Hopp til innhold

Flertallet imot at Sametinget tar over reindriftsforvaltningen

Sentrale politikere i Sametinget har sagt at reindriftsforvaltningen bør komme under Sametinget, men en meningsmåling viser at folket ikke er enig.

Sametinget

Sametingsvelgerne vil ikke at Sametinget tar over forvaltningen av reindrifta ifølge en meningsmåling gjort av Sentio.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Av de spurte sier 53,8 prosent, altså litt mer enn halvparten, at de vil reindriftsforvaltningen skal være som i dag, der landbruks- og matdepartementet har ansvaret.

Mens én av tre, 30,2 prosent, mener at Sametinget bør ta over forvaltningen. 16 prosent har sagt at de ikke vet hvordan forvaltningen burde være.

Det er Sentio som har foretatt undersøkelsen for NRK Sápmi.

Vil ta over

Sametingsråd og Aps presidentkandidar Vibeke Larsen har tidligere uttalt at Sametinget gjerne tar over forvaltningen.

Men alle de tre Sametingspresidentkandidatene, Aili Keskitalo (NSR), Vibeke Larsen (Ap), og Laila Susanne Vars (Árja), var enige om at først må staten selv rydde opp i rotet i reindrifta.

NSR velgerne sier ja, Ap velgerne nei

I fordelingen i meningsmålingen har NSR velgerne et klart ja til at Sametinget bør ta over forvaltningen og den politiske styringen av reindrifta i Norge. Der 56,8 prosent har svart ja, og 31,6 prosent svarte nei.

Blant Ap velgerne er det et rungende nei, 65 prosent vil ha forvaltningen slik den er nå, mens 24 prosent vil at Sametinget skal ta over.

I Árja vil halvparten at Sametinget skal ta over, mens 31,3 prosent vil ha samme som i dag, hele 18,8 prosent av Árjas velgere har ikke tatt stilling til spørsmålet.

Andelen med størst nei til at Sametinget bør ta over innehar Frp velgerne. Der 85,7 prosent svart nei, mens 14,3 prosent har svart ja. Blant disse velgerne er det derimot ingen usikkerhet, 0 prosent har svart at de ikke vet.

Også blant velgerne som ikke har bestemt seg for hva de skal velge har et klart nei, 57,2 prosent vil at dagens forvaltning skal bestå.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.