Hopp til innhold

Vihtta miljovnna eambbo sámi oahpponeavvuide: – Eat dieđe eará go moaitit Sámedikki

Norgga ráđđehusa ođasmahttojuvvon stádabušeahtas ožžo sámi oahpponeavvuid buvttadeapmái vihtta miljovnna ruvnnu lassiruđa. Dainna ii leat oahpponeavvobuvttadeaddji duhtavaš.

John Trygve Solbakken

BEAHTAHALLAN: Čálliidlágádusa doaimmaheaddji John Trygve Solbakk lea beahtahallan go gullá ahte ruhta lea dušše doarvái davvisámegiel oahpponeavvuide.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Čálliidlágádusa doaimmaheaddji John Trygve Solbakk lohká ahte sii gal atnet árvvus maiddái daid guokte eará sámegielaid eaige dušše davvisámegiela.

– Mis leat golbma sámegiela ja áigumuš livččii juohke dássái ja juohke fágii ovtta girjji ráhkadit.

Solbakk lohká ahte vihtta miljovnna lea unnán ruhta, iige son gátte das leat makkárge áktánas váikkuhusaid.

Son lohká maiddái ahte boađášedje várra dušše moadde lassi oahpponeavvu.

– Sámedikkis lea alddis vuoruhanlistu. Juohke jagi almmuhit dan listtu golmma sámegillii, muhto juohke jagi čájehuvvo ahte eai sii oaččo goalmmádas oasige ollašuhttit maid sii áiggošedje dainna juolludemiin, mii jahkásaččat leamaš oahpponeavvuide.

Solbakk deattuha ahte Norggabeale Sámis leat golbma sámegiela, ja galggašii fágaplánaid ođasmahttit ja maiddái girjjiid.

Samisk lærebok

Illustrašuvdna: Eai soaitte ihtit mearehis ollu ođđa oahpponeavvut dáinna juolludemiin.

Foto: Siv Eli Vuolab / NRK

– Mun in oainne viđa miljovnnas maidige eará go, ahte sáhttet media bokte dahje jienasteaddjiide rábmot ahte dál leat mii nagodan oažžut vihtta miljovnna, ja dan gal eai dárbbaš oppa rábmotge, go diehtit makkár duohtadilli mis otne lea.

Sámediggi lea ožžon oktiibuot 11 miljovnna ruvnnu lasi sámi oahpponeavvuide 2023:s. Sii eai lean vuordán oažžut lasi ođasmahttojuvvon bušeahtas.

– Man guhká áigu Sámediggi hálddašit dán geafivuođa?

Solbakk ávžžuha Sámedikki bidjat eret ovddasvástádusa oahpponeavvuide.

– Man guhká áigu Sámediggi duođaid hálddašit dán geafivuođa? Manne eai bija eret dan ovddasvástádusa? jearrala Solbakk.

Son lohká maiddái ahte boađášii várra buoret ruhtajuolludeapmi sámi oahpponeavvuide jus Oahpahusdepartemeanta stivrešii ruhtadeami.

– Mii eat dieđe eará go moaitit Sámedikki, go ii nagot ollašuhttit dan maid galggašii, Sámediggi berrešii eret bidjat dan ovddasvástádusa.

– Ii leat dat ahte Sámediggi ii máhte hálddašit ruđaid

Sametingsråd Runar Myrnes Balto (Norske Samers Riksforbund)

UNNÁN RUHTA: Sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto lohká čuolbman áššis lea, unnán ruhta.

Foto: Hans Ludvig Andreassen / NRK

Sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto lohká Sámediggi, mii lea sámiidválljen orgána, hálddaša oahpponeavvoruđaid buoremusat.

– Dat mii lea šállošahtti ja hástalus lea ahte Sámediggi oažžu menddo unnán ruđa eiseválddiin sámi oahpponeavvuide.

Balto čilge ahte ráđđehus válddii Sámedikki bušeahtas eret 15 miljovnna, ja juolludedje dušše 6 miljovnna, muhto ahte dál sii leat ožžon 5 miljovnna lasi.

– Muhto oktiibuot de boahtá menddo unnán ruhta sámi oahpponeavvuide. Ja dat lea dat mii lea hástalussan, ii dat ahte Sámediggi ii máhte hálddašit dáid oahpponeavvoruđaid, muitala Myrnes Balto.

Balto lohká maiddái iežaset Sámedikkis vuoruhit julev- ja máttasámegiel oahpponeavvuid.

– Mii gal vuoruhit maiddái julev- ja máttasámegiel oahpponeavvuid nu bures go vejolaš daid rámmaid siskkabealde, mat mis leat.

Balto loahpaha ahte sii leat olles áigge bargamin buoridit iežaset ortnegiid.

Korte nyheter

  • Henlegger anmeldelse av reinbeitedistrikt

    I august anmeldte Høyre i Hammerfest reindriften for det partiet mener er manglende tilsyn av reinsdyr i Hammerfest.

    Nå har politiet henlagt anmeldelsen mot reindriften i Hammerfest.

    – Bakgrunnen for henleggelsen er politiet ikke har hjemmel til å kunne straffeforfølge brudd på reindriftsloven §28, før eventuelt reindriftsstyret eller statsforvalteren har gitt reindriftsutøverne pålegg om å drive tilsyn i henhold til reindriftsloven, sier påtaleleder i politiet, Morten Daae.

    I politiets gjennomgang av saken ble det slått fast at Hammerfest by ikke er et reinbeiteområde.

    – Men dersom reindriftsutøver ikke følger opp og har nødvendig tilsyn i henhold til reindriftsloven, så er det en rekke ting som må formelt prøves før det politiet har hjemmel til å gi eventuelle bøter.

    Daae forteller videre at reindriftsstyret og eller Statsforvalteren kan gi pålegg og dersom disse påleggene ikke følges opp, kan de gi tvangsmulkt, først etter dette er prøvd ut kan eventuelt politiet straffe en reindriftsutøver som ikke har rettet seg etter reindriftsloven.

    – I dette tilfellet er ikke disse tingene prøvet og på bakgrunn av dette har politiet henlagt saken.

    Reinsdyr i Hammerfest sentrum
    Foto: Sunniva Hadland Bøthun / NRK
  • Valgmanntallet i sør har økt med 991 personer

    Fra 2021 til 2023 har Sametingets valgmanntall økt med 2.943 personer.

    Sametingets valgmanntall er teller 23.488 personer.

    Det melder Sametinget i en pressemelding.

    – Jeg er fornøyd med at valgmanntallet øker. Dette viser at folk er engasjert og ønsker å delta i sametingsvalget, sier plenumsleder Tom Sottinen (Bb/Ap) i pressemeldingen.

    Det velges 39 representanter til Sametinget.

    Samtlige 39 mandater til Sametinget skal fordeles på valgkretsene. Antall manntallsførte i valgkretsen per 30. juni 2023 bestemmer mandatfordelingen ved neste sametingsvalg i 2025.

    Ávjovárri valgkrets har i valgperioden 2021–2025 syv mandater, men mister neste valgperiode ett mandat til Sør-Norge valgkrets, som denne valgperioden har seks mandater.

    Ávjovárri valgkrets består av kommunene Karasjok, Kautokeino og Porsanger. 30. juni 2023 var det registrert 3.904 personer i valgmanntallet i kretsen, som er en økning på 135 personer siden 2021.

    Valgperioden 2025–2029 har Ávjovárri valgkrets seks mandater og Sør-Norge valgkrets har syv mandater.

    Sør-Norge valgkrets er per 30. juni 2023 den største valgkretsen med 5268 personer i valgmanntallet.

    Valgmanntallet i Sør-Norge har økt med 991 personer siden 2021.

    Sør-Norge valgkrets består av en del kommuner i Møre og Romsdal og Innlandet fylker, samt fylkene Vestland, Rogaland, Agder, Vestfold og Telemark, Viken og Oslo.

    Tom Sottinen
    Foto: Johan Ánte Utsi / NRK
  • Ávjovárri massá mandáhta Lulli-Norgii

    Sámedikki válgajienastuslohku lassána ja dál leat 23 488 olbmo jienastuslogus. Ođđa logut čájehit ahte mandáhtajuohku rievdá boahtte válgaáigodagas, Ávjovári válgabiire massá mandáhta Lulli-Norgga válgabiirii.

    Dát bohtet ovdan preassadieđáhusas Sámedikkis.

    Áigodagas 2021-2023 lea Sámedikki válgajienastuslohku lassánan 2943 olbmuin, ja geassemánu 30. beaivvi 2023 ledje jienastuslogus 23 488 olbmo.

    – Lean duhtavaš go jienastuslohku lassána. Dát čájeha ahte olbmuin lea beroštupmi ja dáhttu searvat sámediggeválgii, dadjá dievasčoahkkinjođiheaddji Tom Sottinen (Bb).

    Sámediggái válljejuvvojit 39 áirasa. Buot Sámedikki 39 áirasa galget juogaduvvot válgabiirriide. Galle olbmo leat válgabiirres jienastuslogus geassemánu 30. beaivvi 2023 mearrida áirrasjuogu boahtte sámediggeválggas 2025:s.

    Ávjovári válgabiirres leat válgaáigodagas 2021-2025 čieža mandáhta, muhto massá boahtte válgaáigodagas ovtta mandáhta Lulli-Norgga válgabiirii, mas leat guhtta mandáhta dán válgaáigodagas. Ávjovári válgabiirres leat Kárášjoga, Guovdageainnu ja Porsáŋggu gielddat. Geassemánu 30. beaivvi 2023 ledje válgabiirres 3904 olbmo čálihan iežaset jienastuslohkui, mii lea 135 olbmo lassáneapmi jagi 2021 rájes.

    Válgaáigodagas 2025-2029 lea Ávjovári válgabiirres guhtta mandáhta ja Lulli-Norgga válgabiirres čieža mandáhta.

    Lulli-Norgga válgabiire geassemánu 30. beaivvi 2023 loguid mielde stuorámus válgabiire, go das leat 5268 olbmo jienastuslogus. Lulli-Norgga jienastuslohku lea lassánan 991 olbmuin 2021 rájes.

    Lulli-Norgga válgabiirres leat muhtun gielddat Møre ja Romsdal ja Innlandet fylkkain, ja dasto Vestland, Rogaland, Agder, Vestfold ja Telemark, Viken ja Oslo fylkkat.

    Karasjok og Sametinget bilde tatt fra lufta.
    Foto: Benjamin Fredriksen