Guhtta jage dás åvddåla de divtasvuonak Nils-Heika Aira Andersen Kristiansandaj, Oarjje-Vuodnaj jåhttåj, gånnå åhpadiddjáj låhkå.
Nils-Heika Aira Andersen
Foto: Johnny Andersen / NRKSijddabájkes ierit la juo mælggadav læhkám. Valla juohkka giese de vat Ájluoktaj máhttsá gånnå julevsáme guovdátjin Árranin barggá. Gájka jagijt la oahpestiddjen barggam. Dán giese l ietjájlágásj.
– Dán jage l mujna dávvervuorkán barggo. Jur dálla giesseloahpáj gárvedav, danen gå ådå bargge diehki båhti.
Stádan buoremusát soapptsu
Suohtas la Nils-Heikaj sijddaj vat boahtet. Valla sijddabájkke l ilá unne sunji sjaddam.
– Ájluokta l nav unna sajásj. Ij la nav ållo dahkat dánna. Dálla l bájkke ienemusát giesseloahpe-sadje munji. Stáda l barggo-, skåvllå- ja diertjestibmesadje. Muv mielas de la buorep stádan årrot, dan diehti gå stádan le ienep dahkat juohkka biejve.
– Li dujna buojkulvisá?
– Bassæŋŋa stádan le jagev tjadá rabás. Ájluovtan ij la. Jus dánna galgav vuodjat, de hæhttuv Ájluovt-jávrráj.
Suv mielas le sihke vuogas ja nievrre gájka ulmutjijt avta bájken dåbddåt.
– Ájluovtan dåbdåv ulmutjav guhti rámbuvdan tjuodtju. Kristansandan ij aktak muv dåbdå. Danna lav namádibme. Dasi de lijkkuv. Máhtáv ålgus mannat ja vájku mav barggat.
Kristiansandan le badjelasj 80000 viesáda.
Foto: Hans Erik Weiby / NRKIeŋŋilsgielav ienebut gå sámegielav
Nils-Heikan lij sámegiella vuostasjgiellan vuodo- ja joarkkaskåvlån. Gå nav guhkás sámijs årru, de dat nievres láhkáj gielav vájkkudahttá.
– Kristiansandan ienemusát dárustaláv. Muv rádnaj gaskan aj huj ållo ieŋŋilsgiella gullu. Muv mielas de lav ieŋŋilsgiellaj ja dárogiellaj smidásahppo gå sámegiellaj. Dan diehti gå iv sámegielav bæjválattjat ane.
– Rievddá dat gå Divtasvuodnaj boadá?
– Binnáv rievddá. Dálla gå Ájluoktaj båhtiv, de lav sámástam ienep dán vahko gå bårggemános rájes åvdep jage.
(Ártihkal gåvå maŋŋel joarkká)
Nuorre l gáhpaloadtje Svernjunjá davvelin.
Foto: Johnny Andersen / NRKGiesseårrudagán loajttot
Fámilljan le giessegoahte Svernjunján, Oarjjevuonan, oalges bielen gå vuonav sisi maná.
– Åh, Svernjunnjá! Danna l dåssju loajttotit.
Nils-Heika friddjavuodav riekta láhkáj danna dåbddå.
– Danna l ij la barggo, ja ij la mujna telefåvnån gulludahka. Ulmutja e muv jåvså.
– De dåssju væránndan veludalá?
– Buoktjamkårtåv álmmukallaskåvlån válldiv.
Foto: Privat– He-he-he. Binnáv. Várijt váttsáv ja nuorev buovtjav. Iv buovtja nav ålov majt lijdiv sihtat. Dat la má huj suohtas.
Ruoppsisgiergge l dålusj værrodimsadje Svernjunjá láhkusin. Nils-Heika álu dåk manná gehtjatjit.
– Sidáv tjátjevuolsoajev ruoppsisgierge ålgusjbielen gæhttjalit. Danna l nav tsoahke.
- Lågå aj ietjá tjállagav julevsábmáj: