Hopp til innhold

Sámi filbmabargui lasi ruhta: – Nie stuorra lasáhus ovtta jagis nubbái ii leat dábálaš

Ráđđehus evttoha Internašunála sámi filbmainstituhta bušehttii lasihit 2. miljovnna ruvnnu boahtte jagi stáhtabušeahtas. Instituhta direktevra lea hui duhtavaš.

ISFI

JUHUUU!: Internašunála sámi filbmainstituhtas illudit go sidjiide evttoha ođđa ráđđehus lasáhusa.

Foto: Marie Louise Somby

– Vuoi hearrán man buorit ođđasat! Nu suohtas! Dien in lean gullan ge.

Filbmainstituhta direktevra Anne Lajla Utsi lei hui ilus go NRK Sápmi čuojahii sutnje lávvordaga.

Son lea Dubaias logaldallamin stuorra konferánssas.

Ii ge lean vuordimin gal dákkár dieđu.

– Guokte miljovnna ruvnnu. Nie stuorra lasáhus ovtta jagis nubbái lea hui buorre. Dat ii leat dábálaš, lohká Utsi.

– Barget buorre barggu

Vuossárgga almmuha ráđđehus lassievttohusaid boahtte jagi stáhtabušehttii.

Kultur- og likestillingsminister Anette Trettebergstuen

KULTURMINISTTAR: Anette Trettebergstuen (Bb) ovddasta Bargiidbellodaga ja lea kultur- ja dásseárvoministtar.

Foto: NTB/Statsministerens kontor

Sii leat lohpidan nannet sámi kultuvrra.

– Sámi filmmaid bokte lea vejolaš nannet sámi gielaid, čalmmustahttit sámi kultuvrra ja maiddái jávkadit stereotypiiaid sámiid birra. Ná maid nannejuvvo oppalaš filbmabuvttadeapmi Norggas, lohká kultur- ja dásseárvoministtar Anette Trettebergstuen.

Son rámida Internašunála sámi filbmainstituhta (ISFI).

– Sii barget hui buorre barggu ja mii dárbbašat ain lasi sámi filmmaid. Danne evttohat ge dán lasáhusa, lohká ministtar.

Lene Cecilia Sparrok i filmen Sameblod. Ung jente med fletter blir mål i ansiktet med et instrument.

BEAKKÁN FILBMA: Govva «Sameblod» filmmas maid Amanda Kernell lea ráhkadan. Filbma ilmmai 2016:is, ja lea maid vuoitán bálkašumiid gaskariikalaš filbmafestiválain.

Foto: SOPHIA OLSSON / STORYTELLING MEDIA

Sámi kultuvra beaggá

Trettebergstuen mielas lea maid illudahttit oaidnit ahte sámi kultuvra beaggá viidát.

– Sámi kultuvra ii leat goas ge ovdal leamaš nu bivnnut ja čalbmáičuohcci go dál, ii ge dušše Norggas muhto maiddái muđuid máilmmis. Dalle lea dehálaš ahte ráđđehus ge láhčá sámi kulturbargiide vejolašvuođa olahit viidát, vai máhttu sámi kultuvrra birra lassána, lohká stáhtaráđđi.

Dien leat sámi filbmabargit ge vuohttán.

– Erenoamážit guokte maŋimuš jagi lea beroštupmi sámi ja álgoálbmot filmmaide sakka lassánan máilmmis. Ja sámi filmmat han leat maid vuoitán bálkkašumiid, lohká Utsi.

Son jáhkká ahte sámiid ovttasbargu Disney filbmafitnodagain maid lea lasihan sámi kultuvrra beaggima.

Stuorra vuordámušat

Internašunála sámi filbmainstituhta oppalaš bušeahtta lea dál badjelaš 9 miljovnna ruvnnu.

Direktør for Internasjonalt Samisk Filminstitutt Anne Lajla Utsi er fornøyd med nytt statsbudjettt

DIREKTEVRA: Anne Lajla Utsi lea Internašunála sámi filbmainstituhta direktevra.

Foto: Internasjonalt Samisk Filminstitutt

Vaikko boahtte jagi soitet oažžut stuorábuš lasáhusa, de váilu ain olu ruhta ovdalgo ásahusas livčče dat supmi mii dárbbašuvvo dássedis filbmabuvttadeapmái, lohká Utsi.

– Guhkes filbma máksá 20 miljovnna ruvnnu, unnimusat. Nu ahte dan ektui de lea dieđusge guokte miljovnna ain unnán. Muhto dáinna lasáhusain čájeha goit ráđđehus ahte sii vuoruhit sámi filbmabarggu, lohká son.

Filbmainstituhta mihttu lea oažžut 50 miljovnna ruvnnu jahkásaš bušeahttan.

Kulturministtar deattuha ahte sii eai dán jagi olle nannet buot beliid sámi servvodagas. Sii galget oanehis áiggis veahá divodit ovddit ráđđehusa bušeahttaevttohusa.

Utsi goit sávvá ahte ráđđehus oppalaččat maid nanne Sámedikki ekonomiija.

– Go juo ráđđehus lohká ahte áigot sámi kultuvrra nannet, de vuorddán ahte Sámediggi oažžu buori lasáhusa kulturdoaimmaide. Dál leat nu olu sámi ásahusat mat ožžot unnán doarjagiid, ja gártet prošeaktaruđaid ohcat, lohká Utsi.

Jikŋon 2 poster

JIKŊON 2: Sámi kultuvrra beaggin máilmmis dáidá leat lassánan earret eará maŋŋá go Disney filbma Jikŋon 2 sámegiel veršuvnna ilmmai, jáhká Internašunála sámi filbmainstituhta direktevra, Anne Lajla Utsi.

Foto: The Walt Disney Company Nordic

Korte nyheter

  • Fosen-rettssaken: Ba om frifinnelse

    I sin avsluttende prosedyre i rettssaken mot Fosen-aksjonistene i Oslo tingrett mandag, la aksjonistenes forsvarer Olaf Halvorsen Rønning ned påstand om at de 13 tiltalte i saken frifinnes.

    I sin prosedyre viste han blant annet til at de tiltalte handlet slik de gjorde fordi de opplevde at det i denne saken ikke fantes alternative ytringsformer for å få sentrale myndigheter til å erkjenne at det pågikk et menneskerettighetsbrudd i Norge, og få myndighetene til å følge opp en enstemmig dom fra Høyesterett.

    – Etter vårt syn er disse handlingene de har foretatt, rettmessige i lys av den retten de har etter Grunnloven og EMK til å ytre seg i fred, sier Rønning.

    Han trakk også fram at folk som har engasjert seg i saken hadde skrevet kronikker, arrangert lovlige demonstrasjoner, holdt appeller og skrevet leserinnlegg.

    Likevel hadde ikke regjeringen fått på plass en løsning som fikk menneskerettighetsbruddet til å opphøre.

    Aktoratet la fram påstand om at Fosen-aksjonistene bør straffes med bøter på 6000 kroner hver, eller fengsel i seks dager.

    12. april forkynnes dommen til de tiltalte.

  • 13 kunstnere fra Nordland får Statens kunstnerstipend

    12.000 kunstnere i alderen 20-80 år søkte om å motta Statens kunstnerstipend. Av dem har 13 fra Nordland fått det gjeve stipendet:

    Kristine Larmo

    Lasse Marhaug (bildet)

    Fredrik Tjærandsen

    Markus Johnsen Thonhaugen:

    Astrid Felicia Ardagh

    Thoralf Fagertun Karoline

    Una Moen

    Marianne Lauritsen

    Truls Krane Meby

    Cathinka Mæhlum

    Pernille Øiesvold Øien

    Marie Kristine Skogvang-Stork

    Mia Tian Stenbro

    Utvalgsleder i Statens kunstnerstipend, Arnfinn Bjerkestrand, forteller at det var hard konkurranse for å motta stipend.

    – Vi har 120 representantar i 23 komitear som har vurdert søknadene. De har gjort tøffe prioriteringer og svært mange kvalifiserte søkerere får avslag.

    Lasse Marhaug
    Foto: Presse