Hopp til innhold

Makkár sámi násti lea Super Mario gáibmi?

Liikot go čevllohallat joavdelas musihkkadieđuiguin? Dán artihkkalis leat musihkkadieđut, maid sáhtát geavahit «out-nerdet» earáid.

Collage av Ailu Valle, Jan Ole Kristensen og Jon Henrik Fjällgren. En av dem er Super Mario sin navnebror.

MARIO GÁIBMI: Ailu Valle, Jan Ole Kristensen ja Jon Henrik Fjällgren. Okta dáin lea Super Mario gáibmi.

Foto: Kevin Francett, Anne-Ravna Allas, Fotomontasje av NRK

Les på norsk

Don soaittát leat vásihan dán olbmo ovdal, dahje don soaittát leat dát olmmoš.

Son muitala dieđuid šuoŋa dahje artistta birra maid earát eai dieđe. Čeavlái han vel orru.

Mii leat čohkken dieđuid, maiguin sáhtát rámohallat feasttas ja «out-nerdet» earáid dárbbašmeahttun dieđuiguin.

MGP 2019 Keiino vinner

EUROVISION: Fred Buljo lea dán rádjái maŋimuš sápmelaš gii lea Eurovisionis gilvalan.

Foto: Julia Marie Naglestad / NRK

Eurovision

Eurovision lea musihkkafáddá, maid dovdet miehtá Eurohpa. Dat mearkkaša ahte sáhtát geavahit dáid dieđuid vaikko gos.

Olles njeallje sámi artistta leat leamaš Eurovision-gilvvuin. Norga lea sádden golbma sápmelačča ja Ruoŧŧa gis ovtta.

Agnete Icebreaker Norge

AGNETE: Dađi bahábut ii beassan Agnete viidáseappot beallefinálas «Icebreaker» šuoŋain, vaikko min mielas das lea alla dássi.

Foto: EBU

Simona Máhtte («Sámiid Ædnan» 1980), Agnete («Icebreaker» 2016) ja Keiino («Spirit in the Sky» 2019) leat ovddastan Norgga Eurohpás.

Ruoŧŧa ii leat sádden go ovtta sápmelačča ESC:i, vaikko máŋggas leat geahččalan. Muhto dan ovtta maid sáddejedje, sáddejedje guktii.

Loga: P3.no Musikk » Simon (20) hadde ingen plan etter videregående. Så tok USA kontakt.

Roger Pontare lávllui «Stjärnorna» ovttas Marie Bergamannain 1994:s. 2000:s beasai fas viidáseappot «When Spirits Are Calling My Name» šuoŋain.

Roger Pontare ja Johan Sara Jr.

ÁLGOÁLBMOGAT: Go Pontare lávllui «When Spirits Are Calling My Name» ESC:s jagis 2000, de ledje golbma álgoálbmot artistta lávddi alde. Sámit Johan Sara Jr ja Pontare, Inuihta nisu Kasaluk ja Ojibwe Cree -álbmoga Ken Roulette.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Muitte fal. Máilmmis gávdnojit mearehis olu ESC nerddat, geat dihtet hui olu fáttá birra, nu ahte soaittát geavvat bártái jus it várut.

Mun rávven dušše lasihit dáid dieđuid earáid čevllohallamiidda, dassá go ieš leat doarvái dieđuid čohkken.

Ailu Valle

Sámi sátnerávddi Ailu Valle mii gal dovdat. Son lea ráppen sámegillii máŋganuppelot jagi juo. Seamma áiggis lea maid hirpmahuhttán min sániiguin, maid leat ferten sátnegirjjis ohcat.

Bilde av Konrad Nielsens samiskordbok med teksten "Go Ailu Valle rappa guldala...", som betyr "Når man hører på rappen til Ailu Valle..."

GIELLAČEAHPPI: Dát govva govve Ailu Valle gielladási oalle bures.

Dát ii dáidde leat nu ártet, go Aillus lea stuorra giellaberoštupmi. Son lea sihke sámegieloahpaheaddji ja tulka. Dasa lassin lea vel journalista, neavttár ja artista.

Dan maid it soaitte diehtit su birra, lea ahte son ii leat dušše lohkan olles sátnegirjji. Son lea maiddái geavahan áiggi čállit synonymasátnegirjji riimmaid mielde.

Ailu Valle under lavvukonsert

OAHPAHEADDJI: Ailu Valles lea sátneriggodat, nu ahte it galgga hirpmástuvvat jus oahpat ođđa sániid konsearttas. Dá doallá konseartta lávus Márkomeannu-festiválas.

Foto: Lemet Ailu Holmestrand Hætta / NRK

Galggašii measta jáhkkit ahte Ailu Valle lea geahččaleamen riggudit guldaleaddji giela.

Bonus fákta: Elle Máret Valle, Aillu oabbá, lea maid ráppár. Son geavaha Catty E nama lávddi alde. Oaidnit go son sudno ovttas lávddis goas nu?

Gitarista

Eai buot artisttat leat lávddis nu oidnosis. Muhtumat leat studio- ja live-musihkkárat. Sii čuojahit ovttas stuorra artisttaiguin, muhto don it soaitte gullan sin birra.

Guovdageaidnulaš Jan Ole Kristensen lea okta dain. Su listu lea oalle guhkki, ja doppe leat namat maid hui sihkkarit dovddat.

Jan Ole Kristensen

LIVE: Jan Ole Kristensen soaitá leat beakkáneamos live-artista, gean birra it leat gullan.

Foto: Wenche Marie Hætta / NRK

Son čuojaha Trang Fødsel -joavkkus, čuojahan Gabrielle «Mildt sagt» -skearrus, bádden golbma Marion Ravn skearru ja lea justa dál musihkkamátkkis suinna.

Son álggahii maid sierra rockajoavkku moadde jagi áigi, mas lea namma The Largo.

Mario

Jon Henrik Fjällgren bárgguhii olles Ruoŧa, dahje ainjo duopmáriid, go rohttehii Daniel luođi Talang-prográmmas Ruoŧas.

Jon-Henrik Fjällgren

TALANG: Dán gova mii leat oaidnán máŋgii. Dat lea govvejuvvon dalle go bárgguhii Talang duopmáriid.

Foto: Talang Sverige / TV3

Das rájes mii leat gullan olu su ja su duogáža birra. Girjji maid lea čállán.

Maid it soaitte diehtit su birra, lea ahte su olles namma lea Jon Henrik Mario Fjällgren.

Mario Montoya riegádii álgoálbmot gilážis Colombias. Ruoŧas sámi bearaš su adopterii ja oaččui nama Jon Henrik.

Jon Henrik Fjällgren i Melodifestivalen 2019.

MELODIFESTIVALEN: John Henrik lea gilvalan golbmii Melodifestivalenis. Vuosttaš háve bođii nubbin «Manne leam Frijje» šuoŋain.

Foto: SVT

Son lea maid tatoveren Mario gurut gihtii. Bustávaid, ii fal gova dien italialaš revrebiddjis.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK