Hopp til innhold

Máret Rávdná Buljo ráhkada váffeliid bohccovuoiŋŋamaččain – son ii hálit bálkestit biepmu

Dan, maid muhtimat atnet bázahussan, geavaha Máret Rávdná biebmoávnnasin. Son háliida seailluhit dološ biebmoárbevieruid, muhto álki gal ii leat álo.

Les på norsk.

Dame ser i kamera

MÁVSSOLAŠ MÁHTTU: Máret Rávdná Buljoi (44) lea suvdilvuohta ja sámi biebmu dehálaš.

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK

Muhtimiid mielas lea dát veaháš erenoamáš, muhto mu bearrašii lea dát áibbas lunddolaš, muitala Máret Rávdná mojonjálmmiid.

Son guossoha erenoamáš váffeliid iežas geahčen go gáfeguossit fitnet.

Go dat leat oainnat ráhkaduvvon bohccovuoiŋŋamaččain.

Reinhjerner

MONI SAJIS: Bohccovuoiŋŋamaččat sáhttet geavahuvvot moni sajis biepmu ráhkadettiin, čilge Máret Rávdná.

Foto: Privat

44-jahkásaš lea rievtti mielde Guovdageainnus eret, muhto ráhkisvuohta doalvvui su Nordlándii Lodegiidda.

Dohko son lea náitalan ja lea golmma máná eadni.

Máret Rávdná oahpaha mánáidis borrat siskilušaid.

Dá borrojuvvo váffel mii lea ráhkaduvvon vuoiŋŋamaččain.

Gudnejahttin ja giitevašvuohta

Borrat vuoiŋŋamaččaid ja eará siskilušaid bohccos lea guhká leamašan vierrun sámi biebmokultuvrras.

Go boazu njuvvo, de lea dábálaš geavahit buot.

Mun muittán bures iežan áhku gii álo ráhkadii vuoiŋŋamaččain biepmu go lei niesteboazu. Mu váhnemat láviiga vuoiŋŋamaččain ráhkadit gáhkuid. Dat lei mu mielas njálggat, muittaša Máret Rávdná.

Bohcco váibmu, geahppát, monimuččat, vuoivvas ja varra leat dieđusge maid oasit Buljo bearraša biebmodábiin.

Dame med samiske vinterklær er ute å går

DOHKKEHEAPMI: Máret Rávdná sávašii ahte eanebut fuomášit sámi biebmovugiid.

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK

– Lean buorre iežan bohccuide ja munnje lea dehálaš ahte dain lea buorre dilli. Go geavaha olles bohcco ávkin, de gudnejahtát dan ja čájehit giitevašvuođa, dadjá Máret Rávdná.

Liegga jurdagat bohccuid birra dávjá molsašuvvet váivašuvvamiin. Orru leamen dego sámi biebmovuogit eai leat ožžon saji, dego duvdiluvvon eret.

En hånd holder en frossen reinhjerne

EAI LEAT FIDNEMIS: Lea measta veadjemeahttun fidnet vuoiŋŋamaččaid jus it dovdda muhtima gii vuovdá priváhta.

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK

Mun jearan alddán dávjá manin sámiid biebmovuogit eai leat oidnosis. Dat eai leat ožžon seamma saji go eará biebmovuogit min riikkas, dadjá son.

Sámi gievkkan njunnošis

Eanandoallo- ja biebmoministtar Sandra Borch ádde ahte Máret Rávdná sáhttá leat duššástuvvan njuolggadusaid dihte.

Borch muittuha ahte gávdnojit muhtin spiehkastusat njuolggadusain, mat gusket njuovvamii ja bohcco vuovdimii sámi árbevirolaš dilálašvuođain.

Sandra Borch

ÁINNAS BORRÁ BOHCCOBIERGGU: – Árbevirolaš ja báikkálaš biepmuid gaskkas de lea biđus okta dain masa liikon buoremusat, dadjá stáhtaráđđi Sandra Borch (Sp).

Foto: Torbjørn Tandberg

Stáhtaráđđi ii vástit njuolgga gažaldahkii ahte orrot go njálgát Máret Rávnná váffelat, mat leat ráhkaduvvon bohccovuoiŋŋamaččain, muhto su mielas lea dehálaš seailluhit buot biebmovugiid, maiddái sámi.

– Mun vásihan ahte lea stuorát beroštupmi seailluhit buriid suvdilis vugiid mo ráhkadit biepmu. Sámi gievkkan lea njunnošis das mo geavahit olles bohcco. Dán háliidan mun čalmmustahttit. Mun han lean Romssas eret, dadjá Borch.

Ii leat vuovdimassii

Máret Rávdná áinnas vuovddášii vuoiŋŋamašváffeliid.

Muhto son ii sáhte geavahit vuoiŋŋamaččaid, mat leat njuvvon njuovahagas.

Njuovahagat geavahit njuovvanbissuid, ja dat dieđusge billista dan mii lea oaivvis.

Boazosápmelaččat njuvvet dakkár vugiin mii ii bilit vuoiŋŋamaččaid. Dat lea danin go sii sáhttet geavahit niskebuikku go priváhta njuvvet.

Go mii ieža njuovadat de sáhttit dan dahkat árbevirolaš vuogi mielde. De lea mus lohpi váldit vuoiŋŋamaččaid logi bohccos.

Dat eai leat vuovdimassii. Danin son geavaha dál vuos vuoiŋŋamaččaid priváhta biebmoráhkadeamis.

Ná sáhttá váldit vuoiŋŋamaččaid bohccos.

Dát vuoiŋŋamaččat leat čađagalbmon, muhto sáhttet geavahuvvot maŋŋel go leat máizan ja basson.

Ii leat dušše Máret Rávdná geas lea beroštupmi siskilušaide.

Dame ser i kamera

MIHTUT: Stensaas njuovahagas lea mihttun geavahit olles bohcco, muitala beaivválaš jođiheaddji Johanne Stensaas.

Foto: Privat

Stensaas njuovahat Plaassjes lea maid mearkkašan ahte eambbosat leat jearahišgoahtán siskilušaid.

Sihke priváhtaolbmot ja restoráŋŋat váldet oktavuođa njuovahagain.

Restoráŋŋat háliidivčče fállat erenoamáš biepmuid, dadjá beaivválaš jođiheaddji Johanne Stensaas.

Loga maid: Nå tas reinlever frem fra glemselen

Ellen Cecilie Triumf og et reinsdyr
Ellen Cecilie Triumf og et reinsdyr

Dagaha beroštumi

Máret Rávdná hirpmahuhttá dutki Aina Stensgårda.

Son jáhkká eambbosiid jurdilišgoahtit ovdal go biepmu bálkestit.

Dát sáhttá dagahit ahte boahtte áiggis biepmogolaheapmi meroštallo eará láhkai. Maid mii atnit biepmogolaheapmin ja maid eat ane biepmogolaheapmin. Lea dehálaš fáddá ovddos guvlui, geavahit buot go ealli njuvvo.

Aina Stensgård

DUTKI: Aina Stensgård lea Norgga suvdilvuođa dutkaninstiuhta (Norsus) dutkanjođiheaddji ja dutki.

Foto: Mette Ballovara / NRK

Lihkká ii leat Máret Rávnná áŋgirruššan oba mielde ge Norgga rehketbihtás. Eai buot siskilušat rehkenasto biebmoávnnasin.

– Ealáhussuorggi šiehtadusain unniduvvon biebmogolaheami birra daddjo ahte buot anihahtti biebmu mii buvttaduvvo olbmuid várás, sáhttá adnojuvvot biepmogolaheapmin. De lea gažaldat makkár biebmu lea anihahtti, dadjá Stensgård.

– Muhtin ráje siskilušain leat mielde dán ollesgovas. Maŋŋel go biebmobuvttadeapmi industrialiserejuvvui, de lea olu mii ii rehkenastojuvvo biebmun, čilge son.

Loga maid: Ávvumállásat sámi álbmotbeaivái

Dame på kjøkkenet stapper potetmos
Dame på kjøkkenet stapper potetmos

Bursa ja čagar

Máret Rávdnái lea dehálaš ahte su mánáide lea lunddolaš borrat buot maid sáhttá borrat bohccos.

Ja dalle son oaivvilda buot.

Muhtimat sáhttet boagustit veaháš go šaddá sáhka das ahte borrat bohcco čahkara ja burssa. Muhto dat lea lunddolaš midjiide. Ii leat mihkke mainna galggašii heahpanaddat.

Borat go don siskilušaid?

Dame er ute i snølandskap og mater reinsdyrene

GUDNI: Máret Rávdnái lea dehálaš ahte bearraša elliin lea buorre dilli. Jus háliida dearvvašlaš biepmu, de lea dehálaš gudnejahttit elliid ja luonddu, oaivvilda son.

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK

Dutkamuš čájeha maid ahte go borrá siskilušaid de oažžu olmmoš daid deháleamos bibmosiid, seammás go váikkuha dasa ahte bálkestuvvo unnit biepmu.

Máret Rávdná mielas lea buorre go eanet ahte eanet olbmot sávvet árbevirolaš biepmuide buresboahtima.

– Lihkus orru nu ahte olbmot Sámis bajidit jienaideaset eambbo go lea dán birra sáhka. Leat olus geat áŋgiruššet dasa ahte sámi biebmovuogit maid galget dohkkehuvvot buorebut stuorraservodagas.

Dame smiler til kamera fra et industrikjøkken.

KOAHKKA: Máret Rávdná lea čeahpes koahkka, ja bargá bearašfitnodagas Lodegiin. – Mun barggan dávjá olbmuiguin restoráŋŋasuorggis. Sis lea stuorra beroštupmi varrii, vuoiŋŋamaččaide ja ađđamiidda, dadjá son.

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK
Samenes nasjonaldag 6. februar
0
Gratulasjoner har blitt sendt inn

Loga maid: Máret tok til tårene etter hun vant prestisjetung matpris

Matkulturprisen
Matkulturprisen

Loga maid: Mattradisjon står i fare – ikke mulig å kjøpe godkjent saueblod

Svein Leiros, leder Senter for nordlige folk
Svein Leiros, leder Senter for nordlige folk

Loga maid: De beste tipsene for å redusere matsvinn hjemme

Kjøleskap
Kjøleskap

Korte nyheter

  • PST ožžo dieđu vihtta beaivvi ovdal báhčima

    E-bálvalus dieđihii Politiijaid sihkkarvuođabálvalussii (PST) terrorfalleheami birra Oslos, ođđa dieđuid vuođul.

    PST oaččui dieđu vihtta beaivvi ovdal báhčima Pride-ávvudeami oktavuođas, gos E-bálvalus namuhii Norgga islamistta geas galggai oktavuohta Arfan Bhattiin. E-bálvalus oaivvildii ahte falleheapmi lei oaivvilduvvon Norgga vuosttá ja ahte Bhatti galggai vejolaš vearredahkki. PST lea ovdal gohčodan dieđu "álásin" ja lea čilgen ahte sis eai lean doarvái dieđut álggahit doaibmabijuid. Zaniar Matapour bealušteaddji árvala ahte eiseválddit váikkuhedje falleheapmái. Evaluerenraporta vurdojuvvo boahtte vahkus. Riekteášši Arfan Bhatti vuostá vuordimis álggahuvvo vuosttaš jahkebealis 2024:s.

  • Komišuvnna raporta: – Buot parlamentáralaš jođiheaddjit fertejit váldit ovddasvástádusa

    – Mun dovddan vuollegašvuođa dan ektui maid lohken raporttas. Dat lea lossa muitalus mii boahtá ovdan, mo mii leat láhtten olbmuiguin.

    Nu cealká Kristtalaš álbmotbellodaga (KrF) jođiheaddji Olaug Bollestad.

    Son lea okta dain gii lea searvan Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna raportta lohkamii.

    Raportta sisdoallu, mii duorastaga geigejuvvui Stuoradiggái, čuozai Bollestad:i.

    KrFa jođiheaddji logai raporttas earret eará girku rolla birra dáruiduhttimis.

    – Mun gii lean oassi KrF bellodagas ja lean kristtalaš, in leat gal rámis das mii lea dahkkon, lohká son.

    Bollestad vuordá ahte buot bellodatjođiheaddjit Stuorradikkis ipmirdit makkár ovddasvástádus sis lea raportta čuovvoleamis.

    – Mii parlamentáralaš jođiheaddjit fertet váldit dán ovddasvástádusa iežamet stuoradiggejoavkkuide, mat fas váldet dan ovddasvástádusa viidáset bellodagaide miehtá riikka, justa fal sihkkarastit dán politihkalaččat, dadjá son.

    Nærbilde av Olaug Bollestad. Hun er fotografert forfra, hodet hennes mellom to personer fotografert bakfra. Hun ser smått skeptisk ut. Har på runde briller.
    Foto: Terje Pedersen / NTB
  • Sannhets- og forsoningskommisjonens rapport: – Alle parlamentariske ledere må ta ansvar

    Jeg kjenner en ydmykhet i det jeg leser. Det er en svær historie som kommer fram. Hvordan vi har oppført oss mot folk.

    Det sier partiledere for Kristelig Folkeparti (KrF), Olaug Bollestad.

    Hun er en av de som har deltatt i opplesningen av rapporten fra Sannhets- og forsoningskommisjonen.

    Bollestad er sterkt berørt av innholdet i rapporten, som torsdag ble overlevert til Stortinget.

    KrF-lederen leste blant annet om kirkens rolle i fornorskningen.

    – Som KrF`er og kristen å lese dette, så er jeg jo ikke stolt over det som er gjort, sier hun.

    Bollestad forventer at alle partiledere på Stortinget forstår hva slags ansvar de har til å følge opp rapporten.

    – Vi som parlamentariske ledere må ta ansvar inn i våre stortingsgrupper, som igjen tar ansvaret inn i våre partier over det ganske land, nettopp for å forankre dette politisk, sier hun.

    Olaug Bollestad
    Foto: Mette Ballovara / NRK