Hopp til innhold

Gonagasa ánsu Biibbal-jorgaleaddjái

Bearjadaga vuostáiváldá Britt Rajala Gonagasa ánsomedálja. Son lea bargan stuorra barggu ođđa davvisámegiel Biibbal-jorgalemiin.

Britt Rajala

STUORRA BARGU: Britt Rajala lea ovttas eará giellačehpiiguin jorgalan olles Biibala davvisámegillii.

Foto: Johan Mathis Gaup / Bibelselskapet

– Dat lea somá, veahá issoras ja dieđusge issoras stuorra gudni. Mun lean ieš sullii beannot mánu diehtán, ahte dát geigejuvvo munnje. Dál lean hárjánišgoahtán jurdagii, muhto lean ain veahá balus go dohko bohtet alla hearrát ja feara geatge, dovddaha Rajala NRK Sápmái.

Sierra meanuin Deanu ráđđeviesus geigejuvvo Gonagasa ánsomedállja Britt Rajalai bearjadaga.

Britt Rajala

OĐĐA BIIBBAL: Britt Rajala čájeha dan ođđa Biibala.

Foto: Johan Mathis Gaup / Bibelselskapet

Jorgalanbargu álggahuvvui 1980-logu loahpas. Mielde dán barggus ledje golmma riikka sápmelaš gielladutkit ja jorgaleaddjit. Biibbal 2019 almmuhuvvui Guovdageainnus jagi 2019 borgemánus.

– Bargu lea leamaš hirbmat gáibideaddji. Hástalus lei čállit teavstta mii heivešii olles davvisámi giellaguvlui, ja masa gullet máŋga suopmana ja iešguđetlágan giellaárbevierut Norgga, Suoma ja Ruoŧa bealde, čilge Biibbalsearvvi váldočálli Paul Erik Wirgenes Vårt Land áviisii.

Wirgenes lohká barggu bures lihkostuvvan. Ođđa Biibbalii lea stuorra beroštupmi ulbmiljoavkkus.

Eallinagibargu

Rajala lohká dán barggu mearkkašit sutnje maid olu.

– Dát lea mu eallinagibargu. Dáinna stuorra čállosiin lea leamaš hui olu bargu. Mushan leat oppa áigge leamaš buorit joavkkut birra. Ođđa Testameantta áigge leigga Nils Jernsletten -rohkki ja Per Oskar Kjølaas ovttas muinna váldojoavkun. Dasto ledje vel máŋggas earát mielde, čilge Rajala.

Son deattuha, ahte sidjiide maid gullá stuorra gudni.

Den samiske bibelen

DOLOŠ BIIBBAL-JORGALEAPMI: 123 jagi lea Lars Jakobsen Hætta jorgalan Biibbal gaskkustan ipmilsáni sámegielagiidda.

Foto: Norges Samemisjon

Ovddit Biibala jorgalii Guovdageainnu stuimmiid fáŋga Lars Jakobsen Hætta. Son lei dubmejuvvon jápmimii, muhto son árpmihuvvui ja beasai gárvet Biibbal-jorgaleami.

Vuosttaš davvisámegiel Biibbal gárvánii jagis 1896. Ođđa Biibbal almmuhuvvui 123 maŋŋá.

– Dat lei hirbmat stuorra bargu maid Lars Jakobsen Hætta dalle dagai. Son čuovui eanaš dánskkagiel Biibbala. Das rájes lea olu biibbaldutkamuš dáhpáhuvvan ja álgoteaksta lea sakka rievdan, čilge Rajala.

Biskop Per Oskar Kjølaas

RÁMIDA BARGGU: Ovddeš bisma, Per Oskar Kjølaas.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Davvi-Hålogalándda ovddeš bisma, Per Oskar Kjølaas, rámida dan barggu maid Rajala lea dahkan.

– Dán barggu duohken lea višuvdna ja stuorra ráhkisvuohta davvisámegillii ja sámi álbmogii. Jurdda lea, ahte boahttevaš buolvvat galget sáhttit lohkat ja geavahit Biibbala. Britt Rajala gelbbolašvuohta sámi gielas ja kultuvrras lea dán barggus mávssolaš, dadjá Kjølaas Vårt Land -áviisii.

Gonagasa guossái

Maŋŋá Gonagasa ánsomedálja juohkima gielddastivrralanjas bovdejuvvo mállásiidda searvegoddevissui.

Gonagasviesu ja gielddahálddahusa ovddasteaddjit čuvvot meanuid.

Biibbalsearvvi ovddasta váldočálli Paul Erik Wirgenes.

Maŋŋelaš dán jagi bovdejuvvo Britt Rajala šlohttii Osloi Gonagasa guossái.

– Dat gal orru vel ipmašeappot. Dohko mun gal dieđusge ferten mannat. Dat gal lea dan mađi stuorra gudni. Sámi Radio eadni Kathrine Johnsen ja mun, in dieđe leatgo eará Deanu sámenissonat ožžon dán gudni. Dat gal orru leamen somá, dadjá Britt Rajala ja mojohallá.

Det kongelige slott

ŠLOHTTII: Britt Rajala mielas lea stuorra gudni bovdejuvvot Gonagasa guossái šlohttii.

Foto: Cornelius Poppe / NTB scanpix

Korte nyheter

  • Forstår kystfiskernes misnøye

    Stortingets forlik om kvotemeldingen har gjort kystfiskerne i nord forbannet. De mener at kystfiskerne burde fått en større andel av kvoten.

    Sametingspresident Silje Karine Muotka forstår godt denne reaksjonen blant mange i nord. Sametinget mener at Stortinget med denne meldingen hadde en gylden anledning til å rette opp urett som tidligere tiders politikk har påført kystfiskerne. Hun er skuffet over at de ikke grep den sjansen.

    – Jeg har forståelse for at kystfiskere og kystbeboere er bekymret av meldingen. Vi vet godt at fiskeripolitikken
    som er blitt ført tidligere har ført til at det er gjort
    historisk urett mot kystfiskerne. Denne meldingen retter ikke opp i uretten, sier Muotka.

    Norge og Russland deler på fisket i nordområdene. I tillegg er det satt av en mindre kvote til andre land. Den kalles tredjelandskvote. I denne kvoten pleier det å bli igjen flere tonn fisk. I kvotemeldingen går det fram at større fartøy, havfiskeflåten, skal prioriteres når resten av tredjelandskvoten skal fordeles.

    Kystfiskerlagene mener kvotemeldingen er urettferdig og aksjonerte tirsdag ved å blokkere havner i Hammerfest, Vadsø og Vardø.

    Muotka minner om at uretten mot kystbefolkningen og sjøsamene også er påpekt i rapporten fra Sannhets- og forsoningskommisjonen.

    – Norge er forpliktet til å sikre sjøsamenes immaterielle kulturgrunnlag. Denne meldingen er nok
    et skritt i feil retning med tanke på det, sier hun.

    Det var regjeringspartiene (Ap og Sp) som dannet flertall sammen med Fremskrittspartiet, Høyre, Kristelig Folkeparti og Venstre for å få vedtatt kvotemeldingen.

    De fikk kraftig kritikk fra SV, Rødt og MDG i stortingsdebatten, som mente at kvotemeldingen ikke klarer å rette opp i den gamle uretten som Riksrevisjonen har påpekt: Kystsamfunn har tapt både kvoter og fiskeindustri, og ungdom som vil inn i yrket, blir taperne.

    Saksordfører Willfred Nordlund (Sp, Nordland) tok avstand fra beskrivelsen.

    – Vi har oppnådd betydelig omfordeling. Noen vil si for mye, noen vil si for lite, sa Nordlund.

    Han la vekt på at det var nødvendig med et bredt flertall som sto seg over tid.

    Sametingspresident Silje Karine Muotka.
    Foto: Ørjan Marakatt Bertelsen / Sametinget
  • Muotka ádde riddoguolásteaddjiid suhtu

    Norgga stuorradiggi jienastii vuossárgga nu gohčoduvvon kvohtadieđáhusa. Kvohtadieđáhusas Stuorradiggi mearrida geat ožžot guolástit meara, ja man olu juohke joavku beassá bivdit.

    Riddoguolástanjoavkkuid mielas mearrádus ii lean vuoiggalaš ja ikte čájehedje ge vuostemiela giddemin hámmaniid Hámmárfeasttas, Čáhcesullos ja Várggáin.

    Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka mielas ii leat imaš go riddoguolasteaddjit ná čájehit man mielas sii leat dán áššis.

    – Mon ádden ahte riddoguovllu guolásteaddjit ja riddoguovllu ássit leat fuolastuvvan dáinna evttohusain. Mii diehtit ahte ovddeš guolástuspolitihka bokte leat dahkkon historjjálaš boasttuvuođat riddoguolásteaddjiid vuostá , ja dát evttohus ii njulge dáid boasttuvuođaid, lohká Muotka.

    Davvi Norggas leat olu guollebivdit sakka eddon ja oaivvildit ahte sidjiide geat bivdet daid smávimus fatnasiin rittus ja vuonain lea dát fuones čoavddus.

    Davviguovllu mearas ja ábis lea nu ahte Norga ja Ruošša juohkiba bivddu. Muhto, dán guovtti riika kvohtaid lassin de lea biddjon smávit kvohta eará riikkaide, ja dan gohčodit goalmmátriikakvohtan.

    Dán kvohtas lávejit báhccit máŋga tonna guolli, ja dán kvohtadieđáhusas boahtá ovdan ahte stuorát fatnasat, dan nu gohčoduvvon áhpeguolástanjoavkkus, galget vuoruhuvvot go reasta goalmmátriikakvohtas galgá juhkkot.

    Riddoguolásteaddjit smávit fatnasiin oaivvildit ahte sidjiide dat lei berret vuoruhuvvot dat liigekvohta.

    Ráđđhusbellodagat, Olgešbellodat, Gurutbellodat, Ovddádusbellodat ja Kristtalaš álbmotbellodat oaivvildit ahte sii leat geahččalan juohkit bivdoeriid daid ieš guđet ge fanasjoavkkuide nu vuoiggalaččat go sáhttet, ja lohket dán čovdosa leat dat mii guhkit áigge vuollai lea eanemus vuoiggalaš buohkaide.

    Muotka muittuha ahte Duohtavuođa- ja soabahankommišuvdna maid lea cuiggodan eiseválddiid ja muittuhan ahte eiseválddiid guolástus polithkka lea dagahan vahágiid mearrasámiide ja riddoguovllu ássiide oppalaččat.

    Silje Karine Muotka
    Foto: William Jobling / NRK
  • Dát sávvet barggu Sis- ja Nuorta-Finnmárkku diggegottis

    Sis- ja Nuorta-Finnmárkku diggegottis lea gaskaboddosaš duopmárfámohasvirgi rabas. Dán virgái leat 12 olbmo ohcan.

    Daid gaskkas leaba earret eará ovddeš duopmárfámohas seamma diggegottis, Risten Inga Henriksen , Guovdageainnus eret ja deatnolaš Aila Biret Henriksen Selfors. Son lea Norgga árktalaš universitehta universitehtalektor.

    Njeallje ohcci eai leat háliidan ahte sin namma almmuhuvvo, čállá ifinnmark.

    Dá leat muđuid sii geat leat ohcan virggi:

    Geir Jøsendal (69),

    Ylva Helen Kvikstad (39),

    Håkon Torgersen (30),

    Gard Lyng (51),

    Aila Biret Selfors (36),

    Christina Borch (35),

    Risten Inga Henriksen (35),

    Jalai Khan (34),