Hopp til innhold

Váilot sámegielat doaktárat – Stine Lise gilvala beassat medisiidnaohppui

Stine Lise (18) lea vásihan dárbbu sámegielat doaktáriidda. Vaikko UiT lasiha sámegielagiidda oahpposajiid, de ii leat daddjon ahte šaddá álkibun beassat medisiidnaohppui.

Les saken på norsk her.

Stine Lise Nordsletta Somby

JOATKKASKUVLAOAHPPI: Stine Lise Nordsletta Somby vázzá goalmmát jagi Sámi joatkkaskuvllas Kárášjogas ja áigu ohcat medisiidnaohppui.

Foto: Ellinor Skartland / NRK

Go Stine Lise Nordsletta Somby áddjá buozai, de son dávjá finai buohcceviesus.

Dalle son vásihii dárbbu eambbo sámegielat dearvvašvuođabargiide.

– Dát lea okta stuorra sivva manne mun maid háliidan doavttirin šaddat, dadjá Stine Lise.

– Dárbu sámegielat doaktáriidda

Dál beassagohtet guhtta sámegielat ohcci UiT Norgga Árktalaš universitehta medisiidnaohppui jahkásaččat.

Dá leage ášši mainna Sámi doaktáriid searvi (SDS) lea bargan, muitala SDS stivrralahttu ja fástadoavttir Máret Lájlá Sara Nedrejord.

– Mun vásihan árgabeaivvis ahte mis váilot sámegiel spesialisttat sihke fástadoavttirin muhto maiddái doppe buohcceviesuin ja Sámi Klinihkas, muitala Nedrejord.

Maret Lajla Sara Nedrejord

ILLUDA: Fástadoavttir ja SDS stivrralahttu Máret Lájlá Sara Nedrejord illuda go dál áigot skuvlegoahtit eambbo sámegielagiid doavttirin UiT Árktalaš Universitehtas Romssas.

Foto: Ellinor Skartland / NRK

Vaikko Sápmái lea illusáhkan ahte oahpposajit lassánit guovttis guđa sadjái, de SDS datte dáhttu nuppástuhttit vuogi mo eriid deavdit.

– Buoremus ohccit devdet eriid

UiT prorektor Kathrine Tveiterås lohká ahte sámegielagiid oahpposajit leat dehálaččat.

– Dát dáhkida, ahte sámi servodagas šaddet eanet olbmot, geain lea gelbbolašvuohta medisiinnas, dadjá UiT prorektor Kathrine Tveiterås.

Tveiterås oaidná ahte sii, geat jo livčče ožžon oahpposaji iežaset gelbbolašvuođa vuođul, devdet davvi-norgalaš ja sámi eriid.

– Sisaváldima sáhtášii árvvoštallat baicce nuppe gežiid, addit oahpposajiid vuos stuorámus eriid vuođul, nugo oktasaš sisaváldinortnega ja davvinorgalaš eriid vuođul. Dáinna lágiin sáhtášeimmet sihkkarastit ahte eambbo sámegielagat ožžot oahpposaji, evttoha UiT prorektor.

Kathrine Tveiterås

DUHTAVAŠ: Romssa UiT prorektor lea oalle duhtavaš go lasihit sámi medisiidnastudeantasajiid.

Foto: David Jensen / UiT

Máhttodepartemeanta ii rievdat málle

Sihke SDS ja UiT leat evttohan Máhttodepartementii rievdadit mo deavdit eriid.

Máhttodepartemeanttas celket ahte sis ii leat áigumuš rievdadit UiT medisiidnaoahpu sisaváldinmálle.

Seniorrådgiver Ajfer Husejin, Kunnskapsdepartementet

EAI ÁIGGO RIEVDADIT MÁLLE: Seniorráđđeaddi Ajfer Husejin muitala ahte Máhttodepartemeanttas ii leat áigumuš rievdadit sisaváldinmálle medisiidnaohppui.

Stine Lise mielas lea dehálaš ahte leat sierra oahpposajit sámegielagiid várás.

– Dát sámi earri addá maid seamma vejolašvuođa midjiide beassat daidda stuorra oahpuide, dadjá son.

Stine Lise Nordsletta Somby

– Áiggun joatkit bargat ja geavahit áiggi bures dál ovddasguvlui. Mun boađán sihkkarit dál juovlaluomus maid čohkkát skuvlabargguiguin, dadjá joatkkaskuvlla oahppi.

Foto: Ellinor Skartland / NRK

Stine Lise muitala ahte lea gullan kommentáraid ahte earrestudeanttat eai ánssáš sajiid.

– Mun lean hui olu áiggi bidjan skuvlabargguide ja bargan ahte galggan beassat medisiidnaohppui. Mun gal dušše smiehtan ahte mus lea lihkku jos beasan sisa, juste nie mo dat eará medisiidnastudeanttatge.

Korte nyheter

  • Stor snøskredfare i Troms og Finnmark

    – Store naturlige skred kan løsne av seg selv. Unngå ferdsel i og nært skredterreng, skriver Varsom.no i snøskredvarselet i Vest-Finnmark, Nord-Troms og Lyngen de kommende dagene.

    Det er nå sendt ut et rødt snøskredvarsel, som betyr at det er stor snøskredfare.

    Varselet gjelder foreløpig på torsdag og fredag.

    Mye nedbør og kraftig vind vil gi stor pålagring på et svakt snødekke. Store skred ventes å løsne naturlig, og de kan nå langt ut i flatere terreng.

    De kommende dagene er budskapet at folk bør unngå alt av skredterreng, også utløpsområder.

    Det er stor usikkerhet i nøyaktig hvor nedbøren treffer.

    – Per nå ser det ut som østre delene av regionen er mest utsatt, står det i varselet til Varsom.no.

    I varselet skriver de at skredene kan bli så store at de kan begrave en bil eller ødelegge et lite hus.

    Langs Finnmarkskysten er varselet på nivå 3. Det betyr at et nytt vedvarende svakt lag høyt i snødekket gjør at det er svært lett å løse ut skred. Derfor bør man også her unngå ferdsel i skredterreng.

    Det oransjevarselet gjelder på torsdag.

    Dette er snøskredvarselet som gjelder i Troms og Finnmark de kommende dagene.
    Foto: Norges vassdrags- og energidirektorat
  • Kalaallit Nunaatas eai sirdde šat diimmu

    Kalaallit Nunaata, dahje Ruonáeatnama ássit sirde diimmu ovddas maŋemuš geardde mannan vahkkoloahpa, čállá ođasgáldu Newser. Diimmá skábmamánu mearriduvvui ahte Kalaallit Nunaat heaitá geasseáiggiin ja nu eai sirdde šat diimmu maŋus čakčat muhto bisuhit áiggi mii dál lea. Sivvan dasa lea earret eará ahte dát addá ássiide beaivečuovgga diimmu guhkit maŋŋelgaskabeaivvi.

    Nuuk, Grønland, mars 2016
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Bivvalat ja arvvit dagahan guohtunroasu

    Davvi-Norggas bártidit máŋga orohaga heajos guohtumin dálkkádatrievdadeami geažil ja danne fertejit biebmat bohccuid amaset nealgut.

    Dál lea Romssa ja Finnmárkku stáhtahálddašeaddji ja boazodoalu gearggusvuođalávdegoddi duođaštan, ahte Finnmárkkus lea gaskka- ja nuortaguovlluin guohtunroassu.

    Muhtin guovlluin lea guohtun lohkkašuvvan ja muhtin guovlluinges lea čeargan nu, ahte bohccot eai nagot čuollat eatnama rádjai. Guovvamánu arvviid ja bivvaliid geažil dat leat guohtumat lohkkašuvvan.

    Dál sáhttet orohagat maidda dát guohtunroassu guoská ohcat doarjaga oastit fuođđariid.