Hopp til innhold

Vásihii ilgadis ija: – Gumpe lea massakreren mu sávzzaid

Ovddit ija ii diehtán sávzaboanda gosa galgá geahččat. Giettis ledje ráppit ja ealli sávzzat main čeabet lei buot varran.

Sau med oppspist hals

GODDON: Dá lea okta dain sávzzain maid boanda oavvilda ahte gumpe lea goddán. Sávza lei gaikkoduvvon.

Foto: Piera Balto / NRK

– Dáppe vázzet sávzzat mat leat buot varran... Čeabet buot varran. Bahta varran. Ja dieđus ruoksájit miehtá dáppe ráppit.

Nie govvida Alf Kristian Eriksen ovddit ija dáhpáhusa. Sávzaboanda manai ihkku iskat iežas ealu. Sávzzat ledje dál ovdalaš dálvvi guohtumin Šuoššjávrris Kárášjoga ja Guovdageainnu gieldda rájás.

Muhto gii jáhkii ahte dát ruonas gieddi galggai varahuvvat, ja ná olu vel, buot ruoksadin.

Dáppe lea fitnan návdi.

– Luottaid dáfus oainnán mun ahte dat leat issoras stuorrát. Ja Stáda luonddubearráigeahču almmái maid hálai ahte dát ii sáhte leat beana, ja seamma vuogi mielde goddán sávzzaid.

– Dás leamaš gumpe, oaivvilda Eriksen.

Mulig ulvespor, en lighter ligger ved siden av så man ser størrelsen på sporet

GUMPPELUODDA? Dá lea luodda, mii sáhttá leat gumppe.

Foto: Piera Balto / NRK

Son lei suorganan go oinnii mo sávzaealuin lei geavvan. Son lea gávdnan 13 jápmán sávzza, čieža leat gaikkoduvvon ja guokte eai leat gávdnan.

– Ilgat, ilgat dat lea. Ii dát leat leaika dat han lea olles čora maid dat lea goddán. Dat han lea dadjat massakreren dáppe. Dát leat eallit maidda mun lean buorre, dadjá boanda.

Gumpe lea speadjan ealus, dadjá Eriksen, ja muhtun sávzzaid borran veaháš, earáid gis goddán ja dušše guođđán dasa.

Bonde Alf Kristian Eriksen ser på sauen sin som har blitt drept av ulv

NAGODII: Maŋŋá dáhpáhusa nagodii Eriksen jaskkodahtit iežas. Son fertii golbma ealli goddit vai eai gillá.

Foto: Piera Balto / NRK

Ohcamin luottaid

Magne Asheimas lea ovddasvástádus bearráigeahččat boraspiriid Finnmárkkus Stáda luonddubearráigeahču (SNO) ovddas. Son duođašta ahte SNO lea fitnan iskamin ráppiid Šuoššjávrris.

Asheim ii leat vuos sihkkar ahte leamaš go gumpe jođus.

– Muhto lea gaikkodan ja maiddái borran osiid sávzzain. Nu ahte dát orru leamen gumpe mii leamaš jođus, dadjá Asheim.

Magne Asheim

SNO: Stádaluonddubearráigeahčču bargi Magne Asheim dadjá ahte sii leat dál vuordimin vástádusa gumpečehpiin máddin ovdalgo sáhttet dadjat ahte lei go gumpe mii gottii sávzzaid.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Boraspirečeahppi lasiha ahte dán áigodagas bohtet muhtimin gumppet Suomas Finnmárkui. SNO:s lea dál bargi ohcamin DNA luottaid, dahje guolggaid ja baikkaid mat sáhttet duođaštit ahte lea duođaid gumpe.

– Dat mii lea imaš lea ahte guovllus mas lea sáhka leat dál bohccot, muhto mii eat leat vuos badjeolbmuin ožžon makkárge dieđu ahte ealu siste lea leamaš gumpe, dadjá SNO ovddasvástideaddji.

Bearrašis váivi

Eriksen ja bearaš lávejit ovttas áimmahuššat sávzzaid.

– Dát gal lea hirbmat váivi midjiide. Mii leat buohkat, bearaš ja mánát, áimmahuššan dáid lábbáid mat dál leat goddon.

Alf Kristian Eriksen på jorde med skogsbil i bakgrunnen

SÁVZABOANDA: Alf Kristian Eriksen dadjá ahte sus leat báhcán dál 60 sávzza. Sus ledje 75, guokte sávzza eai leat vel gávdnon.

Foto: Piera Balto / NRK

– Dasa lassin lea váttis diehtit man stuorra ruđalaš vahát dát lea munnje, go dát ledje eanaš njiŋŋelasat mat galggašedje guoddit lábbáid boahtteáiggis. Dan ii sáhte makkárge buhtadus gokčat, dadjá Alf Kristian Eriksen.

Korte nyheter

  • Måjhteme dov skaehtiebïevnese deelledh?

    Daanbiejjien lea minngemes biejjie gosse maahtah skaehtiebïevnesem deelledh. Jïs ij dam eensilaakan dorjeme, kaanne tjoerh vielie skaehtieh maeksedh.

    Dan jaepien skaehtieetaate 5,1 skaehtiebïevnesh almetjidie deelleme, jaepeste 2023. Göökte biejjieh aarebi aejkiemierien skaehtiebïevnesen deelledh, 2,8 millijovnh almetjh dam dorjeme. 4 millijovnh dam rïhpestamme.

    Jïs ih deellh, dellie skaehtieetaate tjuerieh dah bïevnesh nuhtjedh mij dah vienhtieh reaktoe.

    – Byörh vuejnedh jïs dah taalh mij joe tjåådtje leah reaktoe, jïh tjoerh ussjedidh jïs maam joem faatoes goh byörh bïevnesisnie tjåadtjodh. Maahta dïenesjimmie jallh fradrag årrodh, faageåejvie Rolf Lothe jeahta.

    Datne dïedte åtnah vuejnedh dov skaehtiebïevnese reaktoe sjædta. Jïs båajhtode sjædta, maahta konsekvensh sjïdtedh. Kaanne tjoerh vielie skaehtieh goh daarpesjh maeksedh.

    Bilde av skattemelding på dataskjerm.
    Foto: Terje Bendiksby
  • Davvi-Romssa suohkanat berrejit šaddat sámi suohkanin

    Otne bovdii sámediggeráđđi Mikkel Eskil Mikkelsen dan guhtta Davvi-Romssa suohkana šaddat sámi suohkaniin ja šaddát sámi giellahálddašanguvlui.

    -Dát suohkanat gullet sámi giellahálddašanguvlui ja mii bovdet din ohcat sámi suohkanin, logai Mikkelsen gulahallansemináras «Ražasteapmi» gos suohkaniid áirasat ságastallat mo ovdánahttit sámegiela ja kveana gielaid mánáidgárddiin ja skuvllain.

    Otne lea dušše Gáivuona suohkan oassin sámi giellahálddašanguovllus. Suohkanat maid Sámediggi dáhtošii giellahálddašanguvlui leat Návuotna, Ráisá, Skiervá, Ivgu ja Omasvuotna.

    Gáivuonas fállet 200.000 ru stipeandda studeanttaide geat váldet sámi oahpadeaddjioahpu dahje buohccedivššároahpu.

    – Dán erenoamáš stipeandaortnega eat sáhte fállat eará Davvi-Romssa suohkaniidda go eai leat giellahálddašanguovllus, logai Mikkel Eskil Mikkelsen.

    Mikkel Eskil Mikkelsen
    Foto: Mona Solbakk
  • Romssa jïh Finnmárkku jeenjemes eatneme beajsteme

    Les på norsk.

    Dah evtebe vïjhte jaepiej Romssa jïh Finnmárkku lægan fylhki goh jeenjemes eatneme beajsteme.

    Dam byjresedirektoraate bieljele, goh tjaala stoerre energijelissiebigkemh fylhkine dan boelhkesne orreme.

    Eatneme gusnie ij mij beajsteme, lea defineereme goh dajvh mij lea akte, jallh vielie kilomeeterh dubpene vg. geajnoe jallh faamoelissiebigkeme.

    Tjïeltenåejvie naturvernforbundesne, Finnmárkksne, Leif Gøran Wasskog tuhtjie daate håjnoes evtiedimmie.

    Alta kraftverk sin demning i Sautso
    Foto: Kai Erik Bull / NRK