Hopp til innhold

En million til statskassen fra sametingsrådet

Sametingspresident Egil Olli tjente mest av rådsmedlemmene, og betalte også mest skatt.

Sametingsrådet

Sametingsrådet.

Foto: Sigve Nedredal / NRK

To av de fem sametingsrådsmedlemmene, nemlig Egil Olli og Laila Susanne Vars betalte over 200.000 kroner i skatt. Mest av alt betalte sametingspresident Egil Olli, som bidro med nesten 300.000 kroner til statsskassen.

Til sammen betalte Sametingsrådet 1.058.601 kroner i skatt i 2011.

Olli er også den som tjente mest av sametingsrådsmedlemmene. I 2011 hadde han en inntekt på nærmere 800.000 kroner, mens Laila Susanne Vars følger på andreplass. Hun har tjent i overkant av 606.000 kroner.

Samlet tjente Sametingets «regjering» 2.909.748 kroner.

Sametinget

SAMETINGET

Navn

Født

Inntekt

Formue

Skatt

Kommune

Egil Olli (Ap), sametingspresident

1949

789.739

0

294.182

Karasjok

Laila Susanne Vars (Árja), visepresident

1976

606.423

124.404

211.496

Kautokeino

Marianne Balto (Ap), sametingsrådet

1955

605.912

967.186

193.323

Tana

Vibeke Larsen (Ap), sametingsrådet

1971

379.952

0

164.816

Bjerkvik

Ellinor Marita Jåma (Åarjel-Saemiej Gielh), sametingsrådet

1979

527.722

0

194.811

Grogn

Johan Vasara (Ap), politisk rådgiver

1988

257.870

0

73.543

Kautokeino

Bjarne Store-Jakobsen (Ap), tidl. politisk rådgiver

1944

757.402

61.028

243.420

Karasjok

Jarle Jonassen (NSR), plenumsledelsen

1950

732.802

941.690

312.184

Røros

Marie Therese Nordsletta Aslaksen (Samer bosatt i sør), plenumsledelsen

1979

391.656

0

131.526

Skedsmo

Willy Ørnebakk (Ap), representant

1960

614.783

462.127

232.824

Storfjord

Aili Keskitalo (NSR), representant

1968

522.143

0

171.726

Kautokeino

Silje Karine Muotka (NSR), representant

1975

470.399

0

159.397

Alta

Rune Fjellheim, direktør

1964

698.716

0

262.962

Karasjok

Ekspander/minimer faktaboks

Korte nyheter

  • Sáme sálmmalávllomiehket Bådådjo oajvvegirkkon

    Moarmesmáno 28. biejve bivddiduvvá rabás sáme sálmmalávllomiehkedij Bådådjo oajvvegirkkon.

    «Mijá sálmma - Vårres salma» la dållam gånnå oassálasste máhtti gulldalit iesjgeŋga sáme gielajda ja musihkalasj åvddånbuktemvuogijda, ja siegen lávllot.

    Sáme árbbedáhpeguodde, lávllo ja tjuojadiddje Finnmárkos, Råmsås ja Nordlándas, duola dagu artista Elisabeth Misvær ja Trygve Misvær, galggi iehkedav lájddit.

    Doalle li Sáme girkkoráde, Nuortta-Hålogalánda bissmaviellde, Oarjje-Hålogalánda bissmaviellde, Nidaros bissmaviellde ja Girkolaš Oahpahusguovdáš Davvin (KUN), aktan ARCTICulations of Faith BODØ 2024.

    Sálmmalávllomiehket la oasse sáme girkkoiellemkonferánsas.

  • Duohtavuoda- ja semadibme sáme girkkoiellemkonferánsan

    Sáme girkkoiellemkonferánssa ásaduvvá moarmesmáno 28. biejves 29. bæjvváj Bådådjon, dan aktijvuodan gå Bådåddjo la europealasj kultuvrraoajvvestáda jagen 2024.

    Konferánsa tiebmá l "Duohtavuohta ja såbadibme: bálggá vijdábut".

    Prográmman la duola degu dokumentárrafilmma «Samiske fortellinger om rett og urett» Hábmeris, lågådallam, panelságastallam ja sálmmaiehket.

    Doalle l Sáme girkkoiellema åssudahka Vuona girkkon.

  • – Alvos værálda iemeálmmukgielajda

    Sámegiella l stuor oasse Inga Lill Sigga Mikkelsena árggabiejves bargon, valla aj sijdan.

    Sån sihtá sámegielak sijdda suv niejdajda. Gássjel gal sjaddá gå ienep teknologijja jiena tjadá stivrriduvvá.

    Dálla juo adná jiednastivrridum bijlav ja Apple Siri.

    – Jus ep sámegielav sijdan máhttep adnet, de la dat viehka alvos værálda iemeálmmukgielajda, javllá sån.

    Mikkelsen la bajepingenierra ja gielladutke UiT:a sáme giellateknologijja åvddånahttemjuohkusin, Divvun, mij dán jage sáme hållamteknologijjav almodi.

    Juska sáme hållamteknologijja lij uddni almoduvvam, ij lim máhttelis sáme jienav oadtjot jiednastivrridum bijllaj jalik Smart-TV:aj.

    Tek-gigánta e besa dav ietjasa serverijda.

    – Prográmma ma åvddåla dagáduvvin datåvråjda e desti dåjma, ja applikasjåvnnååvddånahtte hæhttuji aj ietjasa applikasjåvnåjt sirddet balvvaj (nehtaj), tjállá Microsoft guládallamdirekterra Pekka Isosomppi.