Hopp til innhold

Marte (33) lea giitevaš go Álttá dáistaleaddjit gálle luottaid dálá nuoraide

Neavttár Marte Fjellheim Sarre (33) lea rámis go beassá neavttašit seammá lávddis go Iŋgor Ántte Áilu Gaup (61).

Iŋgor Ántte Áilu Gaup ja Marte Fjellheim Sarre

DEHÁLAŠ ČÁJÁLMAS: Iŋgor Ántte Áilu Gaup ja Marte Fjellheim Sarre neavttašeaba Beaivváža ođđa čájálmasas «Ellos eatnu!». – Čájálmas lea eambbo áigeguovdil dál go goassige ovdal, oaivvildeaba soai.

Foto: Aslak Mikal Mienna / Beaivváš

Marte Fjellheim Sarre

Marte Fjellheim Sarre.

Foto: Torgeir Varsi / NRK

– Álttá-dáistaleapmi lea mearkkašan olu midjiide, geat dál leat nuorat. Dat, ahte leat sápmelaš dál, livččii vissásit olu váddáset jus Álttá-ášši ii livčče leamaš, dadjá Fjellheim Sarre NRK Sápmái.

Nuorra neavttár ii lean vel ii jurddašuvvonge dalle go Álttá-dáistaleapmi dáhpáhuvai.

Iŋgor Ántte Áilu Gaup

Iŋgor Ántte Áilu Gaup.

Foto: Torgeir Varsi / NRK

Iŋgor Ántte Áilu Gaup lei gis dalle nuorra, virkui ja politihkalaččat aktiivvalaš. Son lei roahkkat ja dihtomielalaš.

Mun ledjen dalle 21 jagi boaris ja váldojin golbmii gitta politiijaide, muitala Iŋgor Ántte Áilu Gaup.

Soai čuožžuba ovttas seammá lávddi alde maŋŋebárgga, go Beaivváš Sámi Našunálateáhteris lea «Ellos eatnu!» vuosttaščájálmas Tromssas.

– Dego livččii soahtedilli

Čájálmas lea doku-dráma Álttá akšuvnna birra 1979 rájes gitta 1982 rádjai.

Golmmas, geat oassálaste Álttá akšuvnnas, muitalit iežaset vásáhusaid. Beaivváš Sámi Našunálateáhteris leat jearahallan sin dego áigevihtanin. Muitalus lea dán golbmasa oaidninsajis.

Marte Fjellheim Sarre, Ellos eatnu

Marte Fjellheim Sarre. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter

Egil Keskitalo, Ellos eatnu

Egil Keskitalo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter

Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Ellos eatnu

Iŋgor Ántte Áilu Gaup. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Nils Henrik Buljo, Ellos eatnu

Nils Henrik Buljo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Nils Henrik Buljo, Marte Fjellheim Sarre, Ellos eatnu

Nils Henrik Buljo, Marte Fjellheim Sarre ja Egil Keskitalo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Marte Fjellheim Sarre, Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Nils Henrik Buljo, Mary Sarre, Egil Keskitalo, Ellos eatnu

Marte Fjellheim Sarre, Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Nils Henrik Buljo, Mary Sarre ja Egil Keskitalo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Marte Fjellheim Sarre, Mary Sarre, Egil Keskitalo, Nils Henrik Buljo, Elllos eatnu

Ellos eatnu, Beaivváš Sámi nášunalteáhter. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Mary Sarre, Egil Keskitalo, Ellos eatnu

Mary Sarre ja Egil Keskitalo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Egil Keskitalo, Mary Sarre, Marte Fjellheim Sarre, Nils Henrik Buljo, Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Ellos eatnu

Egil Keskitalo, Mary Sarre, Marte Fjellheim Sarre, Nils Henrik Buljo ja Iŋgor Ántte Áilu Gaup. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter.

Iŋgor Ántte Áilu Gaup ja Marte Fjellheim Sarre

Mary Sarre, Iŋgor Ántte Áilu Gaup, Marte Fjellheim Sarre, Egil Keskitalo ja Nils Henrik Buljo. GOVVEN/FOTO: Aslak Mikal Mienna/Beaivváš Sámi Nášunalteáhter

Čájálmasas leat golbma váldodáhpáhusa. Nealgudeapmi Oslos jagis 1979, politiijaveahka Savvonis jagis 1981, Fállejogašalddi bávkaleapmi jagis 1982.

Doppe lei stuorra politiijavalvi. Čuđiid mielde ledje politiijat guovtte bealde joga. Dain ledje beatnagat. Dain ledje politiijarádiot. Dain ledje militeara veahkkeneavvut, biillat ja visot. Helikopterat girde áimmus. Dat lei dego soahtedilli, muitá Iŋgor Ántte Áilu Gaup.

Alta-aksjonen

Politiijat gurpot miellačájeheaddjiid eret Savvonis. Iŋgor Ántte Áilu Gaup lohká iežaset vásihan dán dego soahtedillin.

Foto: Per R. Løchen / NTB/Scanpix

– Muittut badjánit

Iŋgor Ántte Áilu Gaup lea mearkkašan olu sámi servodahkii ja dáistaleapmái nannet sámi vuoigatvuođaid.

Son lei okta dain, geat ráhkadedje čájálmasa «Min duoddarat», mii šattai álgun Beaivváš Sámi Našunálateáhtera vuođđudeapmái.

Iŋgor Ántte Áilu Gaup lea das rájes bargan teáhteris.

Bargu «Ellos eatnu!» čájálmasain boktá olu muittuid.

Dat lea measta dego ođđasit fas boahtit dan dillái mii dalle lei. Olu muittut ja govat badjánit ain millii, muitala son.

Marte Mjøs Persen møter reindriftssamer på Fosen. Her i intervju med TV2.

Bieggajorrit, nu mo dáppe Fovsenis Trøndelagas, áitet sámi kultuvrra ja eallinvuogi, muittuha Iŋgor Ántte Áilu Gaup.

Foto: Ingrid Lindgaard Stranden / nrk

Seammás son muittuha, ahte sámi dáistaleapmi ii eisege vel leat nohkan.

Lea dieđusge dehálaš dan maid čujuhit man láhkái stuorraservodat meannuda min álbmoga vuostá. Luonddu vuostá. Min rivttiid eai váldde vuhtii. Dát dilli lea ain otná beaivve. Sáhtán namuhit bieggajorriid, ruvkedoaimmaid ja dan ahte ruskejit min vuonaideamet. Vahágis lea dát čájálmas hirbmat áigeguovdil dál, muittuha Iŋgor Ántte Áilu Gaup.

Álo gullan Álttá-dáistaleamis

Vaikko Marte Fjellheim Sarre ii leat ieš vásihan Álttá-dáistaleami, de lohká dáid dáhpáhusaid álo leamaš oassin su eallimis.

– Mun lean dán birra oahppan skuvllas. Mu bearaš lea hállan dán birra das rájes go ledjen unni, čilge Fjellheim Sarre.

Dasa lassin lohká iežas oahppan mearihis olu dáinna čájálmasain barggadettiin.

– Dat, geat muinna leat lávddi alde, leat ieža vásihan nu olu. Sis leat nu olu dieđut. Go singuin lean ovttas lávddi alde, de oaččun dakkár dovddu dego ieš livččen dan vásihan. Dat addá munnje mearihis buori dovddu, muitala nuorra neavttár.

Čájálmas ovdanbuktojuvvo dialoga, monologa, lávluma ja luđiid bokte. Čájálmasas leat maid dokumentáralaš oasit.

Bilde fra oppsettingen av "Våre vidder/ min duoddarat" i 1983

Iŋgor Ántte Áilu lei jagis 1983 mielde ráhkadeamen Beaivváš Sámi teáhtera vuosttaš čájálmasa «Min duoddarat».

Foto: Per N. Haukeland

Iŋgor Ántte Áilu Gaup sávvá geahččiid oahppan juoidá go leat oaidnán čájálmasa.

Mun sávan dat boahtá čielgasit ovdan man badjelgeahččalas stuorraservodat lea, go guoská min rivttiide, min álbmoga iežas várjaleami rievtti.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK