Hopp til innhold

Sii máidnot Matti Aikio girječállin

100 jagi áigi elii kárášjohkalaš Matti Aikio girječállin Kristiánias (Oslos). Son čálii románaidis dárogillii, ja de eai leatge su girjjit váldon mielde allaskuvllaid ja universitetaid oahpahussii. Dan muitala Tromssa Árctalaš universitehta sámi girjjálašvuođadiehti Harald Gaski.

Gunnar Hauk Gjengset, Harald Gaski ja John Weinstock

Dát golmmas Gunnar Hauk Gjengset, Harald Gaski ja John Weinstock leat dál bargamin dan ala ahte girječálli Matti Aikio oaččošii dan árvvu maid ánssáša girječállin. Upmi universitehtta Gunnar Gjengset lea čállán biográfija-girjji Aikios. Harald Gaski muitala dál áigut Matti Aikiosge logaldallagoahtit universitehtta studeattaide. Ja Texasa Austin universitehtta profeassor John Weinstock lea ges jorgalan Matti Aikio románaid eaŋgalasgillii.

Foto: Anne Olli

Ollugat ledje čoahkkanan ČálliidLágádusa Girjjálašvuođaguovddážii gullat Matti Aikios. Aikio lei kárášjohkalaš gii mánái máttás, Kristiániai, oahppu váldit. Muhto ii son váldán dan oahppu masa lei mannan, áiggii baicce čállit.

Aikio šattai girječállin mas su bearaš ii beroštan

Matti Aikio čálligođii girjjiid, son čálii maid ártihkkaliid iešguđetge áigečállagiidda, muhto barggaid maid juornalisttan Kristiánias.

Dán čállinbarggu eai gal su olbmot kárášjogas atnán albma bargun. Lohke su leat šlarvan go albma barggu ii bargan. Ruovttubáikkis go finai de beanta badjegehčče su go láhkkaskuovain, fráhkain, háhtain ja goavresoppiin váccii. Ja go ládjobargu álggii, de ii searvan dán bargui, manai baicce Tromsii oahppu váldit. Su gohčodedje láikin.

Tromssa Árctalaš universitehttas logaldallagohtet Aikios

Tromssa Árctalaš universitehtta girjjálašvuođadiehti Harald Gaski muitala iežaset dál maiddái Matti Aikio girjjálašvuođas logaldallagoahtit studeanttaide. Son šalloša go ovdal eai leat dan dahkan, muhto dat lea varra danne go Aikio čálii dárogillii. Sii han dušše leat logaldallan girjjálašvuođas maid sámegillii leat čállán. Muhto dál dat gal Aikio girjjálašvuohtage galgá dovddusindahkkot girjjálašvuođa oahpahusas.

Aikio fuolkkit illudedje go gulle dološ fuolkkiset rámiduvvomin

Matti Aikio lei luhkár Máhte Máhtte. Seminárii ledje čoahkkanan su fuolkkit, nu go luhkkár Jovsset Hánná bárdni, Hjalmar Strømeng, ja earátge. Hjalmar Strømeng lohká lean somá gullat maid dál hálle Matti Aikios. Ovdal lea son gullan dušše unohis ságaid sus, muhto dál han leat dutkit fuomášan man čehpet son čálii.

Matti Aikio-seminára logaldallit ja fuolkkit

Matti Aikio-seminára logaldallit ja fuolkkit. Gurot ravddas profeassor John Weinstock, Hjalmar Strømeng, Marit Olsen, Else Marie Isaksen, Evelyn Berglund, Harald Gaski, Astrid Johnskareng, Upmi universitehtta Gunar Gjengset, Elle Márgget Nystad ja Ann Solveig Nystad

Foto: Anne Olli

Korte nyheter

  • Finnmárkku buohcceviessu háliida bisuhit DPS Deanu

    Finnmárkkubuohcceviessu HF ii doarjjo árvalusa heaittihit guovllupsykiátralaš guovddáža (DPS) Deanus ja sirdit dikšunsajiid Áltái. Nu mearriduvvui stivračoahkkimis Romssas duorastaga. Duogáš dasa lea go buohccit šattašit menddo guhkás johtit.

    Seammás Finnmárkkubuohcceviessu mieđiha leat dárbu rievdadit ja nannet psyhkalašdearvvašvuođa ja gárrendilledivššu fálaldagaid.

    HEAD-DPS-TANA
  • Legger Digermulen vindkraftverk på is

    Finnmark Kraft og Fred. Olsen Renewables har besluttet å prioritere Laksefjorden vindkraftverk, mens arbeidet med Digermulen vindkraftverk stilles i bero.

    Det melder Finnmark Kraft i en pressemelding.

    – Vi retter nå fokus mot å videreutvikle Laksefjorden vindkraftverk, og dette inkluderer en tett dialog med grunneier, lokalsamfunn og andre rettighetshavere.

    Prosjektet er tenkt lokalisert på halvøya mellom Eidsfjorden og Mårøyfjorden i Lebesby kommune, og har et potensial på cirka 60–65 turbiner og en total installert kapasitet på inntil 450 Megawatt.

    – Vi har stor tro på at Laksefjorden vindkraftverk kan bli et verdifullt prosjekt for regionen. Prosjektet vil, ved å utnytte et areal som i stor grad allerede er regulert til vindkraftformål, gi store inntekter til Lebesby kommune, og en forbedret forsyningssikkerhet Nordkinnhalvøya.

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat