Hopp til innhold

Sivahallá Ságat-aviissa vearu dieđuid gilván - Ságat-ođasredaktevra šiitá

Sámeálbmotbellodaga njunuš nágge Ságat-redaktevrrain maid son lea dadjan sidjiide.

John Henrik Eira

Sámeálbmotbellodaga vuosttáš evttohas ávjovári válgabiires ​Ingos-Máhte Jovnna, John Henrik Eira ii mieđa dása maid Ságat aviissa lea čállán su birra.

Foto: Privat

Ságat aviisa čálii duorastaga ođđasa Eira birra, mas lei bajilčála:

«Áigu váldit eret guovtti goalmmadas oasi sápmelaččain jienastanvuoigatvuođa.»

– Dan gal mun in leat lohkán, inge oaivvildan, dadjá Ingos-Máhte Jovnna, John Henrik Eira.

Eira čilge ahte dat ii leat vejolaš váldit eret jienastanvuoigatvuođa olbmuin geat leat ožžon dan, nugo Ságat čállá, muhto sii sáhttet čavget gáibádusaid sisadieđiheapmái.

John Henrik Eira
Foto: Faksimile

– Buot dát bajilčállagat sihke gávccát ja ovccát siiddus Ságat aviissas eai leat mu sánit, muhto aviissa iežas sánit ja oaivilat, dadjá Eira.

Eira goitge mieđiha ahte buot mii lea čállon vuolabeallái bajilčállaga. Dat leat su sánit.

Áššis jearrá journalista John Henrik Eiras ahte leago oassi Sámeálbmotbellodaga prográmmas nu ahte sápmelaččas lea geatnegasvuohta oahppat sámegiela. Dasa son vástidan «Jua».

– Eira lea dadjan nu movt mii leat čállán

Ságat-aviisa ođasredaktevra Lars Birger Persen ii leat ovttaoaivilis Eirain, ja deattuha ahte sii sáhttet duođaštit ahte son lea dadjan nu movt sii leat čállán aviisii.

– Mii sáhttit dokumenteret dan maid mii leat čállán aviissas, dat lea juste nu movt son dadjá jearahallamis, maid mii leat dáhkan suinna, dadjá Persen.

Lars Birger Persen

Lars Birger Persen

Foto: Pressebilde / Ságat

Eira deattuha ahte bajilčállagis eai leat su sánit. Leago Ságat čállán bajilčállaga iežas oaivilin?

– Sihke bajilčála ja álgočálus lea juoga maid Ságat lea čállán Eira oaiviliid vuođul. Go son dadjá jearahallamis ahte sii geat galget beassat jienastit sámediggeválggain fertejit máhttit sámegiela, de lea nu ahte jus njuolggadusat rievdaduvvojit nu, de mielddisbuktá dat ahte guokte goalmmadas oassi sápmelaččain eai šat beasa jienastit, dadjá Persen.

Son deattuha ahte mediaid bargu lea deaivvadit politihkkariiguin ja gullat maid sii oaivvildit, ipmirdit sin ja de ovdanbuktit sin váldooaivila čoahkkáigeasu hámis das maid sii oaivvildit.

Persen mieđaha goitge ahte Eira ii leat dadjan sánis sátnái, juste nu movt Ságat lea čállán bajilčállaga ja álgočállaga.

– Soahpan ođđa artihkkala journalistain

John Henrik Eira muitala NRK Sápmái ahte son lea humadan journalisttain ja soahpan ahte son divvu su cealkámušaid.

– Moai letne humadan ja son lea lohpidan ođđa čállosa almmuhit, mainna son divvu dán čállosa, dadjá Eira.

Ságat-aviissa ođasredaktevra šiitá ahte sii leat lohpidan divvut.

– Mii eat leat lohpidan njulget, eatge šállošit maidege. Dat ferte leat boasttuipmárdus su bealis, muhto mii leat lohpidan ođđa artihkkala suinna mas son beassá dárkileappot dadjat maid son oaivvilda ja viiddidit iežas oainnuid, go dat lea dehálaš sámepolitihkalaš digaštallamii, dadjá Persen.

Maid Eira duođai oaivvilda?

Sámeálbmotbellodaga njunuš čilge ahte Sámediggi sáhtášii mearridit seammá sisadieđihan-eavttuid Norggabeale Sámediggái nugo Suoma ja Ruoŧa sámedikkiin leat.

– Sámedigge sisadieđihan-eavttuid sáhttá divvut. NSRas lea maid áigumuš oktasaš eavttuid ráhkadit buot golmma sámediggeválggaid jienastusloguide. Suomas ja Ruoŧas lea giellaeaktun juogo dat ahte jienasteaddji ieš máhttá sámegiela, dahje váhnemat, ádjá dahje áhku gii sámásta. Ja dien ortnega mii háliidit ruovttoluotta, dadjá Eira.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK