Hopp til innhold

– Ulmme la TDMSa ájálvis

Nuortta-Sállto suohkanoajve ja rádeålmåj aktan sámeájrrasij iektu tjåhkanin avtaárvvusasj varresvuodafálaldagáj birra dágástallat.

Hugo Kalstad

– Mijá ulmme la TDMSa ájálvis. Jus ep joarke TDMS-prosjevtajn, de ájálvisájn joarkkep vaj lágásj tjoavddusav gávnnap, javllá sámeájrras Hugo Kalstad.

Foto: Sander Andersen / NRK

STH-utvalget og samiske representanter

STH-nammadus, mij la Nuortta-Sállto suohkanoajve ja rádeålmåj, lidjin iektu aktan sámeájrrasij Strávvásjnjunjen Hábmerin tjoahken avtaárvvusasj varresvuodafálaldagáj birra dágástallat.

Foto: Sander Andersen / NRK

STH-nammadus, mij la Nuortta-Sállto suohkanoajve ja rádeålmåj, lidjin iektu aktan sámeájrrasij Strávvásjnjunjen Hábmerin tjoahken avtaárvvusasj varresvuodafálaldagáj birra dágástallat.

– Buorre tjåhkanibme lij iektu. Ålov ságastijma ja lij buorre dágástallam, valla ep la ájn ållu guorrasam gåsi galggap ja majna barggat. Dan birra vijddásappojt galggap ságastit boahtte tjåhkanimij gå vat æjvvalip, subtsas sáme ájrras ja Sálto Sámesiebre jådediddje Hugo Kalstad.

Dát tjåhkanibme lij stekkan nav vaj álmmuk ja media ettjin besa tjåhkanimev tjuovvot.

– Ulmme la TDMSa ájálvis

Akta máhttelis tjoavddus dán ássjáj le guovlomedisijnalasj guovdátjav (TDMS) tsieggit Ájluovtan Divtasvuonan. Jur dát la sáme ájrrasij mandáhtta Sámedikkes.

– Mijá ulmme la TDMSa ájálvis. Jus ep joarke TDMS-prosjevtajn, de ájálvisájn joarkkep vaj lágásj tjoavddusav gávnnap, javllá Kalstad.

– Lihpit gus TDMSa lágásj tjoavddusav gávnnam?

– Ep la nav guhkás jåvsådam, valla lip guorrasam prosessajn joarkket vaj dåk jåvsådip. Sávvap dåk jåvsådip vaj sáme dán bájken avtaárvvusasj varresvuodafálaldagáv oadtju.

– Avtaárvvusasj varresvuohta lij tiebmá

Tor Asgeir Johansen

STH-nammadusá jådediddje ja Divtasvuona suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen subtsas avtaárvvusasj varresvuohta lij tiebmá ævtásj tjåhkanimen.

Foto: Sander Andersen / NRK

STH-nammadusá jådediddje ja Divtasvuona suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen subtsas avtaárvvusasj varresvuohta lij tiebmá ævtásj tjåhkanimen, ja tjåhkanime duogásj lij TDMS-prosjækta mij Divtasvuonan dijmmá hiejteduváj.

– Dan maŋŋela lip Sámedikkijn tjåhkanam dålå birra gånnå sjiehtadijma joarkket dágástallamav avtaárvvusasj varresvuoda birra, gåktu buoremusát dáv tjoavddet.

Sån diedet ådå tjåhkanibme vat sjaddá máno duogen, moarmesmáno maŋegietjen jali biehtsemáno álgon.

– Iektu lij buorre tjåhkanibme gånnå dágástalájma gåktu bargujn joarkket.

– Joarkkebihtit gus TDMSa bargujn?

– TDMSa ájádus la avtaárvvusasj varresvuodadievnastusá. Divtasvuona suohkan la prosjevtav hæjttám, valla åvddålijguovlluj tjalmostip avtaárvvusasj varresvuodadievnastusájt.

Korte nyheter

  • Legger Digermulen vindkraftverk på is

    Finnmark Kraft og Fred. Olsen Renewables har besluttet å prioritere Laksefjorden vindkraftverk, mens arbeidet med Digermulen vindkraftverk stilles i bero.

    Det melder Finnmark Kraft i en pressemelding.

    – Vi retter nå fokus mot å videreutvikle Laksefjorden vindkraftverk, og dette inkluderer en tett dialog med grunneier, lokalsamfunn og andre rettighetshavere.

    Prosjektet er tenkt lokalisert på halvøya mellom Eidsfjorden og Mårøyfjorden i Lebesby kommune, og har et potensial på cirka 60–65 turbiner og en total installert kapasitet på inntil 450 Megawatt.

    – Vi har stor tro på at Laksefjorden vindkraftverk kan bli et verdifullt prosjekt for regionen. Prosjektet vil, ved å utnytte et areal som i stor grad allerede er regulert til vindkraftformål, gi store inntekter til Lebesby kommune, og en forbedret forsyningssikkerhet Nordkinnhalvøya.

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat
  • Buljo joatká Juoigiid searvvi jođiheaddjin

    Karen Anne Buljo vuolgá ođđasit jođihit Juoigiid Searvvi. Dát searvi lea ásahuvvon 1988;is ja lea árbevirolaš juigiid várás. Sin doaibma lea ovddidit ja seailluhit árbevirolaš juoigama juoigama.

    Buljo lohká leamaš miellagiddevaš jođihit searvvi ja son lea bidjan olu návccaid dasa. Kontinuitehta lei okta sivva manin son válljii joatkit.

    – Álggus mun ledjen jurddašan ahte in mun joatkke, muhto fuomášedjen ahte gal mun veajan. Ulla Pirttijärvi lei nubbijođiheaddji, ja moai smiehtaime ahte moai jotke.

    Ulla Pirttijärvi Länsman maiddái válljii joatkit doaimmas ja lea searvvi nubbijođiheaddji.

    Karen Anne Buljo
    Foto: Marie Louise Somby