Hopp til innhold

Marion Anne nammaduváj dán jagásj Nordlándagin

Marion Anne Knutsen (29) vuojtij dán jagásj nammadusáv «Årets Nordlending». Marion Anne tjalmos råhstatjimev. Sån la akta gut viehket bihkovuodav dán tema birra, ja nav tabuav gádodit.

Her får Marion prisen

Marion Anne Knutsen válldá vuosstáj guddnebálkáv 'Årets Nordlending' 2016.

Foto: Benjamin Fredriksen / NRK

Uddni almoduváj guhti l dán jagásj nordlándak, mij la jáhkásasj guddnebálkká majt NRK Nordland aktajn avijssa Avisa Nordland juogat.

Marion Anne Knutsen váldij vuosstáj dáv guddnebálkáv «Årets Nordlending» uddni Bådåddjon.

– Muv dåbdov ij dåhkki tjielggit. Lav riek ávon, ja vájmmo njuorranij, gádnjala gålggin, ja dát la ållu iehpedádjadahtte. Manná gal soames biejve åvdås gå dáv dádjadav.

Gå NRK gatját Marion Anne Knutsenis mij la dæhppum gájkka fijna bágojs majt uddni la oadjtum. De vásstet:

– Gájká bágo, gájka bágo. Mån lav nav ihkeva gijttevasj dan åvdås.

Får prisen Årets Nordlending

Fylkaráde Thomas Norvoll gálggi dál uddni bálkkáv Marion Anne Knutsenij suv bargo diehtij råhtsatjimev tjalmostit.

Foto: Benjamin Fredriksen / NRK

Bihkovuohta l ájnas

Vuoratjismánon dán jage lågådaláj Marion Anne Knutsen tema birra man ájnas la bihkovuodajn gå sáhka l råhtsatjimij birra, ja tabu dan tema birra. Dat lågådallam sjattaj álggo råhtsatjimássjij birra majt sån ájgoj almodit.

– Æddnám ietjas åjtij. Majt sån mánnán åtsådaláj lij oasse dåssjidittjat suv viessomav gå råhtsatjimev vásedij.

– Munji dal dát ássje låktánij. Dåbddiv muddu l dal juojddáv dahkat.

Lågå: Opplevde overgrep i Tysfjord: – Det verste er å ikke bli trodd

Guokta máno seminára maŋŋela almodij avijssa VG diedojt lågenanaktasij birra Divtasvuonas ma aj lidjin råhtsatjimev vásedam. Ja akta dajs lij Marion Anne Knutsen.

– Dan birra de vierttijiv dárkkelit usjodallat åvdås gå mierrediv majt galggiv dahkat. Ietjam vegajn ságastiv, sijájn gudi diehtin dán birra.

– Dát la læhkám jáhke majt iv guossak vajálduhte, buore ja hæjos láhkáj. Jáhke l mannam bajás vuolus, moadda mielos biele valla aj ållo nievres biele.

Fra prisutdelingen
Foto: Benjamin Fredriksen / NRK

Buorremielajn duostoduvvam

Knutsen tjielggij man ájnas lij sunji bihkovoudájn råhtsatjimij birra, ságastit ássje birra ja skámov ja tabuav gádodit.

– Dåbddiv boasstot lij jus galggiv ietjam namáv tjiegadit. Dajna de dáv ietjam láhkáj sihtiv vuosedit.

Lågå aj: – Seksuelle overgrep skal snakkes i hjel og ikke ties i hjel

Marion Anne Knutsen subtsas ienmus oasse li dáv buorremielajn duosstum. Sån giehttu aj oadtjum la ållo dårjav. Sån dættot aj moaddása lij suv diehti viehkev oadtjum gå la ássjev låkktim.

– Jus ga vuossteldimijn lav duostodam, de vuolláni buorremiel duostudimijn.

Dála l artihkal dárogiellaj: Marion Anne Knutsen er Årets Nordlending: – Uvirkelig

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK