Hopp til innhold

Lullisámegiella ovdána njozet

Lullisámi oahpahusa dilli ovdána njozet, oaivvilda Norgga Sámediggeráđđelahttu Ellinor Marita Jåma ja ohcala ođđa virggi.

Ellinor Marita Jåma
Foto: Dan Robert Larsen / NRK


Sámediggeráđđelahttu Ellinor Marita Jåma lohka, ahte lullisámi oahpahusa dilli mánaidgárddiin ja skuvllain ovdána njozet. Odne álgá jahkásaš konfereansa Troandimis, man ulbmilin lea ovddidit lullisámegiel oahpahusa.

Muhto Jåma oaidná stuora hástalussan duohtan dahkat čáppa jurdagiid, nu guhka go ovttasge ii leat ovddasvástádus bidjat johtui ja koordineret doaimmaid mat buoredivčče dili.

- Dat manná njozet, stuorámus hástalussan lea gulahallan sierra institušuvnnaid ja ásahusaid gaskkas ja dáid doaimmaid jođiheapme, dasa fertešii gávdnat soapmása, gii dan dagašii, dadjá Jåma.

Sierra virgi doaimmahit bargguid

Sámediggeráđđelahttu ii leat duđavaš Lullisámegiela ovdáneapmái, son ohcala sierra virggi, mii livčče čatnon omd. Fylkkamánnii. Virggi hálddašeaddjis livčče beaivválaš ovddasvástádus koordineret dán barggu iešguđet institušuvnnain ja skuvllaiguin.


Dán vahkus lágiduvvo Lullisámegiel oahpahus konfereansa Troandimis čihččet háve. Váikke konfereansa lea juo máŋgii ovdal lágiduvvon, de eai vuhtto bohtosat doarvái bures, lohká Jåma.

Hástalussan lea go Lullisámegiel oahpponeavvut váilot. Jurdagat ja áigumušat leat buori miehtá Lullisámi, muhto ovttasbargu árgabeaivvis ovdána funet.

- Miehtá Lullisámi olbmot dahket mearihis buorre barggu, muhto dán koordineren váilu, muitala Jåma.

Nordlándda fylkkamánnis dat lea ovddasvástádus plánet Lullisámegiel oahpahusa. Seniorráđđeaddi Kevin Johansen mieđiha, ahte bargu sáhtašii ovdánit jođánabbot.
Son ii jáhke gal, ahte ođđa virgi dán varas livčče buoremus čoavddus ja lohká, ahte fylkkamánnis leat dál máŋga buori konkrehta čovdosa, mo áigot buoridit dili ee. gáiddusoahpahusain.

- Son lea gal ovttaoaivilis Jåmain, ahte dál ferte bidjat ain eanet návccaid dasa, mo dán barggu doaimmaha boahtteáiggis, lohká Johansen.

GULDAL ÁŠŠI:

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK