Hopp til innhold

Guovža fallehii

Ailo Piera Gaup lea mánnávuođa rájes oggon Leammá Lemet dabbalis. Son ii leat agibeaivves oaidnán guovžža, muhto mannan lávvardaga guovžaáddjá bođii lagabui go lei háliidit.

Ailu Piera aiddo boahtan beazis vulos

Dá lea Ailo Piera Gaup aiddo njiedjan beazis masa lei gizzon go guovža rohkkáhii su.

Foto: Norleif Krokmo / NRK

Lávvardat maŋŋit eahket lei Ailo Piera oaggumin Kárášjoga siste. Čalbmegeažis son áicái juoidá mii lihkadii, muhto ii smiehtastan das maidege.

– Mun návden beanaolmmoš dat lea boahtimin, in mun dalle vuos fihtten maid ge, lohká Gaup.

Son bargá beaivválaččat Nortura njuovahagas. Gaup diehtá ahte lápmašuvvon ealli bahkke galbmasii, ja čáhcái. Guovža livčče sáhttit navdit ahte son lea skihpa ealli mii jogas čuožžu.

– De mun gal oidnen ahte lei guovža, ja dalle smiehtastin jogas gal ovttat manu eret, dadjá Gaup.

Ailo Piera Gaup

Ailo Piera Gaup suorganan maŋŋá lávvardaga dáhpahusa.

Foto: Henriette Johnsen Joks / NRK

Loga: Eanemus dorvvolaš vearjju haga

Vikkai dieđihit guvžii

Gaup muitala ahte son álggos vikkai huikit guvžii, ja muitalit ahte son lea dáppe. Muhto guovža ii das maidege, ja dalle son huikkádii albma ládje. Guovža bijai oaivvi vulos ja ruohtastii su guvlui olles leavttuin.

Vuosttaš jurdda mii bážii oaivái lei ahte ferten murrii gizzut, lohká son.

Jaskat son ii duostan gal čuožžut, ja son diđii maid ahte jus viehkala, de lea sihkar ahte guovža boahtá maŋŋái.

Beazis riŋgii veahki

Ailo Piera lei verddiin oagguntuvrras, muhto son lei justa mannan eará sadjái oaggut go guovža iđistii. Gaup riŋgii ustibiidda ja bearrašii muitalit ahte lea deaivvahan guovžža.

Norleif Krokmo lei okta dain geasa Gaup riŋgii. Krokmo deaivvai leat Kárášjoga márkanis, son devddii biilla viđain álbmán ja vuoddjái.

Guoikkaoaivvis oaggumin

Dappil bodii guovza

Dáppil bođii guovža.

Foto: Norleif Krokmo / NRK

Veahá bajábealde Gaup lei kárásjohkalaš Tore Skoglund ge bivdimin luosaid. Son lei jogas bivdimin dolgevuoggastákkuin go sus čuojai telefovdna.

Krokmo dat lei su oččodeamen ságaide, vai beassá muitalit ahte guovža lea lahkosis.

Skoglund ii astan vástidit telefovnna justa dalle, muhto go gáddái bođii de son geahčai telefovnna.

Mus lei boahtán teakstadiehtu Norleifas, muhto dan dieđus mun gal in ádden stuorrát. Nu ahte mun riŋgejin sutnje gullat mii dat lea.

Tore Skoglund
tekstmelding norleif har sendt til Tore

Dá lea teakstadiehtu maid Krokmo lei sádden Tore Skoglundii. Dán dieđus ii boađe čielgasit ovdan ahte lea guovža lahkosis.

Foto: Jan Egil Høgden / NRK

Krokmo leai čállán dieđu ahte Gaup lei šaddan gorgŋet beahcái guovžžas báhtui.

– Go gullen ahte dáppe lei guovža lahkosis, de gal buollái mus ge fárta biilla lusa, muitala Skoglund.

Ii leat oadjebas okto

Ailo Piera lea oggon dien báikkis máŋgalot jagi. Dán dáhpáhusa maŋŋá ii leat sus miella diehko mannat okto oaggut.

– Galggašii okta almmái fárrui oaggut dál álggos, dadjá Gaup.

Guldal go Ailo Piera Gaup ja Norleif Krokmo muitaleaba guovžavásáhusa birra:

Korte nyheter

  • Feil i et innslag i Ođđasat

    I et innslag på Ođđasat mandag 6. mai, ble det sagt at Klima- og miljødepartementet (KMD) har underkjent valget av styret til TF, Tanavassdragets fiskeforvaltning, for tredje gang. Dette er ikke riktig. Det første styrevalget ble klaget inn til KMD på grunn av inhabilitet og interne konflikter. Da TF møttes for et nytt styrevalg, ble de enige om å utsette styrevalget til senere. Klima- og miljødepartementet har underkjent styrevalget til TF som ble gjort 24. april på grunn av kjønnsbalanse – ingen kvinner ble valgt inn i styret – og mangel på bred geografisk representasjon. NRK beklager feilen.

  • Dåarjoe maanagïertese Stjørdalesne

    Les på norsk.

    Saemiedigkieraerie 159 545 kråvnah vadta maanagïertese Espira Stjørdal AS saemien gïeleskreejremasse jïh kultuvretseegkemasse.

    Maanagïerte saemien faalenassem åtneme gellie jaepieh jïh sæjhta saemien gïeleskreejrehtæjjine jåerhkedh. Maanagïerte vuajna gaajhki barkiji daajroe lea læssanamme jïh gaajhkh maanah skraejriem åadtjoeh saemien kultuvreste soptsesi jïh stååkedimmien tjïrrh abpe jaepiem.

    Tjaktjen raejeste maanagïerten leah njieljie åarjelsaemien maanah jïh akte noerhtesaemien. Dej lea akte åarjelsaemien gïeleskreejrehtæjja jïh aaj aktem seehteme gie noerhtesaemien soptseste.

    Saemiedigkieraerie Mikkel Eskil Mikkelsen (NSR) lea geerjene maehtedh dåarjoem vedtedh gïeleskreejremasse maanagïertesne.

    – Sïjhtem seamma tïjjem maanagïertem haestedh jïjtse saemien goevtesem tseegkedh.

    Saemiedigkien ulmie dåarjoeöörneginie lea maanagïerth saemien maanide saemiengïelem leerieh, Saemiedigkie pressebïevnese tjaala.

    Sametingsråd Mikkel Eskil Mikkelsen.
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Tilskudd til barnehage i Stjørdal

    Sametingsrådet gir barnehagen Espira Stjørdal AS 159 545 kroner til samisk språkstimulering og kulturbygging, skriver sametinget i en pressemelding.

    Barnehagen har hatt et samisktilbud over flere år og ønsker å fortsette med samisk språkmotivator, ettersom de ser at kunnskapen til alle ansatte har økt og at alle barn får inspirasjon fra det samiske gjennom fortellinger og lek året rundt.

    Barnehagen har fra høsten fire sørsamiske barn og én nordsamisk. De har en sørsamisk språkmotivator og har også ansatt en nordsamisktalende.

    Sametingsråd Mikkel Eskil Mikkelsen (NSR) er glad over å kunne gi tilskudd til samisk språkstimulering i barnehagen.

    – Jeg vil samtidig oppfordre barnehagen til å etablere en egen samisk avdeling, sier han.

    Sametingets mål med tilskuddsordningen er at barnehagene lærer de samiske barna samisk.

    Sametingsråd Mikkel Eskil Mikkelsen (NSR).
    Foto: Vaino Rensberg / Sametinget