Hopp til innhold

Váidet luossašiehtadusa politiijaide

Geassemánus Norgga-Suoma kommišuvdna árvalii Deanočázádahkii ođđa bivdonjuolggadusaid. Dát árvalus vealaha guovllu sápmelaččaid, oaivvildit njeallje guolástangotti Ohcejogas ja Ohcejoga gielda. Dál áigot váidit ášši politiijaide.

Geassemánus Norgga Suoma kommišuvdna árvalii Deanocázádahkii odda bivdonjuolggadusaid. Dát árvalus vealaha guovllu sápmelaccaid, oaivvildit njealje guolástangotti Ohcejogas ja Ohcejoga gielda, ja áigot váidit ášši politiijaide.

Reportar: Nils Henrik Måsø, govven ja čuohppan: Harry Johansen. Govas: Antti Kateeketta, Mika Aikio, Ilmari Tapiola, Tiina Sanila Ailio, gielddahoavda Vuokko Tieva-Niittyvuopio, Samuel Paltto, Nilo Aikio ja Esko Aikio

– Lea buorre ahte dat váidet politiijaide. Dat leat vuojeheamen veagal min eret, ja turisttaide dat addet eambbo lobiid. Min dat bidjet gáddái, lohká luossabivdi Báđoš Rávdná, Rávdná Guttorm, gii eallinagi lea bivdán luosa Deanus firpmiiguin.

Báđoš Rávdná, Ravdna Guttorm

Báđoš Rávdná, Ravdna Guttorm

Foto: Nils Henrik Måsø/NRK

– Šiehtadusas oidno rasisma

Ohcejoga guolástangottit ja Ohcejoga gielda dat leat oktasaš čoahkkimis mearridan váidit politiijaide Suoma ámmátolbmuid, geat leat jođihan Deanočázádaga ođđa bivdonjuolggadusšiehtadallamiid.

– Dan šiehtadusas oidno maid čađa rasisma, dan láhkai ahte daidda Suoma beal bartaeaiggádiidda addojit vuoigatvuođat mat eai sidjiide gula, ja sápmelaččain fas váldojuvvojit eret dat vuoigatvuođat.

Nu lohká Ohcejoga gielddaráđđehusa sátnejođiheaddji Ilmari Tapiola ja muitala ahte go sii leat leamaš oktasaš čoahkkimiin, de maiddái dat báikkálaš olbmot leat bálkestuvvon eret čoahkkimiin.

Ámmátolbmot geaid árvvoštallet váidit politiijaide, eai hálit kommenteret ášši ovdal go leat oaidnán váidaga sisdoalu.

– Norgga beal galggaše maid guorahallat

Šiehtadusárvalusa vuođul Deanoleagi árbevirolaš fierbmebivdu galgá gáržžiduvvot 40 beivviin. Seammás Suoma beale bartaeaiggádat eai rehkenastojuvvo leat šat turistan nu movt dássážii, muhto ožžot seamma bivdovuoigatvuođaid go báikki stággobivdiin leat.

Dat mearrádus vealaha guovllu sápmelaččaid, oaivvildit Ohcejoga guolástangottit ja Ohcejoga gielda.

– Dat lea nu duolbmamin dál min sápmelaččaid, buot earáge áššiinge, muhto dát gal lei vel dat loahppa, oaivvilda Báđoš Rávdná, Rávdná Guttorm

Tiina Sanila Aikio

Suoma sámediggepresideanta Tiina Sanila Aikio

Foto: Nils Henrik Måsø/NRK

Maiddái Suoma sámediggepresideanta oasálasttii dán oktasaš čoahkkimis.

– Norgga Sámedikkis sáhtáše maid iežaset bealis guorahallat ahte leat go seamma sullasaš meannudanfeaillat dáhpáhuvvan Norgga bealde, ja jus leat, de mo daidda reageret, ávžžuha Suoma sámediggepresideanta Tiina Sanila Aikio.

.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK