Hopp til innhold

Buohkat leat buresboahtimat girkui

Guovdageainnu searvegotteráđi lahttu gal ii loga doarjut mearrádusa ahte giddet girkuid seamma sohkabeali olbmuid vihaheapmái. Mearrádusa galggašii nuppástuhttit, dadjá son.

Risten Turi Aleksandersen

Guovdageainnu Searvegotteráđi lahttu dáhtošii rievdadit searvegotteráđi mearrádusa giddet girkuid seamma sohkabeali olbmud vihaheames.

Foto: Privat

Sápmi Pride doaluid sirdin Anáris Guovdageidnui, dahkkui maŋŋil go Guovdageainnu searvegotteráđđi mearridii giddet girku ja biehttalit vihaheames seamma sohkabeali olbmuid.

Dalle sii besset buorebut čalmmustahttit seamma sohkabeali ovttasorru sápmelaččaid dili.

Guovdageainnu searvegotteráđi lahttu, Risten Turi Aleksandersen gal sávvá buohkaid buresboahtima girkui.

Viiddis digaštallamiid

Risten Turi Aleksandersen ii loga leamašan mielde searvegotteráđi čoahkkimis go mearridedje giddet girku seamma sohkabeali olbmuid vihaheames.

Livččet go jienastan vuostá jus livččet leamašan mielde dien čoahkkimis?

–De livččen, juste dien mearrádusa vuostá gal livččen jienastan, ja oaivvildan ahte galggašii mearrádusa rievdadit, dadjá Risten Turi Aleksandersen.

Son lohka ákkastallan earáide ahte go juo Norgga girkočoahkkin lea mearridan ahte seamma sohkabeali olbmot galget beassat vihahuvvot girkus, dalle lea boastut ahte mii eat galgga diktit min iežamet nuoraid náitalit girkus.

Hilgu iežamet nuoraid

–Eanas nuorat geat náitalit Guovdageainnus leat iežamet nuorat, geain lea gullevašvuohta Guovdageidnui, ja dalle šaddá leat boastut sin biehttalit náitalit girkus, dadjá Risten Turi Aleksandersen.

Hui ollu nuorat vuostá searvegotteráđi mearrádusa

Ákkat ahte olbmot geassádit eret Girkus maŋŋil girkočoahkkima mearrádusa gal váikkuha goappaš guvlui, muhto dieđit eret girkus, ja eará fas dieđihit miellahttun girkui. Risten Turi Aleksandersen lohka iežas gullan hui nuoraid cuiggodeames searvegotteráđi mearrádusa. Son lohka dadjan nuoraide ahte jus ii leat ovttaoaivilis, de ii ábut eret geassádit, muhto baicca searvat ja doppe váikkuhit.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK