Hopp til innhold

Áhkku, eadni, ja áhkkut juiget seamma skearrus

Dát golmmas leat seamma bearrašii gullevaččat, ja fárrolagaid bádden luohteskearru. Fargga báddejit velá musihkkavideo.

Golbma buolvva báddemin luohteskearru

GOLBMA BUOLVVA SEAMMA SKEARRUS: Márgget Varsi, Anne Lise Varsi ja Ida Márjá Varsi Solbakk dás čoahkkanan «luohteboddui», Regnor Solbakk-rohki vissui, Fanasgiettis, Deanus.

Foto: Ámmun Johnskareng / ČálliidLágádus

– Eadni dat die munnje riŋgii gulaskuddandihtii ahte galgat go mii skearru ráhkadit fárrolagaid. Mii golmmas leat gal moddii ovdal loaiddastan smávit konsearttain. Nu ahte ieš in gal dán fuobmán.

Nie muitala Ida Márjá Varsi Solbakk

Son dat ovddasta bearraša nuoramus buolvva luohteskearrus, maid lea iežas áhkuin, Márgget Varsi, ja etniin Anne Lise Varsi bádden.

– Áhkku dieđusge máhttá eambbo luđiid go mun. Muhto gusto čájehuvvui ahte máhtan ieš eambbo luđiid go dihten. Go eadni juoigagođii dihto luođi, de fuobmájin ahte ieš maid máhtan dan.

Musihkkavideo maid

Sii gerge skearrubáddemis geassemánus, vaikko soitet moadde luođi báddet vel ođđasit.

– Muhto mii leat gullan ahte plánebehtet musihkkavideo báddet?

– Jo, mii galgat Čorgašii mannat goas dal de, ja dieppe báddet video skearru váldoluohtái, mas namma lea «Alit várri». Dieppe šaddat maiddái govvet olggošgova iežamet skearrui, muitala Ida Márjá Varsi Solbakk.

(Artihkal joatkašuvvá vuolábeale gova)

Juoigi ja politiijastudeanta

JUOIGANPOLITIIJA: Ida Márjá Varsi Solbakk (22) lea politiijaallaskuvlla oahppi. Dán geasi lea oahpu oktavuođas geassebarggus, Deanu leansmánnekantuvrras.

Foto: Tor-Emil Schanche / NRK

Juoigan- dahje luohte- politiija?

NRK deaivvada nuorra juigiin iežas geassebargosajis; Deanu leansmánnekantuvrras. Lea lagašbirrasis dovddus ahte Ida Márjá Varsi Solbakk lea čađaheamin politiijaallaskuvlaoahpu, Stavernis, Mátta-Norggas.

– Sámis han mis vissa leat iešguđetlágan eará «politiijat», ovdamearkka dihtii nugo giella- dahje juoiganpolitiija. Ja go juo don leat politijeaddjin šaddamin – ja oktanaga maiddái juoigi – don go leat dat nu beakkán «juoiganpolitiija»?

– Na, in mun gal dieđe justa dan dál. Jos dal háliidat mu gohčodit juoiganpolitiija, de áinnas, fástida Varsi Solbakk ja boagusta.

Gaskaboddosaš studio

Luođit leat báddejuvvon Fanasgiettis, Deanus. Gaskaboddosaš musihkkastudio ásahuvvui sámekultuvrra áŋgirušši ja ovddeš NSR jođiheaddji Regnor Solbakk-rohki vissui.

– Dat leat nu ollu olbmot geat barget ja veahkehit skearrubáddemii. Lei veadjemeahttun eará sadjái čohkket buot olbmuid bádden dihtii skearru, muhto Fanasgiettis lei vejolaš gos eanáš olbmot leat lahka.

Nie muitala John Trygve Solbakk, geas jurdda bođii báddet luohteskearru.

Gudnijahttindihtii sámi ovddasmanni?

– Halvdan Nedrejord- ja Ámmun Johnskareng-guovttus dat leaba dien studio ásahan. Praktihkalaš sivat dat leat dien gaskaboddosaš studio duohken, lasiha Solbakk vel.

– NRK lea gullan ságaid ahte dat lea veahá gudnijahttindihtii iežat viellja, Regnor Solbakk-rohki. Muhto dat dáidet diekkár Solbakk-bearraša siskkáldas čiegus dieđut?

– Eat dal mii vuosttamužžan dasa leat bidjan deattu. Muhto oažžu gal datge dan dadjat. Loahpalaččat han dat šaddá maiddái gudnijahttimii sunnje, fástida John Trygve Solbakk mojunjálmmiin.

  • Geahča maiddái:
Ida Márjá Varsi Solbakk

Ida Márjá áigo politiijan šaddat.

Korte nyheter

  • 39 duššan dulvái Brasilas

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 39 olbmo leat duššan, ja vel 68 leat ain jávkosis.

    Nu čállá AP.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo
  • Over 130 skader etter Nato-øvelse i Norge

    28 skader på husdyr og to meldte skader på dyrket mark er blant de 130 skadene som er meldt inn etter Nato-øvelsen Nordic Response i mars.

    Over 20.000 soldater fra 13 land deltok i øvelsen Nordic Response fra 3. til 14. mars, som ble gjennomført i nordlige deler av Norge, Sverige og Finland.

    Totalt er det meldt inn 131 skader i Norge så langt som følge av øvelsen, skriver Nationen. Det er meldt inn flest skader på materiell, veier og husdyr, og det kommer fortsatt inn nye meldinger om skader, opplyser Bø.

    – Jeg syns det er en normal mengde. Når folk nå har fått summet seg litt, og snøen begynner å forsvinne, så vil det nok komme mer. Samtidig, når jeg tenker på hvor stor øvelse det var, er det nok litt mindre enn normalt, sier Marianne Rygh Bø, miljøvernoffiser i Forsvaret.

    Skadene på husdyr som er meldt inn, dreier seg hovedsakelig om reinsdyr, opplyser Bø.

    – Vi hadde blant annet en hendelse med et helikopter som fløy feil, fordi piloten misforsto hvor de kunne fly. Så flere av sakene gjelder en hendelse. Det er tilfeller der rein er blitt spredt, eller er blitt blandet sammen, sier Bø.

    (©NTB)

  • Samisk forsker fikk pris

    Lovisa Mienna Sjöberg har blitt tildelt Stiftelsens forskningspris for Sverige og kristen tro for oppgaven «Living in constant blessing. En studie av sivdnidit som religiøs praksis (2018)».

    Det skriver stiftelsen på sine nettsider.

    Prisen ble delt ut i Holy Trinity Church i Uppsala 3. mai 2024.

    Stiftelsen Sverige sier dette om prisvinneren:

    – Lovisa Mienna Sjöberg har i sin studie av «sivdnidit» fremhevet en nordsamisk religiøs praksis og overbevisende argumentert for at den kan ses som kontekstualisering av kristen tro i samisk kultur og natursyn.

    Lovisa Mienna Sjöberg er universitetslektor (førsteamanuensis) ved Samisk universitet/Sámi Allaskuvla i Kautokeino/Guovdageaidnu i Norge og har doktorgrad ved Det teologiske fakultet i Oslo. Hun har spesialisert seg på åndelige tradisjoner og praksiser i Sápmi og samisk historie og nåtid i forhold til tro og kirke.

    Førsteamanuensis Lovisa Mienna Sjöberg ved Samisk høgskole har blitt tildelt forskningspriset fra Stiftelsen Sverige och kristen tro.
    Foto: Samisk høgskole