Hopp til innhold

Ettjin giehtadallamij ållim

Divtasvuona åvddånammadus ittjij gerga ådå arealplánav giehtadallat gå dav åvdep vahko Åvddånammadusá tjåhkanimen gehtjadin.

Illustrasjon oppdrettsanlegg

Gåvåstahka ietjá guollebiebmadimmierdes.

Foto: Villa

Dav jus ga ássjelistan lij dåssju dat ájnna ássje dan biejve.

Dav subtsas suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen. Sij dárbahi ájn nuppev tjåhkanimev åvdås li ássjijn Åvddånammadusá bieles gærggam, ja máhtti dav suohkanstivrraj åvdedit, tjielggi sån.

– Ejma ålli ássjev giehtadallat dán bále. Mij manájma tjadá gájkka tsuojggidusájt ma li boahtám ja dat váldij ájgev. Mij ham dáv vierttip snivvaláhkáj gehtjadit vaj sjaddá buorre boados suohkanstivrraj gå galggi mierredit, dættot Johansen.

Tysfjord-ordfører Tor Asgeir Johansen

Divtasvuona suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen.

Foto: Sander Andersen/NRK

Jurram måttijt jagijt

Barggo Divtasvuona ådå suohkanplánajn la jurram juo badjel niellja jage.

2010 mierredij Divtasvuona suohkan álgadit bargov ådåstuhtátjit suohkanplánav sihke sebrudakoasev ja arealplánav. Ådå sebrudakoasev mierredij suohkanstivrra juo tjavtjan 2012, valla ådå arealplánajn ij la mannam sæmmi álkket.

Oajvvadus ådå arealpládnaj suohkan rájáj guláskuddamij dijmmá dálve. Valla guláskuddamin båhtin nav edna vuosteldime almulasj ásadusájs ja garra vuosstálasstema álmmugis jut suohkan vierttij rievddadit muhtem åsijt ja ådå tjåhkanimijt almulasj ásadusáj tjadádit.

Boados dát bargos sjattaj jut suohkan vas nuppádis biejaj pládnaoajvvadusáv guláskuddamij.

Dán nubbe guláskuddamij li aj boahtám ållo vuosstálasstema álmmugis ja muhtem vuosteldime almulasj ásadusájs. Gå guláskuddamájgge någåj lidjin boahtám 45 tsuojggidusá ja moalgedime pládnaj. Ja dálla maŋŋel dán nuppát guláskuddama le de Divtasvuona åvddånammadus tjåhkkåham guhtta tijma ja gæhttjalam mannat tjadá gájkka tsuojggimusá ma pládnabargguj li boahtám.

– Boahtte bále la ájggomus ållit ássjijn Åvddånammadusá bieles vaj bessap arealplánav suohkanstivra åvddåj biedjat, subtsas Johansen.

Guollebiebmadimæládus hásstal

Tor Asgeir Johansen ij tjiegada gå jur guollebiebmadimæládus le dat stuorámus hásstalus dán bargon.

Tysfjord kommunes forslag til nytt arealkart

Divtasvuona suohkana oajvvadus ådå arealkárttaj. Gatjálvis le gånnå vuonan galggá sadje guollebiebmadimæládussaj ja gånnå ij galga æládus liehket.

Foto: Harrieth Aira / NRK

Gatjálvis le jus guollebiebmadimæládus galggá stuorrut ja jus æládussaj galggi vatteduvvat ådå saje gåsi mierdijt biedjat. Arealplánan ham mierkkiduvvi gåsi ja gåggu guollebiebmadimareála vuonan galggi ja makkir guovlo vuonan gånnå ij galga guollebiebmadibme.

Sij gudi plánajn li barggam li oajvvadam Divtasvuona sisŋemus vuonajn ij galga guollebiebmadibme ietján gå dat mij juo la ásaduvvam Oarjjevuonan, ja ådå saje guollebiebmadibmáj galggi Divtasvuona davemus vuodnaguovlojda biejaduvvat.

Suohkanoajvve Tor Asgeir Johansen javllá dát la båktåm edna dágástallamijt ja vuosstálasstemij viesádijs.

– Gåktu merraareálajt adnet buktá dágástallamijt. Galggap vaddet ienep sajev guollebiebmadimæládussaj vaj ep gus la dat mij stuorámus dágástallamijt buktá. Oajvvadusán li vuoroduvvam muhtem ådå gallegasj sajijt guollebiebmadimæládussaj, tjielggi Johansen.

Sån dættot guollebiebmadimæládus le Divtasvuodnaj boahtám ja æládussaj vierttiji saje vuoroduvvat.

– Merraæládus ja merrabiebbmobuvtadibme le ájnas æládus ja dat la ájnas midjij dáppe. Æládus stuorru ja sjaddá åvddånahttet. Så mån vuordáv æládus aj åvddånahttá vaj buorre ja guoddelis láhkáj buvtat ja sjaddá miellagiddis tjuvvot mij dáhpáduvvá dagu divtugis mierdij vaj sij e nuorráj luojte gájkka. Ja mån luohtedav æládussaj. Viddnudagá dåjmadi jiermmásláhkáj ja sjaddi vuojnnet aj dát æládus viertti rievddat dagu ietjá industrija sebrudagán, ja maŋenagi sjattasj boados buorre, jáhkká Johansen.

Divtasvuona åvddånammadus ij la ájn gærggam subtsastittjat álmmugij ma littji politihkkárij tjoavddusa dájda hásstalusájda. Dasi dárbahi ájn avtav biejve aktan ságastit.

– Iv de jahke mij háhppidip ássjev suohkanstivra åvddåj åvdedit boahtte suohkanstivrraj mij la dán máno, valla dán tjavtjabielen galggá gájkka gárves, jáhttá Johansen.

Korte nyheter

  • – Gássjelisvuohta la ahte dá stuorra teknologijjavidnudagá e rabá sijá prográmmajt

    Sáme giellateknologijja rahtjá teknologijjavidnudagáj vuosstij

    Giellaguoradalle ja giellabargge mielas digitála åvddånahttem vaddá sihke máhttelisvuodajt ja hásstalusájt álggoálmmukgielajda.

    Divvun la sáme duollatjállemdárkástusáv ja boallobievdev dahkam, valla stuorra teknologijjavidnudagá e prográmmajt rabá sáme giellateknologijjaj.

    – Gássjelisvuohta la ahte dá stuorra teknologijjavidnudagá e rabá sijá software-prográmmajt ja masjijnajt sámegiellaj. Nav ahte mij dahkap sáme giellateknologijjav, valla mij ep oattjo dav prográmmajda majt ulmutja adni bæjválattjat, javllá gielladutke Inga Lill Sigga Mikkelsen, gut barggá Divvunin sáme giellateknologijjajn.

    Mikkelsena mielas viertti máhttet gielav adnet jus giella galggá bissot.

    – Dat dahká má ahte mij gudi lip sámegielaga, mij ep besa adnet iehtjama gielajt gå mij adnep digitála ræjdojt. Ja dat la huj alvos ássje, gå jus mijá giela galggi liehket bisso ja giela boahtteájgen, de vierttip mij máhttet adnet dajt juohkka ájnna oasen iellemis.

    Álggoálmmukgiellabargge Canadan ja New Zealandan aj hásstalusáj vásedi sijá álggoálmmukgielaj hárráj, ja giela e gávnnu duola dagu boallobievdijn.

    – Vuojnáv moadda hásstalusájt. Álggoálmmukgiela e vargga internehtan gávnnu, javllá Aiyana Twigg, guhti l gielladutke Canadan.

    Divvun la tjadádam tjåhkanimijt Googleijn ja Microsoftajn.

    – Tjåhkanime li læhkám hávsske ja buorre. Gássjelisvuohta la gå tjåhkanime maŋŋela ij mige sjatta, javllá Divvun-juohkusa jådediddje Sjur Nørstebø Moshagen.

    Google ja Microsoft vásstedi NRK:aj e-påsta baktu.

    – Midjij la ájnas gájka máhtti ietjasa gielav nehtan låhkåt ja tjállet, aj sámegiellaj. Mijá ájggomus la avta biejve doarjjot gájka gielajt ålles væráldin. Dát la barggo mij la jådån, ja dálla gávnnuji badjelasj 100 giela, tjállá Google guládallamdirekterra Sondre Renander.

    – Prográmma ma åvddåla dagáduvvin datåvråjda e desti dåjma, ja applikasjåvnnååvddånahtte hæhttuji aj ietjasa applikasjåvnåjt sirddet balvvaj (nehtaj), tjállá Microsoft guládallamdirekterra Pekka Isosomppi.

    Divvun vásstet návti li dahkam. Valla balvvaversjåvnnå ij la sæmmi buorre dagu dárogiellaj ja ieŋŋilsgiellaj.

  • Samisk språkteknologi møter utfordringer med teknologigigantene

    Språkforskere og -arbeidere mener at den digitale utviklingen både gir muligheter og utfordringer for urfolksspråk.

    Divvun har laget samisk stavekontroll og tastatur, men de store teknologifirmaene åpner ikke opp helt for samisk språkteknologi.

    – Problematikken er at de store teknologiselskapene ikke åpner sine software-programmer og maskiner for samiske språk. Vi lager samisk språkteknologi, men får ikke det implementert i programmer som folk bruker til daglig, sier overingeniør i UiT Inga Lill Sigga Mikkelsen, som jobber med samisk språkteknologi i Divvun.

    Mikkelsen mener at man må kunne bruke språket om det skal være levende.

    – Det gjør at vi samiskspråklige ikke får bruke språket vårt når vi bruker digitale verktøy. Dette er en veldig alvorlig sak, for hvis våre språk skal ha en fremtid så må vi kunne bruke språket i alle aspekter av livet vårt.

    Urfolksspråkarbeidere fra Canada og New Zealand møter også utfordringer for deres urfolksspråk.

    – Jeg ser mange utfordringer. For det første, så er urfolksspråk nesten ikke representert på nett. Dette inkluderer blant annet sosiale medier og tastaturer. Veldig mange urfolksspråk har ikke tastaturer, og mangler derfor representasjon, sier Aiyana Twigg, som er språkforsker i Canada.

    Divvun har hatt møter med Google og Microsoft.

    – Møtene i seg selv har vært trivelige og positive. Problemet har vært at etter møtene skjer det ikke noe mer, sier leder for Divvun-gruppen Sjur Nørstebø Moshagen.

    Google og Microsoft svarer NRK per epost.

    – For oss er det viktig at alle kan lese og skrive sitt språk på nett, inkludert samisk. Vi har en ambisjon om å en dag kunne støtte alle verdens språk. Dette er et stadig pågående arbeid, og vi har nå over 100 språk tilgjengelig, skriver kommunikasjonsdirektør i Google Sondre Renander.

    – Programvarer som tidligere ble laget for
    datamaskiner, vil ikke lenger fungere,og applikasjonsutviklere må også flytte applikasjonene sine til skyen, skriver kommunikasjonsdirektør i Microsoft Pekka Isosomppi.

    Divvun svarer at de har gjort dette. Men at skyversjonen ikke er like bra som på for eksempel norsk og engelsk.

  • Stuorradikki digaštallamis: – Dárbbašuvvojit lasi sámegielat bargit veahkkeásahusain

    Stuorradiggi dohkkehii ikte buoridanplána dasa movt eastadit ja dustet mánáid illastemiid ja veahkaválddálašvuođa bearrašiin.

    Stuorradikki digaštallamis maid deattuhuvvui ahte veahkkeásahusain, gos dábálaččat gártet dustet dákkár áššiid, dárbbašuvvojit lasi bargit geat máhttet sámegiela.

    Olgešbellodaga Anne Kristine Linnestad muittuhii ahte váilot sámegielat politiijat ja sámegielat heahteveahkkebargit ieš guđet ge dearvvašvuođasurggiin.

    – Easkka dalle ožžot sámit ge dohkálaš bálvalusa namuhuvvon veahkkebargiin, go dat máhttet sámegiela ja dovdet sámi kultuvrra, logai Linnestad ievttá digaštallamis.

    Su bellodatustit, Erlend Svardal Bøe, ges deattuhii ahte ráđđehus berre hoahpuhit mánáidviesuid ásahemiid davvin.

    Dál gártet ain olu mánát, geat dárbbašit veahki maŋŋá go lea vásihan veahkaválddálašvuođa ja illastemiid, guhkes gaskkaid johtit lagamus mánáidvissui, nu gohčoduvvon barnehus dárogillii, muittuhii son.

    Stuorradikkis lei muđuid stuorra ovttaoaivilvuohta go meannudedje plána.

    Stuorradiggi mearridii maid ovttajienalaččat ahte ráđđehus galgá ásahit mánáide ge seammalágan beaivvát ala (akutt) dustehusa, mii rávisolbmuide fállojuvvo go sii leat vásihan veagalváldima.

    Stortinget
    Foto: Tore Ellingseter / NRK