Hopp til innhold

Moadda jage hæhttuji vuorddet åvddål gådijt bessi biggit

Moadda jage hæhttuji vuorddet åvddål gådijt bessi biggit Ájluovtan Divtasvuonan. Da goahtesaje ma juo li gárves, e aktak lágeda.

Drag i Tysfjord

Viesáda dán bájken gudi sihti goadev tsieggit hæhttuji moadda jage vuorddet.

Foto: Simon Piera Paulsen

Valla soabmása li gatjádam suohkanis goadev tsieggit sierra årromsalljuj, mij ij la gárves. Li ájn nágin jage åvddål dajna saljujn garggi.

– Gatjálvisáv lip oadtjum náginis gut sihtá goadev tsieggitjit Hamnbakkan årromsaljon. Valla jus riekta jáhkáv de ij la gárves åvddål nágin jage dát rájes, javllá teknihkalasj jådediddje Divtasvuona suohkanin Pål Strøm Jensen.

Måttijt jagijt la gássjel læhkám Ájluovtan goadev tsieggit dan diehti gå ælla goahtesaje masi ulmutja lágedi. NRK dán birra tjálij jagen 2008. Dallusj suohkanoajvve Anders Sæter diededij jus nágin goadev sihtá tsieggit, de suohkan galggá vedjav, kloáhkav ja tjátjev gárvedit.

Párrabielitja Ingrid Kintel ja Alexander Mikkelsen, gudi dijmmá goahtesajev åhtsågådijga, imájdallaba manen suohkan árabut ij la dájt gássjelisvuodajt tjoavddám.

– Divtasvuona suohkan la dáv måttijt jagijt diehtám, ja li máhttám dáv dilev árabut tjoavddet. Valla sij ælla juojddáv dálátjij dahkam. Jur dat muv assjmat, javllá Ingrid Kintel.

Ingrid Kintel og Alexander Mikkelsen

Ingrid Kintel ja Alexander Mikkelsen hæhttuba nágin jage vuorddet goadebiggimijn.

Foto: Simon Piera Paulsen / NRK

Sihtaba sáme bájken årrot

Kintel subtsas såj Alexanderin libá sámegielajn bajássjaddam, ja Ájluovtan la ájnna bájkke vuonarijkan gånnå julevsámegiella gullu. Dan diehti sihtaba danna årrot.

– Ájluovtan giella viessu. Dánna gielav gullap oassásin, skåvlån ja mánájgárden. Mån jáhkáv jur dat mijáv gæssá boadátjit sijddaj, danen gå sihtap mánájt bajásgiesset sámegielajn.

Ådå regulerimpládna

Teknihkalasj jådediddje Pål Strøm Jensen diedet hæhttuji nágin jage vuorddet, sij gudi galggi Hamnbakkan årromsaljon goadev biggit.

Teknisk sjef i Tysfjord, Pål Strøm Jensen.

– Vi har fått forespørsel om tomt i Hamnbakkan boligfelt. Hvis vi skal være realistisk og dette skal gjennomføres så er det noen år frem i tid, mener teknisk sjef i Tysfjord Pål Strøm Jensen.

Foto: Sander Andersen

– Jus riekta jáhkáv de hæhttuji ájn nágin jage vuorddet, dan diehti gå ådå regulerimplánav hæhttup dahkat. Biednigij diehti ájgge gållå. Valla akti ájgenis hæhttu ådå regulerimpládna dagáduvvat.

Párrabielitja æbá dáv lijkku, ja sávvaba suohkan jåhtelappojt dájna ássjijn barggá.

– Ij la buorre gå nav mælggadav hæhttujin vuorddet. Valla vuorddet hæhttujin dan diehti gå ælla ietjá goahtesaje gåsi sihtin goadev tsieggit, tjielggi Alexander Mikkelsen.

Ælla tjáppa goahtesaje

Teknihkalasj jådediddje diedet suohkanin juo li gárves goahtesaje, valla ij jáhke nágin dajt lágedi.

– Uddni li miján 6-7 goahtesaje Ájluovtan gånnå la tjabu væddja, kloáhkka ja tjáhtje ållu lahkusin. Valla gå ælla aktak dajt gatjádam, de iv jáhke nágin daj goahtesajijda sihti goadev tsieggit.

Dáv Alexander Mikkelsen duodastahttá

– Da goahtesaje ma juo li gárvvása li ilá smávuga. Gå goadev dasi lip tsieggim, de la juo ålles goahtesaddje anon.

Utsikt fra Hamnhågen boligfelt på Drag

Dáv vuojná jus Hamnhågen årromsaljon goadev galga tsieggit. Ælla aktak gatjádam jus diek bessi goadev tsieggit.

Foto: Simon Paulsen

Li ietjá máhttelisvuoda

Pål Strøm Jensen subtsas gávnnuji ietjá máhttelisvuoda jus galga goadev Ájluoktaj tsieggit.

– Suohkan la biednigijt juollodam viddnudahkaj mij la ådå årromsaljov dahkam Hamnhågenin. Danna la juo akta goahte tsieggiduvvam.

Viddnudahka NSB Nordsalten Boliger AS dáv duodastahttá.

– Miján li 4-5 gárves goahtesaje Hamnhågen årromsaljon, duodden máhttelisvuohta dahkat 30 ådå goahtesaje, subtsas jådediddje Bernt Langås.

Valla viddnudagá jådediddje subtsas e aktak gådijt jali goahtesajijt lágeda dan årromsaljon.

– Lip dåssju avtav årov vuobddám. Iesj hæhttujma avtav oasstet ja viddnudagá aksjonera guokta årojt oasstin. Ælla aktak goahtesajev gatjádam oasstet.

Sihtaba soapptsot

Alexander Mikkelsen

Alexander Mikkelsen vuoset gåsi ij goadev sidá tsieggit.

Foto: Simon Piera Paulsen

Ingrid ja Alexander, gudi goadetsieggimijn vuorddeba, æbá sidá dán salljuj goadev tsieggit.

– Goadev tsieggit la juoga majt dagá ålles viessomájge åvddålijguovlluj. Gå galga biggit goadev, de viertti usjudallat dån gávna sajev gånnå sjatta soaptsot. Gånnå la biejvve ja ij la biegga. Ja dá goahtesaje li industrija lahkusin, mån imájdaláv jus máná galggi industrija tjadá skåvlåj vádtset, gatját Kintel.

NRK la niellja párraguojmátjij ságastam . Divna párra li suohkanis goahtesajev gatjádam, ja vásstádusáv vuorddi.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK