Hopp til innhold

Metodistagirku bivdá máilmmi eamiálbmogiin ándagassii

Gaskariikkalaš metodistagirku bivdá máilmmi eamiálbmogiin ándagassii buot vearrivuođaid ovddas man dihtii sii leat šaddan gillát.

Metodistkirken i Trondheim

Sámiid vuosttaš riikkačoahkkin lágiduvvui metodisttagirkus Troandimis 1917. Dál 100 jagi maŋŋil háliida riikkaidgaskasaš metodisttagirku bivdit eamiálbmogiin ándagassii vearrivuođaid ovddas maid sii leat šaddan gillát. Danne lágida Peder Borgen seminára gos fáddán lea dát ášši

Foto: Haldis Isachsen

Dál servet sámiid 100 jagi ávvudouluide seminárain man professor Peder Borgen láidesta guovvamánu 7. beaivvi.

88-jahkásaš Peder Borgen, gii lea bargan Troanddima universitehta professorin 1971 rájes, son lea dál ráhkkaneamen láidestit seminára.

Dán seminárii bohtet maid olu gaskariikalaš metodistagirkolahtut. Sii bohtet danne go sámiid vuosttaš riikkačoahkkin jagis 1917 lei metodistagirkus Troanddimis.

Professor Peder Borgen

Professor Peder Borgen lea dál ráhkkaneamen láidestit seminára Troandimis sápmelaččaid ávvudoaluid áigge guovvamánu 7. beaivvi.

Foto: Ingunn Aursnes

Peder Borgen muitala iežas leat dán 100 jagi ávvudeapmái ráhkkanahttimin sosialapoletihkalaš seminára ja dán seminárii dat bohtetge sullii 30 riikaidgaskkasaš metodisttagirkolahttu.

Gaskariikkalaš metodisttagirku njunuš boahtá sámiid ávvudit Troanddimis

Borgena seminárii boahtá maid gaskariikkalaš metodistagirku okta dain bajimusain, Libertu Bautista.

Dát almmái gullá Filippiinna eamiálbmogii. Bautista galgá logaldallat semináras. Gaskariikkalaččat lea metodistagirku dál bargamin loktet eamiálbmogiid árvvu ja bivdit sis ándagassii buot vearrivuođaid ovddas, mat sin guovdo lea dahkkon.

Dál ferte buorádusa dahkat, oaivvildit metodisttat.

Gii dát 88 jahkásaš professor lea

Peder Borgen lea Skedsmo/Lillestrøm guovllus eret, son válddii nuorran teologalaš oahpu, báhpaoahppu, ja studerii viidáseabbot nu ahte loahpa loahpas dohkkehuvvui professorin Troanddima Universiteha oskudieđalaš instituhttii maŋŋil go Norggas rievdadedje lága 1971s.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK