Hopp til innhold

Nathaniel (20) lea giitevaš go eatni suovai su fárret skuvlainternáhtii

Gánddaš mearridii ealáskahttit máttarváhnemiid giela. Dál lea son buorre muttos olaheamen mihtus.

Nathaniel Holan Larsen

VÁIBMOGIELLA: Nathaniel Holan Larsen studere davvisámegiela Tromssas.

Foto: Johan Ante Utsi

– Mu máttarváhnemat dat ledje maŋimuččat, geat máhtte hupmat sámegiela mu bearrašis. Danin lea munnje deaŧalaš oahppat dan, muitala Nathaniel Holan Larsen NRK:i.

Áravuomis Davvi-Nordlánddas lei sámegiella measta oalát jávkan. Muhto Nathaniela eadni, dovddus sámepolitihkkár Vibeke Larsen, válljii bidjat mánáidis mánáidgárdái gos lei sámegiella.

Ja go gánddaš lei 10-jahkásaš, de hoavrrestii fárret Tromssa skuvlainternáhtii, logi miilla eret ruovttus. Golbma jagi ásai son Málatvuomis – ja oahpai sámegiela.

Dál lea son nana giitevaš.

– Eadni dat ražai ja ordnii dán vejolašvuođa sihke munnje, mu oabbái ja mu villjii. Eadni lea mearkkašan olu min «giellamátkái», muitala Nathaniel Holan Larsen.

Vibeke Larsen

PRESIDEANTA: Vibeke Larsen lei sámediggepresideanta moadde mánu 2017:s. Dalle ovddastii Bargiidbellodaga. Dál lea son Nordkalottfolket evttohas.

Foto: Mathis Eira / NRK

Olusat háliidit oahppat hállat

Son lea nuoramus sámediggeevttohasaid searvvis. 20-jahkásaš lea Bargiidbellodaga Viestarmeara válgabiirre goalmmát evttohas.

Ja son ovddasta maid sin, geain lea dáhttu oahppat hállat sámegiela. NRK Sápmi jearai 174 politihkkáris – buot listtaid golmma bajimuš evttohasas dán:

«Jus iežat mielas ii leat sámegiel máhttu dohkálaš, maid barggat dalle?»

43,4 proseantta vástidedje ahte háliidit oahppat hállat. 36,6 proseantta fas ahte galggašedje áddegoahtit. Badjelaš 6 proseantta eai oainne dárbbu oahppat sámegiela.

33,1 proseantta vástidedje ahte máhttet sámegiela ja eai dárbbaš oahppat.

Go juohkit vástádusaid bellodagaid dásis, de lea dilli ná:

Nordkalottfolket-bellodagas leat eanemus evttohasat, geat dáhtošedje oahppat ja áddet sámegiela. Árja-bellodagas leat fas eanemus evttohasat geat sámástit.

– In hálit ahte giella jápmá

– Dál gal sávan ahte eadni livččii sámástan minguin mánnán.

Ná 22-jahkásaš Sophie Blaser-Erke dadjá NRK Sápmái. Son bargá Oslo Sámi mánáidgárddis veahkkin, ja aiddo dán barggu bokte oahppá son sániid juohke beaivve. Dá leat su lávkkit ođđa gielladillái.

Portrettbilde av Sophie Blaser-Erke med nøytral bakgrunn i grønt

OAHPPÁ SÁNIID: Sophie Blaser-Erke lea Guovddášbellodaga evttohas.

Foto: Anders Boine Verstad / NRK

Guovddášbellodaga Lulli-Norgga válgabiirre nubbin evttohas, vástida NRK-guorahallamis ahte háliidivččii oahppat sámástit.

– Giella han lea kultuvrra deaŧaleamos oassi mii čatná oktii olbmuid. Lea gal maid dieđusge eará bealit, muhto dan seammás go máhttá giela, de dovddat ahte leat nannoseabbo mielde. In hálit ahte sámegiella jápmá, Sophie dadjá.

– Boktá doaivaga

Jon Todal lea bargan Sámi allaskuvlla professorin, ja lea dutkan sámegiela ovdáneami ja dili moaddelot jagi.

Su mielas boktet logut doaivaga.

– Jus badjelaš 40 proseanttas sis, geat dál eai sámás, lea mihttun oahppat, de han dat oassi mii sámásta Sámedikkis, lassána gitta 70-75 prosentii. Ja dat gal lea positiivvalaš. Muhto jearaldat lea; čađahit go dan maid dadjet iežaset áigut? Na, dan han ferte oaidnit, Todal dadjá.

Jon Todal

DOAIVVA: Jon Todal lea dutkan sámegiela dili.

Foto: EILIF ASLAKSEN / NRK

Álggu rájes, dalle go Sámediggi rahppui 1989:s, leat birrasii 30 proseantta áirasiin sámástan.

– In nagot čilget manne dát dilli ii leat nuppástuvvan. Buorre goittot lea ahte áirasat, geat sámástit, eai leat geahppánan dán áigodaga, Jon Todal dadjá.

– Ii eatnigiella, muhto váibmogiella

NRK deaivá Nathaniel Holan Larsena Tromssa Universitehtas. Doppe son lea dál oahpahallamin davvisámegiela.

Ja ii son dása duđa.

– Mun maid plánen goalmmát lohkanbaji UiT:s. Sámegiella ii leat leamašan mu eatnigiella, muhto dat han lea mu váibmogiella, dadjá Nathaniel.

Áigumuš lea šaddat nu njuovžil ahte lunddolaččat sámásta. Dál son beaivválaččat lohká NRK Sámi ja Ávvira ođđasiid ja geahččá TV-ođđasiid.

Sus lea maid giellarávvejeaddji, gean son rábmo erenoamážit; namalassii Lemet Máhtte Eira Sara.

– Lemet lea mu giellamentor. Son lea álo hupman muinna sámegiela, ja lea inspireren mu oahppat.

Nathaniel rávve maid buohkaid hárjehallat juohke beaivve, sihke hállat ja čálašit.

– Ná maid oahppá ođđa sániid. Mis lea maid čátten-báikkit gos čálašat, muitala.

Ann-Kristin:Btw gos mii čoahkkanit ihttin?
Henrik:Seammá, mun in beroš
Maria:Ouf mii fertet mearridit
Maria:Mii heive buoremusat?
Ann-Kristin:Mun liikon campus buoremusat
Maria:Dát lea ordnegis
Maria:Mii oaidnalit ihtin!

Čakčat leat sámediggeválggat, ja 20-jahkásaš politihkkáris leat dieđusge áigumušat beassat Sámediggái.

Ja muhtin beaivve, boahtteáiggis, de lea su mihttu dát:

– Sámedikki sárdnestuolus sámástit.

Korte nyheter

  • Vestre lea ođđa dearvvašvuođaministtar

    Stáhtaráđis gonagaslaš šloahtas odne lea stáhtaministtar, Jonas Gahr Støre, almmuhan iežas stáhtaráđđemolsašumiid.

    Jan Christian Vestre lea ođđa dearvvašvuođaministtar.

    Romsalaš Cecilie Myrseth lea nammaduvvon ealáhusministtarin ja Marianne Sivertsen Næss lea ođđa guolástusministtar.

    Marianne Sivertsen Næss lea Hámmerfeastta ovddeš sátnejođiheaddji ja dál son lea vuosttas háve nammaduvvon stáhtaráđđin.

    Ekstraordinært statsråd
    Foto: Stian Lysberg Solum / NTB
  • Bekreftet: Vestre blir ny helseminister

    Jan Christian Vestre blir helseminister etter Ingvild Kjerkol. Cecilie Myrseth blir næringsminister, mens Marianne Sivertsen Næss blir fiskeriminister.

    Vestre (Ap) kommer fra jobben som næringsminister. Det blir Myrseth (Ap) fra Troms som overtar etter ham. Sivertsen Næss (Ap) fra Finnmark er et nytt fjes i regjeringen og kommer fra rollen som leder av energi- og miljøkomiteen på Stortinget.

    De tre ble presentert på Slottsplassen etter et ekstraordinært statsråd på slottet fredag.

  • Kan ta ut 37 jerver i Troms og Finnmark

    Rovviltnemnda for region 8, som er Troms og Finnmark, har vedtatt fellingskvotene for jerv, bjørn og ulv i regionen.

    Det er satt en kvote for lisensfelling på 37 jerver i perioden 20. august 2024 til 15. februar 2025.

    For Finnmark settes kvoten til 25 jerv, hvorav inntil 12 tisper. Av kvoten kan inntil 7 felles i A-området, hvorav inntil 3 tisper.

    For Troms og samarbeidsområdet med Nordland settes kvoten til 12 jerv, hvorav inntil 7 tisper, Av kvoten kan inntil 6 felles i A-området, hvorav inntil 4 tisper.

    Betinget skadefelling av 3 bjørner gjelder i perioden 1. juni 2024 til 15. februar 2025. Lisensfellingen på 3 bjørner gjelder fra 21. august til 15. oktober 2024.

    Betinget skadefelling av 3 ulver gjelder fra 1. juni 2024 til 15. februar 2025.