Hopp til innhold

Vil slutte som reindriftssjef

Reindriftssjef Ellen Inga O. Hætta har søkt på stillingen som rektor ved Samisk videregåendeskole og reindriftsskole i Kautokeino.

Ellen Inga O. Hætta
Foto: Eilif Aslaksen / NRK

– Jeg har nettopp søkt på rektorstillingen ved Samisk videregåendeskole og reindriftsskole i Kautokeino, sier Hætta.

Reindriftssjef i ni år

Ellen Inga O. Hætta har vært den øverste sjefen i Reindriftsforvaltingen i Norge siden 2001, som er statens spesifikke forvaltningsorgan i saker som angår reindrift.

I perioden 2004-2005 var hun også statssekretær for statsråd Erna Solberg(H) i Kommunal og regionaldepartementet.

Hætta sier at hun ikke har sagt opp stillingen som reindriftssjef ennå, men at hun er klar for nye utfordringer.

Skal bli ferdig med bruksreglene

– Nå har jeg vært reindriftssjef i ni år, og jeg synes jobben som rektor ved Samisk videregåendeskole og reindriftsskole virker interessant, sier Hætta.

Hætta sier at det fortsatt er mange utfordringer å ta tak i ved Reindriftsforvaltningen, og at tankene hennes fortsatt er der.

– Akkurat nå jobber jeg spesilet med å få godkjent bruksreglene som hvert reinbeitedistrikt i Norge nå er forpliktet til å lage, sier Hætta.

I den nye reindriftssloven skal vært distrikt lage egne bruksregler som blant annet skal regulere beitebruk og reintall.

- God kandidat

Styreleder for de samiske videregåendeskolene, Anton Dahl, kan ikke si noe om hvem som har søkt på stillingen som ny rektor ved Samisk videregåendeskole og reindriftsskole i Kautokeino, men han mener at Ellen Inga O. Hætta er en god kandidat til rektorstillingen.

– Jeg har ingen kommentar til hvem som har søkt på stillingen, men Ellen Inga O. Hætta har gjort en god jobb i de stillingene hun har hatt til nå, sier Dahl.

Korte nyheter

  • Oaivvilda ságastallan internáhtaid birra lea menddo ovttalágan

    Skuvlainternáhtaid eallin maŋŋil soađi lea šaddan gillámušhistorjá. Dan oaivvilda okta Davvi-Norgga eanemus dovddus servodatkritihkkáriin, gii ieš lea orron internáhtas bajásšattadettiin.

    – Ii olmmoš sáhte čállit movttegis historjjá. Galgat gávdnat surgadisvuođa ja eanemus lági mielde muitalit bahávuođa birra mii dáhpáhuvai internáhtain, dadjá Odd Mathis Hætta.

    Ovddeš vuosttašamanueansa ássá Álttás, muhto lea eret Siebes gilážis Guovdageainnu suohkanis. Son lea ieš ássan internáhtas Guovdageainnus 50-logus.

    Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.

    – Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.

    – Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.

    Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.

    Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.

    – Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.

    Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.

    Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.

    Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.

    – Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.

    Loga ášši dárogillii:

  • Sámi muséa Siida lea jagi eurohpalaš muséa

    Bálkkášupmi man «European museum of the year Awards» juohká, vuittii Siida muséa Anáris.

    Jury čállá earet eará ahte «musea lea čájehan earenoamášvuođa dan rabas, searvvaheaddji searvadahttinproseassas, mii buktá ođđa vejolašvuođaid sihke sámi álbmogii ja viidát álbmogii čatnat vássánáiggi ja dálááiggi oktii.

    Dohkkehettiin iežaset vuoigatvuođa eaiggáduššat álgoálbmogiid eatnamiid juridihkalaš dásis ja Sámi parlameanttaid kultuvrralaš iešmearrideami gaskaoapmin, de musea maid nanne viidábut digaštallamiid das mo álgoálbmogat, sihke Eurohpás ja máilmmiviidosaččat, galget divodit eatnamiid. Musea lea beaktilis veahkki das ahte olbmot besset áddet kultuvrralaš dialoga ja álgoálbmogiid rolla ođđaáigásaš dáhpáhusain, ja seammás viiddida gussiid máhtu ja ipmárdusa álgoálbmogiid servodatlaš čuolmmaid birra.»

    Sámi musea Siida lea Suoma beali sámiid našuvnnalaš musea, áidna dohkkehuvvon eamiálbmotkultuvra Eurohpás.

    Dát lea áidna musea Suomas mii aktiivvalaččat čohkke Sámi kulturárbbi dainna lágiin ahte seailluha, suodjala ja čájeha Sámi konkrehtalaš ja ii-materiálalaš kulturárbbi ja čađaha čoakkáldagaide vuođđuduvvi dutkama.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum