Hopp til innhold

Presidentens bror vraket, Gaup nominert på topp

Under nominasjonsmøtet til sametingsvalget i Avjovárri AP, brukte partimedlemmene fra Karasjok AP sitt flertall til å velge sin egen kandidat på topp.

Kåre Olli
Foto: Thor Thrane

Kåre Olli ble vraket som førstekandidat til Arbeiderpartiets liste til sametingsvalget under nominasjonsmøtet i Ávjovárri i går. I stedet ble Marit Kirsten Anti Gaup fra Karasjok valgt som førstekandidat.

Skuffet Olli

– Karasjok Arbeiderparti markerte allerede i begynnelsen av møtet at de hadde flertall og kunne gjøre som de ville, og det viste de også ved stemmegiving, sier en skuffet Kåre Olli.

Etter kampvotering, endte han til slutt på tredje plass.

Han er overrasket over at partifellene i Karasjok brukte makta si slik de gjorde i går.

– Vi får se om det var riktig å bruke makta på den måten som de gjorde.Under valget er det det velgerene som skal avgjøre om vi kommer i posisjon, og jeg er ikke så sikker på at vi har gjort det rette valget her i dag, sa Olli etter møtet.

Rykket opp på førsteplass

Marit Kirsten Anti Gaup

Marit Kirsten Anti Gaup var opprinnelig foreslått på 2. plass i Avjovarri AP.

Foto: Thor Thrane

Marit Kirsten Anti Gaup som opprinnelig var foreslått på andreplass, endte til slutt som første kandidat, etter at leder i Karasjok arbeiderparti først foreslo John Henrik Eira som førstekandidat.

Hun er glad for den tilliten hun nå har fått.

– Det er utrolig gledelig, det hadde jeg ikke trodd på forhånd, sier Gaup.

Kamp i kulissene

Hun innrømmer at det har vært en del kamp i kulissene i forbindelse med nominasjonsmøtet.

– Det var veldig mange ulike grupperinger på møtet, også innad i Karasjok Arbeiderparti, sier Gaup.

Hun er så langt den eneste kvinnen i Arbeiderparitet som er nominert på førsteplass i de ulike valgkretsene. Om hun også stiller som presidentkandidat, det har hun ikke tatt stilling til ennå.

–Men det er klart at når man stiller som førstekandidat, så blir man automatisk også aktuell som presidentkandidat, sier Gaup.

Korte nyheter

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat
  • Buljo joatká Juoigiid Searvvi jođiheaddjin

    Karen Anne Buljo váldá ođđa áigodaga Juoigiid Searvvi jođiheaddjin. Dát searvi lea ásahuvvon 1988;is ja lea árbevirolaš juigiid várás. Sin doaibma lea ovddidit ja seailluhit árbevirolaš juoigama juoigama.

    Karen Anne Buljo
    Foto: Marie Louise Somby
  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK