Hopp til innhold

Boazodoallit árvvoštallet guoddalit duomu

Boazosápmelažžain ii leat oamastanvuoigavuohta Stiertnás Finnmarkkus, celkkii Norgga alimus duopmostuollu ikte. Boazosámit geat vuoittahalle dikkis, leat beahtahallan.

Stjernøya

Norgga Alimusriekti ii loga leat vejolaš guorrat boazosápmelaččaid Stiertná bistilis geavaheami 1600-logu rádjai. Dá leat bealálaččat geahččamin Stiertná go Meahcceduopmostuollu gieđahalai guoddaleami.

Foto: Eirik Hind Sveen/NRK

– Sii áigot dárkilit guorahallat Alimusrievtti duomu, ovdalgo mearridit galget go guoddalit duomu riikkaidgaskasaš duopmostuoluide vai eai, muhto boazodoallit leat goit sakka beahtahallan, lohkaba Sara-joavkku advokáhtta, Anja Jonassen ja Stiertná orohaga advokáhtta Andreas Brønner.

Alimusriekti lea maŋimuš vahkuid meannudan boazosápmelaččaid gáibádusaid, ja duopmárat leat gávnnahan ahte boazodoallit eai leat geavahan sullo dan mađe olu ahte arbevirolaš geavaheami bokte oaččose oamsteami.

– Eará geavaheapmi

Guokte sámi joavkku dat ledje gáibidan oamastanvuoigatvuođa measta olles Stiertná sullos Álttávuonas Oarje-Finnmárkkus.

Duopmoeavttuin gal boahta ovdan ahte ii leat vejolaš guorrat boazosápmelaččaid bistilis geavaheami Stiertnás 1600-logu rádjai.

Eavttuin boahtá maiddái ovdan ahte dalle go Sara-joavku ásahii boazodoaluset sullos, ledje doppe juo earát ássan máŋggaid čuđiid jagiid. Das čallojuvvo ahte sullo dálonat geavahedje buot daid valljodagaid mat sullos ledje.

Duomus meaid deattuhuvvo ahte stáhta lei doaimmahan eaiggátvuođa Stiertnás nu árrat go 1700-logus, ja čállet ahte stáhta lei čállán eananláigosoahpamušaid priváhta olbmuiguin. Danne sáhttá dadjat ahte stáhta oamastanvuoigatvuohta lei doaibman sullos badjel 200 jagi.

– Rihkku ILO konvenšuvnna

Advokat Andreas Brønner

Stiertná orohaga advokáhtta, Andreas Brønner.

Foto: Erik Lieungh

Goappaš joavkkut vuoittáhalle sihke Finnmárkokommišuvnna ja meahcceduopmostuolu meannudeamis. Vaikko dás maid lea boahtan duopmu dál Alimusrievttis, de ii leat celkon ahte dát ášši orusta dása.

– Sii ledje dieđus ge sávvat eará bohtosa Alimusrievttis, ja lea nu ahte min mielas duopmu rihkku ILO-konvenšuvnna nr 169, lohká Stiertná orohaga advokáhtta, Andreas Brønner.

– Alimusrievtti čujuheapmi stáhta eananláigosoahpamušaide priváhta olbmuin, lea earret eará okta oassi dás mii min mielas rihkku ILO soahpamuša nr.169, lohká Brønner.

Dá leat ge earret eará dat bealit duomus maid boazodoalliid ádvokáhttat áigot lasi guorahallat, ovdal vejolaš guoddaleami.

– Dehálaš čielggadeapmi

Jan Olli

Finnmárkkuopmodaga direktevra, Jan Olli.

Foto: Arne Ivar Johnsen / Nrk

Finnmárkkuopmodaga (FeFo) direktevra, Jan Olli, lea duhtavaš go ožžot Finnmárkku riektegažaldagaid ná čielggaduvvot.

– Mii vuhtiiváldit Alimusrievtti duomu, ja áigut dárkilit geahčadit Alimusrievtti duomu , mii lea dehálaš riektečielggadeapmi midjiide, lohká Olli.

– Prinsihpalaš duopmu

Dát lea vuosttaš duopmu mii lea celkojuvvon maŋŋil go Finnmárkolága olis lea mearriduvvon guorahallat, makkár vuoigatvuođat leat eatnamiidda ja čáziide Finnmárkkus.

– Dát lea ollásit Finnmárkolága áigumušaid mielde ahte riektegažaldagat galget čielggaduvvot riektevuogádagas, ja dát lea prinsihpalaš duopmu, mas lea váikkuhus vuoigatvuođabargui ovddasguvlui, lohká Olli.

Stjernøya-sakens advokater diskuterer i Høyesterett

Sara-joavkku advokáhtta Anja Jonassen ja Stiertná advokáhtaguokte Anders Brønner ja Geir haugen árrvoštallet guoddalit duomu

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK