Hopp til innhold

Sávvá filmmain oažžut ipmárdusa iežas dillái

30 jagi lea Peder Sokki bargan dan ovdii ahte beassá lobálaččat bargat bohccuiguin, muhto ii leat lihkostuvvan. Dál lea filbmadahkki ráhkadan filmma su birra.

Peder Sokki med rein

II OAČČO SIIDAOASI: Peder Sokki áiggošii bargat bohccuiguin, muhto ii oaččo lobálaš siidaoasi.

Foto: Marie Elise Nystad / NRK

– Mu mielas gal lea hui buorre go muhtin berošta ja oaidná mot mun bártidan ja geahččala govvidit mot dat lea, lohká Sokki.

Peder Sokki lea bajásšaddan boazodoallobearrašis Guovdageainnus ja boazodoallu lea leamaš su eallin čađat.

1990-logu álggu rájes lea son geahččalan alcces ordnet siidaoasi vai beasašii birget boazodoalus. Son lea ožžon sihke iežas čeazi ja eagi doalu, muhto ii su orohat (Orda), eaige eiseválddit leat dohkkehan dán.

– Vigget su duvdit eret

Filbmadahkki Håkon Isak Vars máŋga jagi čuvvon Sokki ja oaidnán mot son lea rahčan ja geahččalan veahkehit su.

Håkon Isak Vars og Peder Sokki

HÁLIIDA VEAHKEHIT: Filbmadahkki Håkon Isak Vars háliida filmmain govvidit dan boasttuvuođa mii su mielas lea dahkon Peder Sokki vuostá, go son ii leat ožžon lobálaš siidaoasi.

Foto: Marie Elise Nystad / Marie Elise Nystad

– Lea stuora boasttuvuohta go su duvdet eret boazodoalus, ja eai atte dasa daid siidaosiid maid lea ožžon. Mun lean ieš maid bártidan eiseválddiiguin boazodoallorivttiid alde, nu ahte mun dieđan man lossat dat lea akto bargat, lohká Vars.

Dál lea Vars ráhkadan 23 min guhku filmma, mas govvida Sokki lossa dáistaleami oažžut lobálaš boazodoalu.

– Mun lean ráhkadan filbmabihtá vai olbmot besset oaidnit mii dat lea dáhpáhuvvan suinna, dadjá Vars.

Geahča dá filmma Youtubas.

Ferte gávdnat siidaoasi

Diibmá ovdal juovllaid oaččui Sokki dieđu boazodoalloeiseválddiin ahte sus lea lobihis doallu ja ferte njuovvat ealu, dahje gávdnat siidaoasi man vuolde sáhttá lobálaččat bargat bohccuiguin.

Dán mearrádusa váiddii son boazodoallostivrii.

Stivra lea gaskavahkku mearridan doalahit eiseválddit mearrádusa áššis, muhto leat addán Sokki olggos dán jagi gávdnat siidaoasi man vuolde sáhttá bargat vai su doallu šaddá lobálažžan.

Inge Ryan

FERTE SIIDAOASI VUOLDE BARGAT: Boazodoallostivrra jođiheaddji Inge Ryan dadjá ahte Sokki boazodoallu ferte gullat muhtin siidaoassái vai šaddá lobálažžan.

Foto: Erik Waatland

– Boazodoalloeiseválddit galget gulahallat Sokkin ja geahččalit suinna fárrolaga gávdnat čovdosa vai son sáhttá joatkit boazodoalus, lohká boazodoallostivrra jođiheaddji Inge Ryan.

Čuohcá garrasit

Sokki mielas boazodoallostivra dáinna mearrádusain lea dušše maŋidan bággonjuovvama.

– Psyhkalaččat dat diet čuohcá goit: Mun šattan ain lobiheapme, jagi vel lobiheapme, lohká Sokki.

Son ii loga vejolažžan gávdnat eará siidaoasi gos sáhttá bargat bohccuiguin

– Mun lean jo ožžon guokte, sihke čeazis ja eagis mat eai leat dohkkehuvvon, dál in šat oza eará, dadjá Sokki.

Boazodoallostivra jođiheaddji Inge Ryan lohká ipmirdit dan váttes dili mas Sokki lea, ja sávvá ahte gávdnošii čoavddus nu ahte Sokki ain sáhtášii bargat bohccuiguin.

– Dán áššis lea guhkes historjá ja ollu lea dáhpáhuvvan ovdal mii livččii sáhttán dahkkot eará ládje. Muhto Sokki ii leat vel veadjemeahttun dilis, go mii áigot ain geahččalit gávdnat čovdosa sutnje, lohká Ryan.

NRK ii leat ožžon Orda orohaga ovdaolbmo ságaide kommenteret ášši.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK