Hopp til innhold

Sámi dáiddárat besset oidnosii

Sámi dáiddárat hálidivčče dáiddastipeanddaid, danne leat sii ráhkadan erenoamaš dáidagiid jos de mat fitnešedje stipeanddaid. Dáidagiid ja ohcamiid vuođul árvvoštallá fágalávdegoddi gii ánssáša stipeandda. Dál leage Sámi Dáiddaguovddážis Kárášjogas oaidnimis dáiddačájáhus gitta skábmamánu gaskamuddui.

Family nest-Ingeborg for hals

Inger Blix Kvammen lea dán čeabet čikŋa ráhkadan

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Gula sámi dáiddastipeandda čájáhusas

Áhčči

Stuollu 'Áhčči' maid Hanne Grete Einarsen lea ráhkadan

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Juohke jagi lágidit sámistipeanda ohcciid čájáhusa gos ohccit fertejit searvat čájáhussi ovttain dáiddabargguin. Doppe oaidnit mii ain dáhpahuvva sámidáidda máilmmis, muitála Ánne Rávdna Gaup

 Stipeandajuohkin

Jáhkásaččat lágidit sámi dáiddariidda ja čállide sámistipeanda ohcciid čájáhusa. Dat čájáhus galga addit vuođu fagalávdegoddái árvvošdallat ohcciid ohcamušaid masa ohcet stipeanddaid. Sámediggi, Sámidaiddariid- ja girječállid buhtadanfoanda ja maiddai Govvadáiddariid veahkkefoanda juhket stipeanddaid dáiddariidda. Oktá dain lea "John Savio" stipeanda maid govvadáiddariid veahkkefoanda juohka. Dát lea muitto ja gudne stipeanda.

Njuhttojuvvon govva

Njuhtton govva maid nuorra dáiddár Marit Anne I. Sara lea ráhkadan

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

 

Sámi dáiddamáilbmi

Ánne Rávdna Gaup muitala ahte čájáhusas oaidna geat leat ohcan sámi dáiddarstipeanddaid. Dása servet sihke ođđa ja ovddeš dáiddarat. Čájáhusas oaidná maid movt dáiddárat rievdadit dáiddavugiideaset bargguineaset. Gaup muitala ollugiid geahččat geahččat čájáhusa vai oidnet mii ain dáhpahuvva sámidáidda máilmmis.

Horn hjul

Aslaug Juliussen lea dán čoarvejuvlla 'horn hjul' ráhkadan

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

 

Avlang vin/termosveske

Sistteveasku 'avlang vin/termosveske' maid Kerstin Utsi lea gorron

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Dáiddolaš barggut

Dán čájáhusas oaidna earet eara iešguđetgelagan ja erenoamáš dáiddagiid nugo ivdnegováid, njuhtton govaid, guvssi, mánggalagan bácciid, ja viidnebohttala. Doppe oaidna maid filmma, stuolu, sistteveasku, čeabet čikŋa ja ollu eara maid.

Buorre sadji

Sis ii leat leamáš vattisvuohtan čahkkehit buot dáidagiid Sámi Dáiddaguovddážis, lohká Ánne Rávdna Gaup. Son muitala leat buori sadji dáidagidda, ja livččii vel sadji eanet dáiddaohcciide.

Snøhvit og de syv reinan

Hege Annestad Nilsen filbma 'snøhvit og de syv reinan'

Foto: Elle Márjá Eira / NRK
Global oppvarming

Dán ránu 'global oppvarming' lea Brita Marakatt Labba gorron

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Čájáhus rahppui Sámi Dáiddaguovddážis Kárášjogas skábmamánus 1.beaivve. Čájáhus bistta skábmamánu 18.beaivai .

 

Njuhttojuvvon govat

Siv Marit Ekaas`a njuhtton govat

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK