Hopp til innhold

Mánát báitet lávddi alde máttuideaset gillii

Ii ovttage mánás dahje nuoras Guoládagas leat gielddasámegiella beaivválaš giellan. «Máinnasgávpot»-riemut galggašedje sin movttiidahttit sámástit.

Barnefestival i Olenegorsk

TEÁHTERMÁNÁT: Mánát neavttašedje stuorra iluin iešguđetlágan rollaid, mat mannan vakkoloahpa ledje muitalusain.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Mun lean Liza ja dán festiválas hálan sámegiela ja dat lea hirbmat buorre, lohká lujávrilaš Elizaveta (Liza) Rakhmanina čielga gielddasámegillii.

Elizaveta Rakhmanina

DUHTAVAŠ: Elizaveta Rakhmanina.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Olus eambbo go dán son almmatge ii máhte dadjat máttuidis gillii.

Gielddasámegiella leage Unesco áiton gielaid rukseslisttus. Dat lea garrasit áiton giella. Unnitgo 700 olbmo hállet giela. Eanaš dáin leat eallilan olbmot.

Elizaveta lea okta masá 50 oasseváldis dán jagi riemuin Olenegorskas. Oassálastit bohtet iešguđet báikkis Guoládagas.

Máidnasat ja divttat

Máinnasgávpoga álggahedje 16 jagi dás ovdal. Dasa lassin leat musihkkariemut.

Barnefestival i Olenegorsk

MANNI: Dát nieida nevttii mani gielddasámegillii.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Riemuin mánát čájehit iešguđetlágan máidnasiid ja čájáhusaid teáhterhámis gielddasámegillii ja lohket maid divttaid.

Roza Jakovleva

DEHÁLAŠ: Lágideaddji Roza Jakovleva.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Lágideaddjit lohket riemuide leat stuorra dárbbu.

– Mis lei lávlun ja luvv`t kulturfestivála ja máinnas lea maid dehálaš oassi kultuvrras, erenoamážit mánáide. Šattai menddo olu go musihkka- ja mánáidriemut ledje ovttas. Danne mii leat mearridan lágidit mánáide sierra riemuid, čilge lágideaddji Roza Jakovleva.

– Giella darvána oaivái

Guoládaga sámiid searvvi ovddeš presideanttas lea sierra bargu mánáidriemuid oktavuođas. Son čállá teavsttaid rollaide sihke sámegillii ja ruoššagillii.

Nina Afanasjeva

ČÁLLÁ TEAVSTTAID: Nina Afanasjeva.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

– Go mánát ohppet daid smávva rollaid sámegillii, de dat ohppet maiddái sámástit. Ii nu olu, muhto sámegiel sánit goit darvánit oaivái. Sii eai sámás juohke beaivvi, muhto dáin riemuin sii ohppet sámástit ja dat čuovvu sin bajásšattadettiin, lohká Nina Afanasjeva.

Elizaveta lea riemuide oassálastán das rájes go lei unni. Son lea duhtavaš dán jagi riemuiguin.

– Hirbmat somá, lohká son.

Ovcci fáktora, mat váikkuhit gielladillái

Gielddasámegiela dilli lea duođalaš.

Eanaš gielddasámegielagat leat badjel 50 jagi, ja giellamáhttu ii sirdašuva buolvvas bulvii.

Lujávrri vuođđoskuvllas ii leat gielddasámegiella geatnegahtton fágan. 30 oahppis lea sámegiella válljenfágan ovtta diimmu vahkkui.

Joatkkaskuvllain ii gal sáhte oahppat giela.

Barnefestival i Olenegorsk

LÁVLOT ČUODDJILIT: Mánát lávlu gillii man dábálaččat eai hála ruovttus. Danne lei vuogas go oahpaheaddji lei fárus.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Gielddasámegillii leat unnán girjjit almmuhuvvon. Rádios dahje televišuvnnas eai leat jeavddalaččat gielddasámegiel sáddagat.

Iige leat sierra neahttasiidu iige áviisa mii fállá ođđasiid dahje áigeguovdilis ságaid gielddasámegillii.

Unescos leat ovcci fáktora, mat leat mielde váikkuheamen gielladillái:

  • Man muddui giellamáhttu sirdašuvvá buolvvas bulvii.
  • Man stuorra oassi álbmogis, masa giella gullá, hállá giela.
  • Man stuoris lea čearda, mii hállá giela.
  • Man láhkái lea dilli dain servodagain, gos giella geavahuvvo.
  • Man muddui geavahuvvo giella servodagas ja dieđihangaskaomiin.
  • Man muddui leat oahpponeavvut dan gillii.
  • Makkár guottut leat eiseválddiin veahádatgillii.
  • Makkár guottut veahádatálbmoga lahtuin leat alddiineaset iežaset gillii?
  • Man gallis hállet giela.

Dáid fáktoriid dáfus orru gielddasámegiela dilli bihkkaseavdnjat. Giellageavaheaddjit dat ieža sáhttet seailluhit ja ovdánahttit giela, jus sis duođaid leaš dáhttu

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK