Hopp til innhold

Mearridit geasa Kárášjoga eatnamat gullet

Meahcceduopmostuolu diggeášši Kárášjoga eatnamiid hárrái lea loahpahuvvon. Golbma vahkku leat lágastallan.

Hvem eier Karasjok?

GEASA GULLET EATNAMAT?: Meahcceduopmostuollu diggi Kárášjogas ja leat ságastallan geasa eatnamat gielddas gullet.

Les på norsk.

15.000 siiddu áššebáhpárat leat ovddiduvvon Meahcceduopmostullui ja olu vihtanat leat leamaš čilgemin dan golmma beali ovddas, geat leat ođđajagimánu ovccát beaivve rájes lágastallan.

– Muhtin beivviid dikkis lea leamaš hui buorre dovdu, eará beivviid ii leat nu buorre dovdu leamaš. Lea gal jáhkku ahte dát loahpaloahpas manná bures.

Nu lohká Kárášjoga sátnejođiheaddji Svein Atle Somby go Meahcceduopmostuollo-diggi loahpahuvvui. Son lea čuvvon dikki dán golbma vahkku.

Somby ádde ákkastallamiid mat leat ovddiduvvon go dat han lea advokáhtaid bargu dákkár áššis. Kárášjoga gielda lea okta bealálaččain dán diggeáššis.

FeFo-direktør Jan Olli med advokatene Rune Mykkeltvedt og Frode Andersen Innjord

FeFo-direktevra Jan Olli vuosttaš diggebeaivve Kárášjoga eatnamiid diggeáššis. Su bálddas advokáhtat Rune Mykkeltvedt ja Frode Andersen Innjord.

Foto: Stian Strøm / NRK

Ii ovdal beassážiid

Justa goas Meahcceduopmostuollu buktá iežas cealkámuša dán diggeáššis ii leat vel sihkar, muhto dat ii šatta gal ovdal beassážiid, dadje dikkis go loahpahedje diggeášši.

Finnmárkokommišuvnna eanetlohku almmuhii 2019;is ahte Kárášjohka gullá báikkálaš olbmuide ja dasa eai lean Finnmárkkuopmodat (FeFo) ovtta oaivilis. Nu manai ge ášši Meahcceduopmostullui gos dál leat golbma vahkku lágastallan.

Jos ášši guoddaluvvo de lea dat boahtte ja maŋimuš lávki Alimusriekti.

Visot áššiin mas FeFo ii leat ovtta oaivilis Finnmárkokommišuvnnain ja dat mannet diggái, de lea stáhta mii gokčá visot bealálaččaid diggegoluid.

Loga maiddái: Historjjálaš diggi: – Dál iskojuvvo man nannosat sámi vuoigatvuođat duođaid leat

FeFo-direktør Jan Olli med advokatene Rune Mykkeltvedt og Frode Andersen Innjord

Golbma beali diggeáššis

Bealit dikkis lea Guttorm-joavku lea dikkis okta bealálaš, man Thoralf Henriksen ovddasta ja dat lea ovddidan gáibádusaid ovttas boazoorohagain 13 ja boazoorohagain 16.

Dát joavku čuoččuha Kárášjoga eatnamiid gullat dušše sápmelaččaide ja nu lea ge sin bealusteaddji buktán duođaštusaid dasa.

Nubbi joavku lea Kárášjoga Sámiid Searvi ja Kárášjoga gielda, geat leat gáibidan oamasteami olles Kárášjoga álbmogii.

– Mon háliidan ahte buohkat geat ásset Kárášjogas galget dovdat gullevašvuođa Kárášjohkii, logai Kárášjoga Sámiid Searvi ovddasteaddji Ragnhild Lydia Nystad dikkis.

Finnmárkkuopmodat lea goalmmát joavku dikkis ja celket Kárášjoga guovllu gullat buohkaide ja galgá bissut ain FeFo hálddus.

FeFo lea dikkis čilgen ahte Kárášjoga báikki olbmuin lea leamaš geavahanvuoigatvuohta, muhto sii eai leat oamastan guovllu

Hvem eier Karasjok?

SÁGASTALLAN EAIGGÁTVUOĐA: Meahcceduopmostuollu diggi Kárášjogas ja leat ságastallan geasa eatnamat gielddas gullet.

Jearran geasa eatnamat gullet

– Lean oalle sihkar ahte dát Kárášjoga ášši guoddaluvvo gitta Alimusriektái, beroškeahttá guhte bealli vuitteš áššis.

Nu dajai Finnmárkkuopmodaga direktevra Jan Olli ovdalaš go Meahcceduopmostuolu diggeášši álggii golbma vahku dás ovdal.

Hávit dat gal šaddet go leat riidalan dán áššis. Dá lea gal dat ášši mii čájeha leat go sápmelaččain vuoigatvuođat. Lea vuosttaš geardi go stáhta lea jearran sápmelaččain gean oaivvildit eaiggádin guovllus ja dál oččot vástádusaid.

Nu jurddaša vel Svein Atle Somby go golbma vahkkosaš Meahcceduopmostuolu diggi loahpahuvvui.

Imaštallá ákkastallamiid dikkis

Okta ákkain mat leat geavahuvvon dikkis lea ahte kvenat, eaige sápmelačča, ledje dat vuosttaš olbmot geat ásaiduvve Kárášjoga márkanbáikái.

Sámediggepresideanta imaštallá dáid ákkastallamiid mat dán ášši geavahuvvojit dikkis.

Sametingspresident Silje Karine Muotka

ČUVVON DIKKI: Sámediggepresideantta Silje Karine Muotka lea čuvvon Meahcceduopmostuolu diggeášši Kárášjogas.

Foto: NRK

– Jáhkán ahte juste diet gažaldat čuohcá garrasit dábálaš olbmui. Dieđán ahte Unjárgga báikkálaš olbmot dadjet ahte duopmu iešalddes lea okta diŋga, muhto go Alimusrievttis ákkastallojuvvo ahte mii eat leat doarvái sápmelaččat, dan eat boađe agisbeaivves ge vajálduhttit.

Nu dajai sámediggepresideanta Silje Karine Muotka duorastaga go lei čuovvumin dán diggeášši Kárášjogas.

2018;s celkui Alimusrievtti duopmu ahte Unjárgga gilisearvi ii oaččo hálddašanvuoigatvuođaid dan eatnamii mas Meahcceduopmostuollu lei cealkán ahte gilisearvvis lea vuoigatvuohta.

Les også NRK forklarer: Kampen om rettighetene i Finnmark

Finnmarkskommisjonen utenfor Indre Finnmark tingrett

Korte nyheter

  • LKAB háliida bissehit Ufuohtabána olmmošjohtolaga

    Les på norsk.

    Dán dálvvi leat máŋga toga geavvan badjel ruovdemađi, ja johtolat lea guhkit áigge bisánan Davvi-Ruoŧa málbmagávpoga Girona ja Davvi-Norgga Áhkánjárgga gaskka.

    Dál evttohit ruvkefitnodagat Gironis ja Bájilis, LKAB ja Kaunis Iron, bissehit olmmošjohtolaga Ufuohtabána ja Málbmabána doaibmanávccaid geažil.

    Dan čállá Fremover áviisa.

    Girona málbmarádjosat leat dievvan dálvvi maŋŋá, ja devdet 600 toga, čállá áviisa.

    LKAB-hoavda Jan Moström dadjá SVT:i ahte sii evttohit dán vai garvet olbmuid sirdit bággoluomuide. Seammás háliidit geahpedit buvttadeami Gironis. Álggos geahpedit sullii miljovnna tonnan jahkái.

    Et malmtog har sporet av Ofotbanen.
    Foto: Kjetil Moe
  • LKAB vil pause persontrafikken på Ofotbanen

    Denne vinteren har det vært flere avsporinger og lange perioder med stopp i trafikken på togstrekningen mellom malmbyen Kiruna i Nord-Sverige og Narvik i Nord-Norge.

    Nå foreslår gruveselskapene i Kiruna og Pajala, LKAB og Kaunis Iron, å sette persontrafikken på pause grunnet kapasiteten på Ofotbanen og Malmbanan.

    Det skriver avisen Fremover.

    Malmlagrene i Kiruna er nemlig fylt opp etter vinteren og mengden tilsvarer nå 600 fulle tog, ifølge avisen.

    LKAB-sjef Jan Moström sier til SVT at de foreslår dette for å unngå permitteringer av egne ansatte. Samtidig vil de redusere produksjonen i Kiruna.

    I første omgang reduserer de produksjonen med rundt en million tonn per år.

    Et malmtog har sporet av Ofotbanen.
    Foto: Kjetil Moe
  • Oppfordrer til boikott av sametingsvalget

    Til sommeren gjennomføres det nyvalg til Sametinget på finsk side. Valget fra i høst ble underkjent, fordi valgkomiteen fjernet flere personer fra Sametingets valgmanntallet før valget i høst.

    Professor Rauna Kuokkanen ved Lappi universitet oppfordrer til boikott av sametingsvalget på finsk side, som må gjennomføres på nytt til sommeren.

    – Ikke stem ved valget eller still opp som kandidat ved valget. Det er en måte å vise styrende organer med den finske stat i spissen, at vi ikke godtar at den finske stat og rettsapparatet blander seg inn i saker som angår oss samer, skriver Kuokkanen i en kronikk publisert i avisa Ávvir.

    Sametingspolitikere på finsk side er ikke enig i at boikott av valget er rett vei å gå.

    – Meget god og treffende analyse av Rauna Kuokkanen i denne saken, men jeg ønsker at folk stiller opp og stemmer ved valget. Det er vår måte å vise at vi bryr oss om samiske saker, sier sametingsordfører Piritta Näkkäläjärvi ved Sametinget på finsk side.

    Näkkäläjärvi får støtte fra flere andre sametingsrepresentanter som ikke ønsker noen boikott av sommerens nyvalg.

    – Vi må heller støtte opp om valget, for Sametinget er eneste måte å nå ut med våre samiske saker og utfordringer, sier sametingsrepresentant Asko Länsman.