Hopp til innhold

Imaštallá go suolagálvvuid áigot skeŋket

Norgga Sámediggeáirras ja NSR jođiheaddji, Beaska Niillas oaivvilda ahte stáhtat eai sáhte lonohallát suolagálvvuid, maŋŋel go lea beaggán ahte Norggas árvvoštallet skeŋket Supmii ovtta várrečohká Ráisduottarhálddis.

Beaska Niillas

Sámediggeáirras ja Norgga Sámiid riikkasearvvi (NSR) jođiheaddji Beaska Niillas

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Dan čállá Yle Sápmi .

Beaska Niillas oaivvilda ahte dát várrečohká baicca galggašii skeŋkejuvvot sámiide, iige lonohallojuvvot riikkaid gaskkas .

100-jagi skeaŋkan

Háldi lea Suoma alimus várri, muhto dál lea nu ahte dat alimus čohká Ráisduottarhálddis lea Norgga rájiid siskkobealde. Lea árvaluvvon ahte Norga galgá skeŋket dan alimus čohká Ráisduottarhálddis Supmii go Suomas lea 100- jagi ávvudeapmi boahtte jagi.

(Ášši joatká gova vuolábealde)

Halti fjellet

Ráisduottar Háldi

Foto: Kent-Hugo Norheim / KUGO

Norgga stáhtaministtar Erna Solberg lea dál geahčadeame dán árvalusa mii álggos bođii Gáivuona suohkanis.

Muhto Norgga Sámiid riikkasearvvi njunuš gal imaštallá dán árvalusa.

– Dat lea vehá imaš árvalus, go rievtti mielhan dat lea sámi eanan. De dat geat juo leat rievidan dan eatnama, galget lonohallat gaskaneaset. Mun in leat gal bidjan nu olu návccaid, ahte beroštit dan áššis obanassiige, daningo rievtti mieldehan galggašii baicce nu, ahte dat geigejuvvo ruovttoluotta dasa geasa gullá, iige stáhtaid gaskkas lonohallojuvvo, dadjá Beaska Niillas Yle Sápmái.

– Vuoigatvuođat eai leat čielggaduvvon

Norgga Sámediggepresideanta Aili Keskitalo maid imaštallá dán árvalusa.

Sametingspresident Aili Keskitalo på Stortinget

Sámediggepresideanta Aili Keskitalo.

Foto: Kjell Are Guttorm/NRK

– Ferte várra muittuhit Norgga eiseválddiid, ahte Háldi lea guovllus, gos sámiid eananvuoigatvuođat eai leat vuos čielggaduvvon, dadjá Keskitalo Yle Sápmái.

Son lohká ahte sámit lea máŋga jagi vuordán ahte Norgga eiseválddit gakget lokte sámi voigatvuođačielggadeami dien guovllus, muhto ahte dát ii leat vuoruhuvvon.

Korte nyheter

  • 39 duššan dulvái Brasilas

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 39 olbmo leat duššan, ja vel 68 leat ain jávkosis.

    Nu čállá AP.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo
  • Over 130 skader etter Nato-øvelse i Norge

    28 skader på husdyr og to meldte skader på dyrket mark er blant de 130 skadene som er meldt inn etter Nato-øvelsen Nordic Response i mars.

    Over 20.000 soldater fra 13 land deltok i øvelsen Nordic Response fra 3. til 14. mars, som ble gjennomført i nordlige deler av Norge, Sverige og Finland.

    Totalt er det meldt inn 131 skader i Norge så langt som følge av øvelsen, skriver Nationen. Det er meldt inn flest skader på materiell, veier og husdyr, og det kommer fortsatt inn nye meldinger om skader, opplyser Bø.

    – Jeg syns det er en normal mengde. Når folk nå har fått summet seg litt, og snøen begynner å forsvinne, så vil det nok komme mer. Samtidig, når jeg tenker på hvor stor øvelse det var, er det nok litt mindre enn normalt, sier Marianne Rygh Bø, miljøvernoffiser i Forsvaret.

    Skadene på husdyr som er meldt inn, dreier seg hovedsakelig om reinsdyr, opplyser Bø.

    – Vi hadde blant annet en hendelse med et helikopter som fløy feil, fordi piloten misforsto hvor de kunne fly. Så flere av sakene gjelder en hendelse. Det er tilfeller der rein er blitt spredt, eller er blitt blandet sammen, sier Bø.

    (©NTB)

  • Samisk forsker fikk pris

    Lovisa Mienna Sjöberg har blitt tildelt Stiftelsens forskningspris for Sverige og kristen tro for oppgaven «Living in constant blessing. En studie av sivdnidit som religiøs praksis (2018)».

    Det skriver stiftelsen på sine nettsider.

    Prisen ble delt ut i Holy Trinity Church i Uppsala 3. mai 2024.

    Stiftelsen Sverige sier dette om prisvinneren:

    – Lovisa Mienna Sjöberg har i sin studie av «sivdnidit» fremhevet en nordsamisk religiøs praksis og overbevisende argumentert for at den kan ses som kontekstualisering av kristen tro i samisk kultur og natursyn.

    Lovisa Mienna Sjöberg er universitetslektor (førsteamanuensis) ved Samisk universitet/Sámi Allaskuvla i Kautokeino/Guovdageaidnu i Norge og har doktorgrad ved Det teologiske fakultet i Oslo. Hun har spesialisert seg på åndelige tradisjoner og praksiser i Sápmi og samisk historie og nåtid i forhold til tro og kirke.

    Førsteamanuensis Lovisa Mienna Sjöberg ved Samisk høgskole har blitt tildelt forskningspriset fra Stiftelsen Sverige och kristen tro.
    Foto: Samisk høgskole