Hopp til innhold

– Olmmoš ii sáhte dušše moraštit, čierrut ja suhttat

Beaivváš Sámi Našunálateáhter čájehišgoahtá ođđa bihtá, mii lea persovnnalaš vásáhus buohcat čižžeborasdávddain.

Mary Sarre i teaterstykket Imaštalan/undre mæ på

Mary Sarre neaktá «Imaštalan» bihtas. Borasdávda ii leat sutnje amas, go son massii isida borasdávdii.

Foto: MARIE LOUISE SOMBY / Árvu

– Dat lea ollesáigge bargu buohcat, dat lea dat áidna maid dalle nákcet.

Nu muitala romsalaš Eva Dons, gii 2014:s buohccái čižžeborasdávddain.

Dien áigge rievddai Evas sihke eallin- ja jurddašanvuohki. Divššudettiin čálligođii son beaivegirjji dovdduid, jurdagiid ja vásáhusaid birra.

Dál čájeha Sámi Našunálateáhter su beaivegirji teáhterbihttán.

Massii isida borasdávdii

«Imaštalan» čájeha gehččiide makkár jurdagat ja vásáhusat buohcceolbmos sáhttet čuožžilit. Maddai makkár doaivaga divššudettiin sáhttá oažžut.

Eva Dons regisserer sitt eget teaterstykket Imaštalan/Undre mæ på

Eva lea nuorravuođa rájes bargan teáhterin. 2014:s buohccái Eva Dons borasdávddain. Divššudettiin čálii beaivvegirjji dovdduid, jurdagiid ja vásáhusaid birra. Dál oidno su beaivegirji teáhterbihttán.

Foto: MARIE LOUISE SOMBY / ÁRVU

Dattetge ii leat «Imaštalan» ođđa teáhterbihttá.

Originála namma lea «Undre mæ på» ja lei oaidnimis 2018:s ja dalle nevttii Eva ieš. Muhto dán vuoru doaibmá son bagadallin ja Mary Sarre neavttaša.

Mary Sarre i teaterstykket Imaštalan/undre mæ på

Imaštalan lea monologa ja Mary Sarre neaktá das. Bearjadaga, čakčamánu 2. beaivve lea Guovdageainnus vuosttaščájálmas.

Foto: MARIE LOUISE SOMBY / Árvu

Mary diehtá olu borasdávdda birra, sihke movt lea buohcat dainna ja leat oapmahaš.

Su buoremus olmmái jámii borasdávddas 19-jahkásažžan. Dasa lassin massii son 16 jagi dás ovdal iežas isida borasdávdii.

Mary Sarre
– Ovtta ládje lea dat losses bargu, muhto seammás buorre.
– Munnje ii leat váttis čájehit suhtu, váivvi ja man lossat dat rievtti mielde lea go lea dakkár dávda, dadjá Mary.

Imaš ártet man olu gorut nákce

Hárve gulat ovttage positiivvalaččat hupmame borasdávdda birra, muhto Eva háliida teáhterbihtás čalmmustahttit dan beali maid.

Eva Dons
– Iešalddes lea dikšu stuorra ášši.
– Maiddai dat ahte gorut nákce váldit vuostá nu olu seallamirkko, dat lea oalle erenoamáš.
– Vaikko lea bávččas, ilgat ja lossat, de bohciida maid eará dovdu, čiekŋaleabbus dovddat ilu.

Eva deattuha ahte vaikko teáhterbihtás lea duođalaš fáddá, de das goitge lea humora ja iešironiija.

– Don fertet birget iežat krisas, jus illá orot birgehallame bákčasiiguin ja ahte it leat šat oaidnit dego ovdal, dadjá Eva.

Son oaivvilda ahte go ieš dohkkehat dan, de sáhttá earáide maid geahppasit dan dohkkehit.

Mii eat birge eallima čađa jus ii leat humor ja buorremiella, dadjá Eva.

Mary Sarre i teaterstykket Imaštalan/undre mæ på

Dán mánu mielde fitnet čájálmasain Olmmáivákkis, Heahtás, Álttás, Ohcejogas, Anáris, Girkonjárggas, Vuonnabađas ja Kárášjogas.

Foto: MARIE LOUISE SOMBY / Árvu

Maiddái Mary dovdá bures ironiija maid oažžu dakkár dilis.

Olmmoš ii sáhte dušše moraštit, čierrut ja suhttat. Dus leat maid buorit beaivvit go sáhtát suohtastallat ja reaškit.

Váttes fáddá

Bihttá rievtti mielde lea mu čižžeborasdávdda birra, muhto seammás lea maid eallinkrisa birra, dadjá Eva.

Borasdávda lea fáddá man birra lea váttis hupmat ja lea čađat áigeguovdil.

Mary Sarre, Roger Ludvigsen og Eva Dons

Mary Sarre neavttaša, musihkkár Roger Ludvigsen lea heivehan musihka ja luđiid ja Eva Dons lea čálli ja bagadalli.

Foto: Aslak Mikal Mienna / Beaivváš Sámi Nášunála Teáhter

– Dat lea juohkehačča duohken movt hupmá dan birra. Soapmásiin lea dárbu hupmat, earáin fas soaitá dárbu bidjat sániid dakkár dillái, dadjá Eva.

Son diehtá maid bures ahte sápmelaččat eai huma ráhpasit buozalmasvuođaid birra.

Danin oaivvilda ahte teáhter lea buorre arena, gos gullat ja vásihit dan.

Sávvá gehččiid čierrut ja reaškit

Mary muitala ahte sutnje lea dego dálkkas leamaš bargat dainna, vaikko muhtomin šaddá váivi maŋŋel go bargobeaivi nohká.

Mary Sarre "imaštalan" bihtás.

Mary diehtá olu borasdávdda birra, sihke movt lea buohcat dainna ja leat oapmahaš.

Foto: MARIE LOUISE SOMBY / Árvu

– Mun jáhkán ahte sápmelaččaide soaitá buorre oaidnit dan. Mun saván ahte olbmot dustet dan váldit vuostá. Dustet čierrut ja reaškit, dadjá Mary.

«Imaštalan» vuosttaščájáhus lea Guovdageainnus čakčamánu 2. beaivve. Dán mánu mielde fitnet čájálmasain Olmmáivákkis, Heahtás, Álttás, Ohcejogas, Anáris, Girkonjárggas, Vuonnabađas, Kárášjogas ja Romssas.

Korte nyheter

  • Forstår kystfiskernes misnøye

    Stortingets forlik om kvotemeldingen har gjort kystfiskerne i nord forbannet. De mener at kystfiskerne burde fått en større andel av kvoten.

    Sametingspresident Silje Karine Muotka forstår godt denne reaksjonen blant mange i nord. Sametinget mener at Stortinget med denne meldingen hadde en gylden anledning til å rette opp urett som tidligere tiders politikk har påført kystfiskerne. Hun er skuffet over at de ikke grep den sjansen.

    – Jeg har forståelse for at kystfiskere og kystbeboere er bekymret av meldingen. Vi vet godt at fiskeripolitikken
    som er blitt ført tidligere har ført til at det er gjort
    historisk urett mot kystfiskerne. Denne meldingen retter ikke opp i uretten, sier Muotka.

    Norge og Russland deler på fisket i nordområdene. I tillegg er det satt av en mindre kvote til andre land. Den kalles tredjelandskvote. I denne kvoten pleier det å bli igjen flere tonn fisk. I kvotemeldingen går det fram at større fartøy, havfiskeflåten, skal prioriteres når resten av tredjelandskvoten skal fordeles.

    Kystfiskerlagene mener kvotemeldingen er urettferdig og aksjonerte tirsdag ved å blokkere havner i Hammerfest, Vadsø og Vardø.

    Muotka minner om at uretten mot kystbefolkningen og sjøsamene også er påpekt i rapporten fra Sannhets- og forsoningskommisjonen.

    – Norge er forpliktet til å sikre sjøsamenes immaterielle kulturgrunnlag. Denne meldingen er nok
    et skritt i feil retning med tanke på det, sier hun.

    Det var regjeringspartiene (Ap og Sp) som dannet flertall sammen med Fremskrittspartiet, Høyre, Kristelig Folkeparti og Venstre for å få vedtatt kvotemeldingen.

    De fikk kraftig kritikk fra SV, Rødt og MDG i stortingsdebatten, som mente at kvotemeldingen ikke klarer å rette opp i den gamle uretten som Riksrevisjonen har påpekt: Kystsamfunn har tapt både kvoter og fiskeindustri, og ungdom som vil inn i yrket, blir taperne.

    Saksordfører Willfred Nordlund (Sp, Nordland) tok avstand fra beskrivelsen.

    – Vi har oppnådd betydelig omfordeling. Noen vil si for mye, noen vil si for lite, sa Nordlund.

    Han la vekt på at det var nødvendig med et bredt flertall som sto seg over tid.

    Sametingspresident Silje Karine Muotka.
    Foto: Ørjan Marakatt Bertelsen / Sametinget
  • Muotka ádde riddoguolásteaddjiid suhtu

    Norgga stuorradiggi jienastii vuossárgga nu gohčoduvvon kvohtadieđáhusa. Kvohtadieđáhusas Stuorradiggi mearrida geat ožžot guolástit meara, ja man olu juohke joavku beassá bivdit.

    Riddoguolástanjoavkkuid mielas mearrádus ii lean vuoiggalaš ja ikte čájehedje ge vuostemiela giddemin hámmaniid Hámmárfeasttas, Čáhcesullos ja Várggáin.

    Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka mielas ii leat imaš go riddoguolasteaddjit ná čájehit man mielas sii leat dán áššis.

    – Mon ádden ahte riddoguovllu guolásteaddjit ja riddoguovllu ássit leat fuolastuvvan dáinna evttohusain. Mii diehtit ahte ovddeš guolástuspolitihka bokte leat dahkkon historjjálaš boasttuvuođat riddoguolásteaddjiid vuostá , ja dát evttohus ii njulge dáid boasttuvuođaid, lohká Muotka.

    Davvi Norggas leat olu guollebivdit sakka eddon ja oaivvildit ahte sidjiide geat bivdet daid smávimus fatnasiin rittus ja vuonain lea dát fuones čoavddus.

    Davviguovllu mearas ja ábis lea nu ahte Norga ja Ruošša juohkiba bivddu. Muhto, dán guovtti riika kvohtaid lassin de lea biddjon smávit kvohta eará riikkaide, ja dan gohčodit goalmmátriikakvohtan.

    Dán kvohtas lávejit báhccit máŋga tonna guolli, ja dán kvohtadieđáhusas boahtá ovdan ahte stuorát fatnasat, dan nu gohčoduvvon áhpeguolástanjoavkkus, galget vuoruhuvvot go reasta goalmmátriikakvohtas galgá juhkkot.

    Riddoguolásteaddjit smávit fatnasiin oaivvildit ahte sidjiide dat lei berret vuoruhuvvot dat liigekvohta.

    Ráđđhusbellodagat, Olgešbellodat, Gurutbellodat, Ovddádusbellodat ja Kristtalaš álbmotbellodat oaivvildit ahte sii leat geahččalan juohkit bivdoeriid daid ieš guđet ge fanasjoavkkuide nu vuoiggalaččat go sáhttet, ja lohket dán čovdosa leat dat mii guhkit áigge vuollai lea eanemus vuoiggalaš buohkaide.

    Muotka muittuha ahte Duohtavuođa- ja soabahankommišuvdna maid lea cuiggodan eiseválddiid ja muittuhan ahte eiseválddiid guolástus polithkka lea dagahan vahágiid mearrasámiide ja riddoguovllu ássiide oppalaččat.

    Silje Karine Muotka
    Foto: William Jobling / NRK
  • Dát sávvet barggu Sis- ja Nuorta-Finnmárkku diggegottis

    Sis- ja Nuorta-Finnmárkku diggegottis lea gaskaboddosaš duopmárfámohasvirgi rabas. Dán virgái leat 12 olbmo ohcan.

    Daid gaskkas leaba earret eará ovddeš duopmárfámohas seamma diggegottis, Risten Inga Henriksen , Guovdageainnus eret ja deatnolaš Aila Biret Henriksen Selfors. Son lea Norgga árktalaš universitehta universitehtalektor.

    Njeallje ohcci eai leat háliidan ahte sin namma almmuhuvvo, čállá ifinnmark.

    Dá leat muđuid sii geat leat ohcan virggi:

    Geir Jøsendal (69),

    Ylva Helen Kvikstad (39),

    Håkon Torgersen (30),

    Gard Lyng (51),

    Aila Biret Selfors (36),

    Christina Borch (35),

    Risten Inga Henriksen (35),

    Jalai Khan (34),