Hopp til innhold

Illuda go nuoraidráđđi fas boahtá johtui

Ikte mearridii Guovdageainnu suohkanstivra ahte suohkana nuoraidráđđi galgá fas ealáskahttojuvvot. Nuorra politihkkar Ann Catharina Lango mielas lea buorre go nuorain fas lea nuoraidráđđi suohkanis, ja nu maid váikkuhanvejolašvuohta.

Ann Catharina Lango

Suohkanstivraáirras Ann Catharina Lango

Foto: Berit Solveig Gaup

– Mis ii leat leamaš nuoraidráđđi. Mis lea gal nuoraidlávdegoddi, masa mii válljet politihkalaččat bellodagaid mielde miellahtuin. Nuoraidraddi ii leat politihkalaš čadnon, čilge Lango.

Heaittihuvvui jaskatvuođas

Logi jagi áigi heaittihuvvui Guovdageainnu nuoraidráđđi jaskatvuođas, iige leat diehtu man dihte. Dál leat suohkanstivrapolitihkkárat mearridan ahte dat galgá fas ásahuvvot.

Nuoraidráđđi ii galgga leat politihkkalaš ráđđi ja dasa galget válljet lahttun nuoraid 13 jagi ja 19 jagi gaskkas. Sii galget beassat buktit cealkkámušaid ja váldit ovdan áššiid mat gusket sidjiide.

Máŋga jagi ráhčan ealáskahttit

June Brita Eira

Nuoraid koordináhtor June Brita Eira

Foto: Vanja Ulfsnes / NRK

Guovdageainnu suohkana nuoraidkoordináhtor June Brita Eira, gii máŋga jagi lea rahčan ealáskahttit nuoraidráđi, lei ilus go suohkan viimmat mearridii dan dahkat.

– Dál lea hui illubeaivi. Lea nu máilmmi somá go dat boahtá fas viimmat johtui. Lea logi jagi leamaš jaskat.

Eira áigu čakčat johtit skuvllaid mielde ja muitalit nuoraide nuoraidráđi birra. Čavčča mielde válljejuvvo nuoraidráđi stivra.

– Áiggun muitalit movt galgá ráhkkanit ja movt organiseret dan. Ja de áigut čavčča mielde ráhkkanit válgga ja oažžut johtui dan.

Asttuáigge fallodagat hui dehálaš

Ann Catharina Lango jáhkká nuoraid ovddemus bargagoahtit astoáiggefálaldagaiguin suohkanis.

– Mun jáhkán olu nuoraide leat astoáiggefálaldagat hui dehálaččat. Jáhkán ahte dan dat boahtá eanemusat fokuseret. Ja mun sávan ahte dainna barget, ahte geahččalit gávnnahit gos sáhttá oažžut ruđa vai mii sáhttit buoridit min astoáiggefálaldagaid nuoraide dáppe.

GULDAL ÁŠŠI:

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK