Hopp til innhold

– Ålos li sjávot årrum ietjas sámevuoda birra. Muddo l dal giehttogoahtet.

Semináran åvddånbådij Lufåhtan la ienep sámevuohta ja ienep sáme gå dav mij åvddåla la åvddånboahtám.

Ellen-Marie Winther

Ellen-Marie Winther sihtá ietjas mánná galggá máhttet javllat sån la sábme.

Foto: Sander Andersen / NRK

– Muddo l dal ietjas sámevuoda ja sáme duogátja birra giehttogoahtet dajnas gå li ålos gudi li sjávot årrum nav mælggadav.

Dav javllá Lufåhta årro Ellen-Marie Winther, guhti åvdep vahko semináran oassálastij gånnå åvddån bådij Lufåhtan la ienep sámevuohta ja ienep sáme gå dav mij åvddåla la dåbdos.

Ellen Marie Winther dal sihtá dilev giehpedit sábmen liehket, gielav oahppat ja árbbedábijda ruoptus gávnnat. Duodden aj dilev láhtjet nav vaj suv mánná aj máhttá subtsastit sån la sábmelasj.

– Mujna l niehko sábmen máhttet liehket givsedime dagá. Ja de niegadav galggá álggep sjaddat gielav oahppat vaj ruoptus dábijda gávnav, nav vaj ietjam mánná máhttá javllat sån la sábme.

– Gávkasvuodav dåbdåv

Ellen Marieij la ájnas ietjas duogátjij gávnadit, ja sån javllá gåsstå boahtep ienep merkaj gå majt iesj duosstap javllat.

– Sidáv ietjam mánnáj subtsastit gåsstå boahtep, gåktu luondov ávkástallat, gåsstå biebbmo ajtu boahtá danen gå lip identitehtav massám.

– Ja de l dille sjaddam nav gå ájtsav mujna li ienep máhttaráhko ja máhtarádjá gudi lidjin sáme, de mujna vádjo dåbddu, ja dav vájov jali surgov sidáv ierit válldet, diedoj lådnot.

Gå lij dán jage ávvudallam, 100 jage dallutjis gå sáme vuostasj bále Roandemin tjåhkanin sámeássjijt åvdedittjat, de Ellen Marie gávkasvuodav dåbdåj gå suv familjan divna sámevuohta l ierit sihkodum.

– Valla dáv gávkasvuodav vierttip de gádodit, ja tjavgga vat dáj ássjij birra ságastit, javllá Ellen Marie.

Alf Ragnar Nilsen

– Dájt maŋemus jagijt la åvddånboahtám sáme lij ålles Lufåhtan årrum, ja vilá lij dánna, javllá professåvrrå emeritus Nuortta universitehtan, Alf Ragnar Nilsen.

Foto: Sander Andersen / NRK

– Sáme ålles Lufåhtan

Ienep sáme lij dal Lufåhtan gå dav majt jáhkkep, ja merkajs lij de ålov, jus dal galggap jáhkket dav majt åvdep professåvrrå Nuortta universitehtan, Alf Ragnar Nilsen, giehttu.

Nilsen javllá moadda merka lij Lufåhtan, ja ij ga dåhkki tjálálasj gáldojn gæhttjat gåktu lij.

– Dánna viertti moattelágásj gáldojt råggåt dagu arkeologalasj gáldojt, bájkenamájt ja njálmálasj gáldojt. Ja gå de dajt aktijda, de la vejulasj gávnnat gåktu Lufåhta sáme histåvrrå l læhkám.

Nilsen la dåbdos historihkkár, tjálle, lågådalle ja nav, ja la professåvrrå emeritus, majt gåhtjoduvvá, åvdep professåvrrå.

Norrøna histåvrrå l dal oahpes Lufåhtan, ja la danna riek ålov tjalmostahtedum, madi sáme histåvrrå l gáhtum, tjielggi professåvrrå.

– Dájt maŋemus jagijt la åvddånboahtám sáme lij ålles Lufåhtan årrum. Da stuora høvdiga, gudi de sámij oasestin dáv nammadin. Sæmmi aj Ottar, guhti aj dán birra giehttu.

Alf Ragnar Nilsen javllá sáme vilá Lufåhtan lij, valla dárojduhttem lij Lufåhtan aj, ja duodden dal aj muhtema e diede siján la sámevarra.

Korte nyheter

  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš sámi namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK
  • – Regjeringens kraftpakke gir en Klondyke-stemning

    Sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR) reagerer på det høye antallet innmeldte vindindustriprosjekter.

    – Regjeringen har gjennom vedtaket om å elektrifisere Melkøya og sin Kraftpakke skapt en febrilsk Klondyke-stemning hos mange, advarer Muotka.

    Hun syns det er stort behov for å vurdere realismen i at det er så mange nye prosjekter som meldes inn.

    – Samiske rettighetshavere, både reindrifta, fastboende, andre beitenæringer, utmarksutøvere og sjøsamer blir sterkt påvirket av alle disse prosessene som nå må gjennomføres og dette er både sterkt konfliktskapende og meget ressurskrevende, påpeker Muotka.

    Loga sámegillii

    Sametingspresident Silje Karine Muotka under overrekkelse av sannhets- og forsoningskommisjonens rapport.
    Foto: Mette Ballovara / NRK