Hopp til innhold

Eai soabat sámi luoddanamain

Suohkan lea árvalan sámegielat luoddanamaid, muhto eai buohkat liiko dása ja leat čađahan vuolláičállinákšuvnna. Áhkkávákkis eaba leat vieljážagat, Halvdan ja Tor Nilsen seamma oaivilis.

Áhkkávággebálggis

Áhkkávággebálggis vuoi Kjerringdalsvegen. Dál lea šaddan garrá digáštallan goappa gillii dát luodda galgá oažžut. Lagábui vihttálogis leat vuolláičállán ahte vuostildit sámi nama maid suohkan lea árvalan.

Foto: Klemet Anders Sara / NRK-Sápmi

Vieljáguovttos Tor ja Halvdan Nilsen eaba soabat galgá go sutno viesu bokte luoddanamma sámi- vuoi dárogillii.

Vuolláičállán hilgundihte sámi luoddanama

Halvdan Nilsen

Halvdan Nilsen hálida dárogielat nama iežás mánnávuođa báikki luddii 'Kjerringdalsvegen'. Son ballá ahte olbmot eai máhte dán nama, ja erenoamažit mánáide šaddá váttisin.

Foto: Klemet Anders Sara / NRK-Sápmi

Sullii 50 olbmo leat vuolláičállán ahte eai hálit sámegielat luoddanama Goržžis Vádjájoga radjái. Gáivuona suohkan lea árvalan dán luoddii Áhkkávággebálggis. Dat vihttálogis geat leat vuolláičállán dán listui orrot suohkana evttohuvvon nama bálddás, sii dáhtot suohkana rievdadit dán nama dárogillii "Kjerringdalsvegen".

Vuolláičállit oaivvildit ahte báikkálaš nammageavaheapmi dáppe lea "Kjerringdalsveien", ja dán ferte geavahit boahteaiggis. Sámegielat namma lea váttis čállit, dadját ja ipmirdit. Dát ii heive maid go galgá ásahit luoddanama. Sii dáhtot suohkana váldit sin vuostildeami vuhtii, nu ahte Áhkkávággebálggis šaddá Kjerringdalsveien.

Vieljáguovttos eaba leat ovttaoaivilis

Áhkkávákki vieljáguovttos, Halvdan ja Tor Nilsen eaba leat ovttaoaivilis galgá go sámi- vuoi dárogillii namma. Halvdan, boarrásat viellja oaivvilda ahte luddii ferte bidjot dárogielat namma, go dán ipmirdit buohkat. Su mielas šaddá váttis boahtevaš bulvii geavahit dan sámegielat nama go mánát eai máhte šat sámegiela.

Nuorat viellja, Tor Nilsen mielas orru lunddolaš geavahit dan nama mii ágibeaivvi lea

Tor Nilsen

Tor Nilsen, Áhkkávákkis hálida ahte Goržžis Vaddjájohkii galgá bisuhuvvot dálá nama, Áhkkávággebálggis. Jus suohkan rievdada dán nama, de oččot maid heaittihit gohčodit iežaset sámegiela hálddášanguovlun.

Foto: Klemet Anders Sara / NRK-Sápmi

geavahuvvon, namalassii Áhkkávággebálggis. Jus dál Gáivuona suohkanstivra rievdada nama de oččot maid heaittihit sámi hálddášanguovlun gohčodit Gáivuona, ja dát lea njulgestaga ođđa dáruiduhttin jus nu geavva, loahpaha Tor Nilsen.

Ovttaoaivilis ahte Áhkkávággebálggis lea álo leamaš

Vieljáguovttos eaba leat gullán go Áhkkávággebálgán luoddanama ovdal. Tor Nilsen muitala ahte sin áhčerohkki ii diehtán eará nama go Áhkkávággebálggis, ja ovdal ledje dušše sámegielat namat dáppe Olmmáivákkis. Seamma oavilis lea maid Halvdan, muhto hálida dárogielat nama Kjerringdalsvegen.

Suohkanstivra mearrida

Loahpas lea suohkanstivra gii mearrida luoddanamaid Gáivuonas čoahkkimis dán dahje boahtte mánu.1. beaivvi guovvamánu lei áigemearri buktit cealkámuša álbmogis, ja dál suohkanstivrra duohken mearridit luodda namaid, muitala Gáivuona sátnejođiheaddji Svein Leiros. Leiros ii sáhte árvvoštallat makkár namaid válljejit ovdal čoahkkima.

Gula Halvdan Nilsena manne ii fuolá sámi luoddanama:

Halvdan Nilsen ii hálit sámi luoddanama.

Gula Tor Nilsena go ii leat seamma oaivilis go vielljá Halvdan:

Tor Nilsen gal hálida sámegielat luoddanamaid.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK