Hopp til innhold

Geldulasj ietjá lahkáj sámij birra subtsastallat

Ietjá vuohkáj histåvråv åvddånbuktet la dat mij la suv tjáŋaldahka sáme histåvrråj. Ja dat de buorre lahkáj duostoduvvá - nuorra ulmutjijs aj.

Geir Anders Hætta Berg lærer Erika Thomassen Sjo å skyte med pil og bue

Hætta Berg bagádallá Sjo Thomassenij gåktu vuovsájn vuohtjet.

Foto: Elena Junie Paulsen / NRK

Gulldala ássjev Julevmagasijnan dánna.

Dålusj sáme ræjdo li sunji viehkken gå sáme histåvråv galggá åvddånbuktet. Dat vuohke vuojnnet uvsajt rahpá nuorra ulmutjij vájmmuj.

– Munji lij suohtas ja geldulasj histåvrråj gulldalit mav iv la åvddåla åvvå diehtám. Duodden aj ådå bivddemvædtsagav gæhttjalam. Ja mån lav dájna riek ålov oahppam. Dát lij juoga mij lij ietjá lahkáj gå ieme skåvllåbiejvve, ja dat lij de geldulasj.

Erika Thomassen Sjo sivdosdime åvdås gå njuolajn vuohtjá.

Dát lij de riek suohtas, javllá Erika Thomassen Sjo åvdås gå njuolav luojttá.

Foto: Elena Junie Paulsen / NRK

Dav subtsas dudálasj lågåtklássak Ájluovta skåvlån Hábmerin Erika Thomassen Sjo guhti de maŋemus skåvllåvahko besaj histåvrråtijmmaj oassálasstet gånnå duodjár ja juovsadahkke Geir Anders Hætta Berg lågådaláj ja vuosádaláj.

Geir Anders Hætta Berg lågådallamin Ájluovta skåvlå oahppijda

Geir Anders Hætta Berg lågådallá sáme histåvrå birra cool lahkáj.

Foto: Elena Junie Paulsen / NRK

Kultuvrav gåtsedit

Oahppe nuorajskåvlån Ájluovtan gulldalin snivva gå Hætta Berg subtsastaláj sáme histåvrå birra, ja bivddemvuogij birra ma lidjin dålen.

Maŋen sujna lij guovtemuorak sáme juoksa, ja aj njuola majna de oahppe histåvråtijma maŋŋela oadtjun vuohtjet.

Geir Anders Hætta Berg javllá ájnas la dajt åsijt sáme kultuvras gåtsedit mav lij massám.

– Ájnas la vas dav ruoptot válldet, dagu juovsajt dahkat ja dajna vuohtjet, ja aj subtsastit gåktu sáme lij viessum ja gåk lij rijbbam. Sábme l má dåbdos ålles væráldin tjiehpes tjuojggen, tjiehpes vanntsadahkken ja juoksadahkken, ja aj tjiehpes vuohttjen.

Lågå aj: Rekonstruerer unikt våpen fra 1000-tallet

Juoksáhkká lij dal akta sáme jubmelijs, ja sån lij riek ájnas jubmel guhti de mierredij guhti galgaj sjaddat tjiehpes vuohttje. Ja væráldin aj gulluj vaj sámij gaskan lij nissun maŋen bivddemin, ja lij juovsajn vuohtjemin.

– Dajna de dassta poengav dahkin gå nissun lij maŋen bivddemin. Valla sábmelattjaj lij dal dát luondulasj. Ietjá kultuvrajn dájn mijá lahkusijn ij lim nav luondulasj. Dajna de dassta sáhka sjattaj, subtsas Hætta Berg.

Geir Anders Hætta Berg (oab) jiednanjuolav vuoset, ja ábnnasijt dágástallá ietjá duodjárijn ja juovsadahkkijn Mattias Harr.

Geir Anders Hætta Berg (oab) snjurggomnjuolav vuosádallá, ja ábnnasijt dágástallá ietjá duodjárijn ja juovsadahkkijn Mattias Harr.

Foto: Elena Junie Paulsen / NRK

Cool ulmusj

Geir Anders Berg tjuottjot sáme juovsa lidjin buoremusá.

– Dav de vikinga subtsastin. Ja finnboga lij dal buoremus, javllá Hætta Berg ja vuoset aj dan sæmmi javllamusán Islanda åvdep presidænntaj mij dav namáv guottij.

Geir Anders Hætta Berg la ávon gå bæssá nuorajda sáme histåvrå birra dán lahkáj lågådallat. Sunji vuojnnet oahppe lijkkuji dav gullat, ja Hætta Bergaj dåbddu dát la ájnas barggo.

– Dat aj vaddá ienep iesjdåbdov sábmelattjajda. Sij lj sábmelattja, ja sábmelattja lij riek tjiehpes ulmutja, ja dát la cool oasse sáme histåvrås. Sábmelasj lij má cool ulmusj, ja ællim dal nav primtiv gåk lip jáhkkám.

Gulldala ássjev Julevmagasijnan dánna.

Lågå aj: Ove (34) bygger båt etter gammel tradisjon

Korte nyheter

  • Čoahkkinastet Brusselis dán vahkku

    Dán vahkku deaivvadit buot golmma Sámedikkiid ovddasteaddjit ja sámeráđi EU- kommišuvdna Brusselis, Belgias gaskavahkus bearjadahkii.

    Deaivvademiin áigot buoridit ja ovddidit EU-kommišuvnna ovttasbarggu sámedikkiiguin ja sámi álbmogiin.

    Sámi parlamentáralaš ráđi sivraláhttu Anni Koivisto muitala eambbo dan birra dás:

  • Rahpet dáiddačájáhusa mas Áillohačča dáidda

    Álttá dáiddáriidsearvi ráhpá njukčamánu 23 b. čájáhusa mas čájehit Áillohačča (Nils Aslak Valkeapää) dáidaga. Čájáhusas čájehit sii osiid guovtti čoakkáldagaid maid Áillohaš skeŋkii Guovdageainnu ja Omasvuona suohkaniidda, muhtin tevnnegiid ja birrasiid 25 málagovaid.

    Čájáhusa kuráhtor Hilde Skancke Pedersen muitala ahte son lea ilus ahte Álttá dáiddáriidsearvvis lea beroštupmi čájehit Áillohačča dáidagiid.

    – Lea hui dehálaš ahte su dáidda čájehuvvo ođđa buolvvaide, maiddái Finnmárkkus.

    Čájáhus lea rabas njukčamánu 23 b. gitta cuoŋománo 15 b. Rahpanbeaivvi doallá maiddai professor sámi kultuvrras ja girjjálašvuođas Harald Gaski logaldallama Áillohačča eallima ja dáidaga birra.

    Nils-Aslak Valkeapää (1943–2001)
    Foto: Unto Järvinen / HS / Unto Järvinen / HS
  • Sámi pop konsearta Munch-museas

    Bearjadaga njukčamánu 24 b. čuojaheaba Katarina Barruk ja Elina Waage Mikalsen konsearta Munch-museas.

    Munch live dáiddalaš jođiheaddji Ingrid Moe muitala ahte sis lea mihttu loktet dálááigge ođasmahtti dáiddáriid ja musihkkáriid.

    – Katarina Barruk lea dehálaš ođđa jietna Norgga pop-musihkas. Son lávlu áitojuvvon ubmisámegillii ja ráhkada sierralágán musihkalaš lanja hearkivuođas ja nanusvuođas.

    Moe muitala ahte geahččit sáhttet vuordit fámolaš pop-konseartta.

    Katarina Barruk muitala iežas illudit konsertii.

    – Lean hui ilus ahte Munch háliida searvat dán prošektii. Dat mearkkaša olu, go ii leat dávjá ahte sihke ubmi- ja mearrasámi kultuvrrat leat seamma lávddis oktanaga, čilge Barruk.

    Katarina Barruk sitter med beina i kors i skogen. Håret er flettet inn med samisk pynt.
    Foto: Sara Berglund / Sara Berglund