Hopp til innhold

Sámi nuoraid dáistaleapmi čuohcá dearvvasvuhtii

Les på norsk: Unge samers kamp påvirker helsa

–Sámi nuorat leat erenoamáš duostilat ja čeahpit sihke sámi áššiid ovddidit ja iežas dili birra muitalit. Seammás vásihit vaši ja dovdet ahte guddet stuorra noađi. Mii dáhtošeimmet guorahallat ja dutkat mo dát čuohcá sámi nuoraid dearvvasvuhtii, lohká Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáža jođiheaddji Ann Ragnhild Broderstad.

Noereh jođiheaddji Emilie Biti-Jessen logai arabuš dán vahku ahte sámi nuorat guddet lossa noađi. Sii gártet leat ealli leksikuvnnat go lea menddo uhccán diehtu stuorraservodagas sámiid birra, sii vásihit vaši, ja sii dáistalit ahte ráđđehus čuovvola alimusriekteduomu Fovsenáššis.

Arendalvahkus lei álbmotdearvvasvuohta fáddán gos Broderstad muitalii man váilevaš dieđut leat sámi álbmoga dearvvasvuođa hárrái. Nášunála registariin ii leat vejolaš gávdnat dieđuid go ii registrerejuvvo dohko ahte makkár etnisitehta lea.

Sámi dearvvasvuođaguovddáš lea ea.ea. danin čađahit stuorát dearvvasvuođaguorahallamiid. Vuosttaš čađahuvvui 20 jagi dassái, ja dán čavčča álggahit goalmmát guorahallama.

Ollesolbmuid guorahallagohtet čakčat

Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáš álggaha golggotmánus stuorra dearvvasvuođadutkama, Saminor 3, mii galgá guorahallat álbmoga badjel 50 gielddas Rosses (Rørosas) davás. Muhto dás guorahallat ollesolbmuid gaskkal 40-79 jagi gielddain gos orrot sihke sápmelaččat, dáččat ja kveanat.

–Mii iskat mo dáruiduhttin, historjjálaš traumat ja industriijahuksen váikkuha dearvvašvuhtii. Dan maŋŋá dáhtošeimmet sámi nuoraid dutkat, lohká Broderstad.

Vašši čuohcá dearvvasvuhtii

Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka logai ahte son váillaha ahte eambbosat váldet sáni sámi vaši ja vealaheami vuostá almmolašvuođas. Erenoamážit servodatnjunnožat ja polithkárat juološedje bajidit jiena dán vuostá. Son atná vaši sosiála mediain ja muđui servodagas duođalažžan.

–Dát čuohcá min álbmoga dearvvasvuhtii, logai Muotka.

Geahčča jearahallama dás.

Debatt om fremtidens største utfordringer for folkehelsen under Arendalsuka.
Foto: Mona Solbakk

Korte nyheter

  • 39 duššan dulvái Brasilas

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 39 olbmo leat duššan, ja vel 68 leat ain jávkosis.

    Nu čállá AP.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo
  • Over 130 skader etter Nato-øvelse i Norge

    28 skader på husdyr og to meldte skader på dyrket mark er blant de 130 skadene som er meldt inn etter Nato-øvelsen Nordic Response i mars.

    Over 20.000 soldater fra 13 land deltok i øvelsen Nordic Response fra 3. til 14. mars, som ble gjennomført i nordlige deler av Norge, Sverige og Finland.

    Totalt er det meldt inn 131 skader i Norge så langt som følge av øvelsen, skriver Nationen. Det er meldt inn flest skader på materiell, veier og husdyr, og det kommer fortsatt inn nye meldinger om skader, opplyser Bø.

    – Jeg syns det er en normal mengde. Når folk nå har fått summet seg litt, og snøen begynner å forsvinne, så vil det nok komme mer. Samtidig, når jeg tenker på hvor stor øvelse det var, er det nok litt mindre enn normalt, sier Marianne Rygh Bø, miljøvernoffiser i Forsvaret.

    Skadene på husdyr som er meldt inn, dreier seg hovedsakelig om reinsdyr, opplyser Bø.

    – Vi hadde blant annet en hendelse med et helikopter som fløy feil, fordi piloten misforsto hvor de kunne fly. Så flere av sakene gjelder en hendelse. Det er tilfeller der rein er blitt spredt, eller er blitt blandet sammen, sier Bø.

    (©NTB)

  • Samisk forsker fikk pris

    Lovisa Mienna Sjöberg har blitt tildelt Stiftelsens forskningspris for Sverige og kristen tro for oppgaven «Living in constant blessing. En studie av sivdnidit som religiøs praksis (2018)».

    Det skriver stiftelsen på sine nettsider.

    Prisen ble delt ut i Holy Trinity Church i Uppsala 3. mai 2024.

    Stiftelsen Sverige sier dette om prisvinneren:

    – Lovisa Mienna Sjöberg har i sin studie av «sivdnidit» fremhevet en nordsamisk religiøs praksis og overbevisende argumentert for at den kan ses som kontekstualisering av kristen tro i samisk kultur og natursyn.

    Lovisa Mienna Sjöberg er universitetslektor (førsteamanuensis) ved Samisk universitet/Sámi Allaskuvla i Kautokeino/Guovdageaidnu i Norge og har doktorgrad ved Det teologiske fakultet i Oslo. Hun har spesialisert seg på åndelige tradisjoner og praksiser i Sápmi og samisk historie og nåtid i forhold til tro og kirke.

    Førsteamanuensis Lovisa Mienna Sjöberg ved Samisk høgskole har blitt tildelt forskningspriset fra Stiftelsen Sverige och kristen tro.
    Foto: Samisk høgskole