Hopp til innhold

Sámi lávlunjoavku beassá fas čoagganit

Koronapandemiija geažil eai leat «Jelle» lávlonjoavkkus guhkes áigái lávlon ovttas.

Jelle lávlonjoavku, Lujávri

HÁRJEHALLAMIN: Igor Maleev, Marija Hvašenok ja Alla Vasiljeva leat bárrahassii hárjehallamin ihtá konsertii.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

– Mii illudat go viimmat fas sáhttit čoagganit. Masá olles jahkái eat leat deaivvadan. Sámi álbmotbeaivvi mii leat lávddi alde olles joavkun, lohká Marija Hvašenok.

Lujávrris leat ložžegoahtán koronaeastadandoaimmaid, vaikko vel virus ain sakka leavvá. Oktiibuot leat 648 njoammuma duođaštuvvon.

Sámi álbmotbeaivvi lea nubbi kulturviessu rabas álbmogii. Nuppis gis čađahuvvojit doalut garrasit ráddjejuvvon gehččiidloguin.

Etnisk kultursenter i Lovozero

RÁDDJEHUSAT: Čearddalaš kulturguovddážis lágiduvvojit sámi álbmotbeaivvi doalut, muhto eai nu ollugat beasa dohko.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Ávvudoalut

Murmánskka fylkka eiseválddit mearridedje gieskat ložžegoahtit eastadandoaimmaid ja ráddjemiid.

Lujávrris besse dalle rahpat fas kulturguovddážiid maŋŋá go masá jagi leat leamaš gitta.

Čearddalaš kulturguovddážis lágidit sámi álbmotbeaivvi ávvudoaluid, muhto guosselohku lea sakka ráddjejuvvon.

Viktorija Kaneva

ILUS: Čearddalaš kulturguovddáža sadjásaš direktevra Viktorija Kaneva.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Čearddalaš kulturguovddáža sadjásaš direktevra, Viktorija Kaneva, lohká čavga eavttuid kulturguovddáža rahpamii.

– Dađi bahábut ráddjemiid geažil mii eat sáhte bovdet olu olbmuid kulturguovddážii. Min konseartalanja sturrodat oainnat ii vástit pandemiija dilálašvuođa gáibádusaide. Olbmot besset visot doaluid oaidnit interneahta bokte, čilge Kaneva.

Guovddážii lea dábálaččat lohpi luoitit 130 olbmo. Dál besset sisa dušše smávit jovkkožiid mielde, mat eai leat stuorátgo logi olbmo.

Marija Hvašenok ja Alla Vasiljeva

MOVTTEGIS NISSONOLBMOT: Marija Hvašenok ja Alla Vasiljeva liikoba guoimmuhit olbmuid. Jelle lea máŋgii fitnan Davviriikkain.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frilans

Konsearta rabas álbmogii

Ráddjemat goit eai bilit «Jelle» nissoniid lávlunmovtta.

– Mii áigut lávlut ja vuorddašat iluin álbmotbeaivvi. Mii háliidat cealkit dearvvuođaid buot min oahppásiidda Suomas, Norggas ja Ruoŧas, dadjá Alla Vasiljeva.

Barn i Lovozero danser

GUOIMMUHIT: Lujávrri mánát ja nuorat guoimmuhit álbmoga sámi álbmotbeaivvi.

Foto: Jevgenij Kirillov / Frialns

Lujávrri kulturviesus maid lágidit konseartta. Doppe lea olu stuorát sadji. Danne sáhttet bovdet eambbo gehččiid konsertii.

Kulturvissui lea dábálaččat lohpi luoitit 300 olbmo. Dál čahket 150 olbmo.

Olbmot galget čohkkát «šáhkka-ortnega» mielde. Dat mearkkaša, ahte juohke nuppi stuolus čohkká olmmoš ja juohke nubbi sadji lea guorus.

Nu sihke sámi ja eará čearddaid joavkkut besset lávlut ja dánsut fas olbmuid oaidnut.

Fargga 21 jagi

«Jelle» lea gielddasámegiel sátni ja mearkkaša davvisámegillii eallit.

Dovddus juoigi Domna Khomjuk dat vuođđudii joavkku njukčamánu 30. beaivve jagis 2000. Diibmá joavku ávvudii 20 jagi.

Jagis 2019 Khomjuk vuittii Áillohaš-bálkkašumi Guovdageainnus.

Domna Khomjuk

ÁILLOHAŠ-BÁLKKAŠUPMI: Dovddus juoigi Domna Khomjuk vuođđudii Jelle-lávlunjoavkku. Ovddet jagi son vuittii Áillohaš-bálkkašumi.

Foto: Tanja Linnea Norbye / NRK

Jelle lahtuid lohku ii leat bissovaš. Sáhttet leat viđas gitta gávcci olbmui.

Joavkkus leat dušše nissonolbmot ja geasanasčuojaheaddji.

Buot jagiid lea geasanasčuojaheaddjiin leamaš Igor Maleev.

Korte nyheter

  • Flere samiske nominasjoner til Heddaprisen

    Forestillingen «Maid Sárá čiegada - Hva Sara skjuler» er nominert til Heddapris for beste ungdomsforestilling.

    Frode Fjellheim er nominert til beste audiovisuell design i sammen med Per Sundin.

    Elle Sofe Sara og Joar Nango er nominert til beste danseforestilling med «Birget».

    Heddaprisen har som formål å hedre fremragende prestasjoner i norsk scenekunst. Prisen deles ut årlig og er et samarbeid mellom NTO og foreningens scenekunstmedlemmer.

    Heddaprisen ble delt ut første gang i 1998.

    Marte Fjellheim Sarre, Eila Ballovara Varsi, Máid Sárá čiegada.
    Foto: Aslak Mikal Mienna / Beaivváš
  • Skal lede Samerådets menneskerettighetssarbeid

    Samerådet har ansatt Eirik Larsen som leder av Samerådets menneskerettighetssavdeling.

    Larsen er jurist og har siden 2018 vært politisk rådgiver for Sametingsrådet. Han har tidligere arbeidet med samiske saker i departementene i Norge, og kjenner også Samerådet godt fra før da han i 2017 vikarierte i stillingen som han nå tiltrer.

    – Jeg ser fram til å ta del i Samerådets arbeid, og er glad for muligheten til å jobbe for en samisk organisasjon og med saker som jeg har stort engasjement for. Menneskerettighetene er under press, og det samiske sivilsamfunnet har en svært viktig rolle i å beskytte og fremme både samers og andre urfolks menneskerettigheter, sier Eirik Larsen.

    Han tiltrer stillingen 7. august 2023.

    Rådgiver for sametingsrådet, Eirik Larsen
    Foto: Christina Gjertsen
  • Endringer i sametingsrådet – Berit Marie P.E. Eira inn

    Hans Ole Eira fra Senterpartiet forlater sametingsrådet.

    Berit Marie P.E. Eira fra Flyttsamelista går inn midlertidig i hans sted.

    Sametingspresident Silje Karine Muotka har invitert til pressekonferanse om endringer i Sametingsrådet på Sametinget klokken 12 mandag.
    Hans Ole Eira har vært sykemeldt en tid, meldte Sametinget i april. Han har vært sametingsråd siden 2020.
    Sametinget er et folkevalgt organ som skal rådgi Stortinget i samiske saker. Rådet representerer flertallet på Sametinget, og kan sammenliknes med regjeringen i det norske Stortinget.