Hopp til innhold

Váillahii sámi mánáidgárddi – nu fuobmái mánáidfilmmaid ráhkadit

– «Ivnnit» lea badjelaš čiežaminuhtasaš miellagovahallan oktan ivnniiguin. Nu čilge Ann Holmgren iežas ođđa oanehašfilmma birra.

Ivnnit / Ann Holmgren

VUOSTTAŠČÁJÁHUS OAIVEGÁVPOGIS: Filbmadahkki Ann Holmgren (olgeš) čájehii iežas ođđa filmmaža Oslo sámemánáidgárddis.

Foto: Preassagovva / SR Sameradion / Preassagovat

– Go moai bártniin fárrejeimma Oslos eret, de fertii son dieđusge heaitit Oslo sámemánáidgárddis. Muhto hállu lei mus ahte galggai beassat joatkit oahpahallat sámegiela.

– Nu fuobmáime musihkkárskihpáriin Nikolai Aurebekkain ahte hás ean geahččaladde gávcci oanehašfilmma ráhkadit mánáid várás dakkár filmmat main sámegielsánit gullojit hui čielgasit oktan dievva ivnniiguin ja eará miellagovahallamiiguin.

Nie čilge filbmadahkki Ann Holmgren iežas ođđa gávccioasát filbmaráiddu.

– Lea hárve go sámi mánáide ráhkaduvvojit filmmat, muitala filbmadahkki Ávvirii.

Váillahit sámemánáid birrasa

Oslo sámemánáidgárdi Cizáš dat lei mii bovdii sihke mánáid ja ollesolbmuid boahtit geahččat filbmaráiddu vuosttaš filmmaža, mas namma lea «Ivnnit».

– Mii válljet Oslo sámemánáidgárddis čájehit filbmaráiddu vuosttaš filmmaža, go juo váillahit mánáidgárddi nu sákka, muitala Holmgren.

Filmmaš bistá badjel čieža minuhta, ja váldorollas lea neavttár ja dánsejeaddji Laara Stinnerbom. Anna Sunna lea ges filmma muitaleaddji.

– Ivnnit lea badjelaš čiežaminuhtasaš miellagovahallan oktan ivnniiguin, čuoččuha filbmadahkki ieš.

Laara Stinnerbom filmmas Ivnnit

NÁ OAHPAHA SÁMEGIELA: Neavttár ja dánsejeaddji Laara Stinnerbom «Ivnnit»-nammsaš oanehašfilmmas.

Foto: Preassagovva

Hárjánan filbmaráhkadeaddji

Filbmadahkki Ann Holmgren lea earret eará leamaš mielde ráhkadeamen musihkkavideo ruoŧabeale artisttain David Åhlen.

Máŋggas muitet bures Holmgrena dokumentára iežas áhči birra, «Troens helter». Eará filmma maid lea ráhkadan lea «Edith ja Ajlosja» (olgguldas čujuhusat – teavsttat dárogillii).

«Ivnnit»-filmmas lei vuosttaščájáhus bearjadaga čakčamánu 23. beaivve Oslo sámemánáidgárddis.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK