Hopp til innhold

Albma sámi lávdedáidda New Yorka ássiide

Máilbmi galgá beassat oaidnit sámi dáidagiid, danne vulget Sámi Teáhtersearvvi dáiddárat New Yorkii čájehit iežaset lávdedáidagiid. Searvvi "Verden vil ha samisk kunst" prošeaktajođiheaddji Sara Margrethe Oskal illuda go dál lávkejit stuorát máilbmái iežaset lávdedáidagiiguin.

Sara Margrethe Oskal

Sara Margrethe Oskal illuda go dál besset New Yorka ássiide čájehit čielga sámi lávdedáidagiid.

Foto: Torill Olsen

Miessemánus dat vulget 15 sámi lávdedáiddára ávvudit eamiálbmot-dáidagiid Scandinavia Housii New Yorkas. Dát mátki lea sámi dáiddáriid vuosttáš lávki prošeavttas man áigumuš lea čájehit sámi lávdedáiddalašvuođas olles máilbmái.

Sii áigot ieža čájehit sámi lávdedáidagiid

New Yorka álbmot galgá beassat oaidnit albma sámi dáiddáriid lávddis. Sii áigot čájehit veaháš makkáraš lávdedáidadiid, nugo teáhtera, dánsuma, muitalit muitalusaid, juoigat, lohkat divttaid ja čájehit oanehis filmmaid. Earret eará čájehit Elle Sofe Henriksena dánsunbihttá, sus lea dánsár doppe, ieš ii gal šatta searvat dán mátkái.

Sámi Teáhtersearvi lávke stuorát máilbmái

Sámi Teáhtersearvi álggii doaimmas 1980, ja das leat mielahttut Norggas, Suomas, Ruoŧas ja Ruoššas. Searvvi miellahttuid oaidnit muhtimin Beaivváš Sámi Teáhtera lávddis, Girona Sámi Teáhteris Ruoŧas ja Åarjelsáemien teateris Muoffis. Miellahttut leat sihke kostymagoarrut, bagadallit, teknihkárat, dramatihkarat ja neavttárat. Dál vulget sii stuorát máilbmái čájehit čielgá sámi lávdedáidagis, muitala Sámi Teáhtersearvvi "Verden vil ha samisk kunst" prošeaktajođiheaddji Sara Margrethe Oskal.

Sámi Teáhtersearvvi dáiddárat mannamin čájehit iežaset dáiddalašvuođas New Yorkii

Korte nyheter

  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK
  • Odne ávvuduvvo kveanaid giellabeaivi

    Odne ávvuduvvo kveainaid giellabeaivi, kväänin kielipäivä, miehtá riikka.

    Beaivi dollo muitun dasa go kveanagiella almmolaččat dohkkehuvvui giellan cuoŋománu 26. beivve jagis 2005.

    Les på norsk

    Det kvenske flagget, kvenflagget
    Foto: Anders Fehn / NRK
  • Unnit ohcit oahpaheaddjiohppui - eambbosat háliidit buohccedivššárin

    9077 ohcci leat bidjan Romssa universitehta oahpuid bajimussii čavčča ohčamušain.

    Dan čájehit «Samordna opptak» logut.

    Áibmojohtalus, psykologiija, paramedisiidna, riektediehta ja medisiidna leat ain dat bivnnumus oahput.

    Ohcit buohccedivššárohppui leat lassánan 13,1 proseanttain.

    Ohciidlohku oahpaheaddjiohppui njiedjá. Romssa universitehtas lea njiedjan 14 proseanttain diimmá ektui.