Hopp til innhold

Beaivváža ođđa teáhterhoavda áigu oahppat sámegiela

Rolf Degerlund stivregoahtá jagi geažes Beaivváš sámi našonálateáhtera, ja son ii duđa dasa ahte ii máhte sámegiela.

Rolf Degerlund

Ohpihii lea Beaivváš virgádan dáža teáhterhoavdan. Rolf Degerlund almmatge lohká iežas áigut oahppat sámegiela.

Foto: Beaivváš Sámi Našunálateáhtera / Preassagovva

Dál lea ain masá jahki ovdalgo Rolf Degerlund álgá Beaivváš sámi našonálateáhtera ođđa hoavdan, ja áiggi dassái go fárre Guovdageidnui son áigu geavahit oahpásmuvvat teáhterii.

– Mus leat olu jurdagat mo dáhtošin stivregoahttit teáhtera, ja lohpidan maid sámegiela oahppagoahtit, lohpida Degerlund.

Oahpásmuvvat servodahkii

Manu áigge virgáiduvvui Rolf Degerlund Beaivváš sámi našonálateáhtera ođđa hoavdan, muhto ii álgge teáhterhoavdan ovdal ođđajagimáus boahtte jagi.

Rolf Degerlund

Rolf Degerlund.

Foto: Beaivváš Sámi Našunálateáhtera / Preassagovva

– Munnje lea lunddolaš oahpahallat sámegiela, ja oahppásmuvvat sámi servodahkii, muhto maid oahpásmuvvat Norgga servodahkii, go mun han lean eret Suttásis Davvi-Ruoŧas, čilge Degerlund.

Son lohká iežas bures dovdat mo Beaivváš lea oččodan ođđa teáhtervistti, ja jos dan fitne Guovdageidnui rahpasit su mielas ollu vejolašvuođat.

Borgemánus son fárre Guovdageidnui. Dál lea Sámis preassamátkis ja oahppásmuvvanmátkis

Sus leat prošeavttat Ruoŧas maid fertešii loahpahit, nu go filbmaneaktin, muhto son ferte leat Sámis ja Guovdageainnu buori áiggis ovdalgo almmolaččat doaibmagoahtá teáhterhoavdan.

Neavttašan Beaivvážis

Son lea neavttašan nu go Beaivváža 1852-čájalmasas. Dát lea olgočájálmas mii lei jagis 2008 gos earret neavttašii Læstadiusa.

Son lohká iežas váldit duođaš moaitámušaid ja cuiggodemiid, ahte ii leat sápmelaš ja hála sámegiela ja liikká virgáiduvvui ođđa teáhterhoavdan.

– Danne fertešinge oahppat sámegiela vai buorebut máhtášin gulahallat olbmuiguin, lohká son.

Dat ahte sus leat alkoholaváttisvuođat, dasa ii dáhtu nu ollu dadjat. Son čilge dušše ahte lei 12 jagi áigge go dieid váttisvuođaid lea guođđán.

Son ii loga dál neavttáriid nuorasmuvvat, danne lea maid su bargu ođđa olbmuid fidnet mielde. Dan fertejit álo dahkat.

– Dát bargu livččii maid álkibut jus ođđa teáhtegárdin livččii sajis, deattuha Degerlund.

Son ii hálit lohkat makkár čájalmasaid birra jurddaša, muhto jagi ovdalgo almmolaččat stivregoahtá, de leat jurdagat maid sáhtašii teáhterlávddis fállat. Son lohká dán vuos teáhterbargiiguin gulahallat.

Korte nyheter

  • Finnmárkku buohcceviessu háliida bisuhit DPS Deanu

    Finnmárkkubuohcceviessu HF ii doarjjo árvalusa heaittihit guovllupsykiátralaš guovddáža (DPS) Deanus ja sirdit dikšunsajiid Áltái. Nu mearriduvvui stivračoahkkimis Romssas duorastaga. Duogáš dasa lea go buohccit šattašit menddo guhkás johtit.

    Seammás Finnmárkkubuohcceviessu mieđiha leat dárbu rievdadit ja nannet psyhkalašdearvvašvuođa ja gárrendilledivššu fálaldagaid.

    HEAD-DPS-TANA
  • Legger Digermulen vindkraftverk på is

    Finnmark Kraft og Fred. Olsen Renewables har besluttet å prioritere Laksefjorden vindkraftverk, mens arbeidet med Digermulen vindkraftverk stilles i bero.

    Det melder Finnmark Kraft i en pressemelding.

    – Vi retter nå fokus mot å videreutvikle Laksefjorden vindkraftverk, og dette inkluderer en tett dialog med grunneier, lokalsamfunn og andre rettighetshavere.

    Prosjektet er tenkt lokalisert på halvøya mellom Eidsfjorden og Mårøyfjorden i Lebesby kommune, og har et potensial på cirka 60–65 turbiner og en total installert kapasitet på inntil 450 Megawatt.

    – Vi har stor tro på at Laksefjorden vindkraftverk kan bli et verdifullt prosjekt for regionen. Prosjektet vil, ved å utnytte et areal som i stor grad allerede er regulert til vindkraftformål, gi store inntekter til Lebesby kommune, og en forbedret forsyningssikkerhet Nordkinnhalvøya.

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat