Hopp til innhold

– Sáme birrusa ælla tjiehkusin

Åvddanammadusá ájras lájttá Divtasvuona suohkanav gå ælla åvdåsvasstadusav råhtsatjim-assjijs valldam, ja gå suohkanoajvve javllá sáme birrusa li tjiehkusin. Suohkanoajvve vájvan dilev.

Filip Mikkelsen (gb) la håjen ietjas suohkanis.

Filip Mikkelsen (gb) la håjen ietjas suohkanis.

Foto: Sander Andersen / NRK

Divtasvuona åvddanammadusá ájras Filip Mikkelsen lájttá Divtasvuona suohkanav gå ælla åvdåsvasstadusav råhtsatjim-assjijs valldam man birra ávijssa VG- tjálij lávvodagá. Duodden de aj murkes gå suohkanoajvve tjuottjot sáme birrusi li tjiehkusin.

Mánnodagá badjánij ássje VG-artihkkala birra Divtasvuona suohkana åvddånammadusá tjåhkanimen, ja Mikkelsen danna dættot soabmása tjiehkádi dan duogen at e majdik diede.

– Ep mij máhte javllat ep majdik diede. Dáv hæhttup vieledit. Gudi dåssjånij gå náv dahkap, ja gå gådnap? Da la sij gudi lij vaháguvvam. Dán lahkáj de sijáv ienebuv vahágahttep gå ep máhte dáv ássjev riekta láhkáj dåmadit. Ij la dåhkkidahtte javllat mij ep dán birra majdik diede.

Tjiehkusin

Filip Mikkelsen murkes, ja duosstu suohkanoajve tjuottjodusáv sáme birrusa li tjiehkusin, ja dagu gåbttjåsa vuolen.

– Diehtep gal dá ássje juo moadda jage dás åvddåla badjánin. Mij gullu råhtsatjibmáj, de lip dáv juo diehtám. Dálla de vuojnnám lip sebrudagáv gånnå l rabás miella, sáme sebrudahka. Da la sáme sebrudahka mij la iesj dívna dájt ássjijt åvddån buktám. Dajna l sáme sebrudagan rabás miella.

– Ja de l gatjálvis: Gåktu lil ietjá birrusijn Divtasvuonan? Iv gåjt mån vuojne ietjá ássjijt ma li nav snivva almmulattjat bajedum. Ja suohkan la má dáj ássjij birra diehtám. Åvdåsvásstádus la má suohkanin, ja dát vuoset suohkan ij la åvdåsvásstádusáv válldám dájs råhtsatjimássjijs.

Vájvan

Moadda seminára, kursa ja konferánsa lij læhkám sáme birrusij, sáme dile ja sáme varresvuoda birra. Ja mañemus jagijt la aj julevsáme guovdásj Árran vuosádallamijt ja seminárajt ásadam, ja nav råhtsatjimássjijt sierralahkáj tjalmostam. Divtasvuona suohkan la oasev válldám dåssju avta galla dájs ásadimijs.

Suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen

Suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen

Foto: Sander Andersen / NRK

Suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen vájvan gå dille l nav.

– Sidáv vájvahit jus suohkan ij la divna ássjijt mañen oadtjum, valla suohkana viehkkeetáhttaj la gássjel læhkám ássjijt gávnnat majna barggat, javllá suohkanoajvve.

Johansen ij rat diede mij la sivvan dasi, valla nammat vájbi l luohtádusá duogen.

– Vájbi l iehpeluohtádus. Dåbdåv dal vehik systemav, sebrudagáv ja kultuvrasieradusájt, valla hasodav, vájk gåktu, dáhkkár ássjijt åvddån buktet. Dát ij la dåhkkidahtte.

Ij la dåhkkidahtte

Mij guosská rabásvuohta dáhkkár ássjij birra, de suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen la ávon gå dáhkkár ássje tjalmostahteduvvi.

– Dav majt lav javllam dahppam birrusij birra, de vuosedav læstadiánalasj vássetdiddjáj VGan gåktu sån dáv åvddånbuvtij. Dasi de moajtáv. Danna de gulájma dahkkár ássje bierri sisñulattjat giehtadallat, ja sisñulattjat dajt tjoavdeduvvat. Dat ij la dåhkkidahtte.

Korte nyheter

  • Legger Digermulen vindkraftverk på is

    Finnmark Kraft og Fred. Olsen Renewables har besluttet å prioritere Laksefjorden vindkraftverk, mens arbeidet med Digermulen vindkraftverk stilles i bero.

    Det melder Finnmark Kraft i en pressemelding.

    – Vi retter nå fokus mot å videreutvikle Laksefjorden vindkraftverk, og dette inkluderer en tett dialog med grunneier, lokalsamfunn og andre rettighetshavere.

    Prosjektet er tenkt lokalisert på halvøya mellom Eidsfjorden og Mårøyfjorden i Lebesby kommune, og har et potensial på cirka 60–65 turbiner og en total installert kapasitet på inntil 450 Megawatt.

    – Vi har stor tro på at Laksefjorden vindkraftverk kan bli et verdifullt prosjekt for regionen. Prosjektet vil, ved å utnytte et areal som i stor grad allerede er regulert til vindkraftformål, gi store inntekter til Lebesby kommune, og en forbedret forsyningssikkerhet Nordkinnhalvøya.

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat
  • Buljo joatká Juoigiid searvvi jođiheaddjin

    Karen Anne Buljo vuolgá ođđasit jođihit Juoigiid Searvvi. Dát searvi lea ásahuvvon 1988;is ja lea árbevirolaš juigiid várás. Sin doaibma lea ovddidit ja seailluhit árbevirolaš juoigama juoigama.

    Buljo lohká leamaš miellagiddevaš jođihit searvvi ja son lea bidjan olu návccaid dasa. Kontinuitehta lei okta sivva manin son válljii joatkit.

    – Álggus mun ledjen jurddašan ahte in mun joatkke, muhto fuomášedjen ahte gal mun veajan. Ulla Pirttijärvi lei nubbijođiheaddji, ja moai smiehtaime ahte moai jotke.

    Ulla Pirttijärvi Länsman maiddái válljii joatkit doaimmas ja lea searvvi nubbijođiheaddji.

    Karen Anne Buljo
    Foto: Marie Louise Somby