Hopp til innhold

Allaskuvlla prorektor: – Dáppe lei bággu sámegiela hállat

Line Kalak lea mearrasápmelaš, muhto son ii oahppan sámegiela hállat ovdalgo fárrii Guovdageidnui.

Line Kalak bággehalai sámástišgoahtit, muhto dán giela son lei álo háliidan oahppat.

Dáppe dálvebeaivváža vuolde oahpai Sámi

– Mun lean mearrasápmelaš ja mun lean láhppán dan giela nu movt earát doppe, ja munnje lei hui dehálaš váldit dan giela ruovttoluotta, dadjá Sámi allaskuvlla prorektor Line Kalak.

Line Kalak

Line Kalak lea mearrasápmelaš Gilevuonas eret.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

Muhto go fárrii Guovdageidnui de rievddai dilli.

– Dáppe lei bággu sámegiela hállat. Mun in hállan sámegiela ovdal go fárrejin Guovdageidnui.

Lassi bálká sámegielagiida

Sámi Allaskuvla lea dát áidna stuorebuš sámi ásahusain mas sámegiella lea bargogiellan. Doppe ožžot bargit geat ohppet sámegiela lasi bálkká.

Sámi Allaskuvlla prorektor Line Kalak lea eret Lágesvuonas dárogillii Laksefjordas ja bajásšaddan Gilevuonas dahje Kjøllefjordas Davvesiidda gielddas. Son lea nuorran gullan olu sámegiela, muhto son ii leat arvan samastišgoahtit ovdal go fárrii Guovdageidnui jagi 2014is.

Gunvor Guttorm

Sámi Allaskuvlla rektor deattuha man dehálaš lea máhttit sámegiela iežas ásahusas.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

Rektor Gunvor Guttorm čilge ahte sámegiella lea doaibman bargogiellan dan rájes go skuvla vuođđuduvvui 1989is.

– Go mii almmuhit virgiid de dábálaččat čuočču das ahte dat gáibiduvvo ahte don máhtát sámegiela čálalaččat ja njálmmálaččat, jus it máhte dan de fertet háhkat dan vissis áiggi siskkobealde, dadjá Guttorm.

Ádde manin nu lea

Okta sis gii ádde sámegiela árvvu lea Ville Söderbaum.

Son lea lohkán sámegiela 4 jagi ja lea ge de magistara dásis, ja su mielas lea dušše vuoiggalaš dat ahte sámegiel gelbbolašvuohta skilihahttá bursa veaháš vel eanet.

Ville Söderbaum

Ruoŧŧelaš Ville Söderbaum lohká sámegiela Guovdageainnus.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

– Dat lea áibbas lunddolaš ahte gelbbolašvuođas lea haddi. Jus don máhttát juoidá buorebut go earát de don oaččut mávssu dan ovddas, oaivvilda dutkanráđđeaddi Ville Söderbaum.

Lágesvuotna mearrasámi niidii goit ge lei liige hástalus oahppat sámegiela go ruoŧŧelažžii.

– Dat lea varra dan dihte go rievtti mielde lea sámegiella dat eatnigiella. Dat lea olu álkit mannat Frankriikii oahppat Franska giela. Dat ii čuoza nu garrasit go ii máhte dan eatnigiela hállát. Dat lea hui váivi.

Korte nyheter

  • Kulturministeren deltar i debatt om samehets

    Samehets: Hva skal vi gjøre? Det er et av spørsmålene som tas opp under debatten om hets og diskriminering av samer på Tromsø bibliotek 14. mai.

    Flere undersøkelser viser at problemet er utbredt.

    33 % i Nord-Norge har observert hatprat mot samer det siste året og 24 % i sørsamiske områder. 11 % av de som er bosatt i Nord-Norge har et negativt inntrykk av samer (NIM 2022).

    Professor Torjer Olsen modererer samtalen, og Emil Kárlsen spiller.

    Her møter du blant andre:

    Lubna Jaffery, kultur- og likestillingsminister

    Runar Myrnes Balto, sametingsråd

    Gunnar Wilhelmsen, ordfører

    Bente Ovedie Skogvang, styreleder Riddu Riđđu

    Tom Høgli, styremedlem Samisk Hus Tromsø

    Sara Katrine Aleksandersen, styremedlem fra Norske reindriftssamers Landsforbund Ung

    Lisa Pedersen, fra #DoarváiDál/noknu

    Ketil Lenert Hansen, Professor fra UiT

    Lubna Jaffery
    Foto: NTB