Hopp til innhold

Guovdageainnus dorjot olu badjeolbmot johttisápmelaččaid listta

Kárášjogas lea dilli nuppe láhkai.

Guovdageainnu Johttisápmelažžaid lista

Guovdageainnu Johttisápmelažžaid listtas leat vihtta áirasa suohkanstivrras.

Foto: Johan Mathis Gaup / NRK

Guovdageainnu Johttisápmelaččaid listtas (GJL) leat vihtta áirasa suohkanstivrras, ja lea ge stuorimus bellodat Guovdageainnu suohkanstivrras, dássálaga Sámeálbmot bellodagain mas leat maid vihtta áirasa. Kárášjoga johttisápmelaččaid listta (KJL) lea ges unnimus bellodat Kárášjoga gielddastivrras, ovttain áirasiin, čállá Ávvir.

Guovdageainnu Johttisápmelaččaid listta sátnejođiheaddjievttohas, Anders S. Buljo, lohká Kárášjoga leat unnánat badjeolmot go Guovdageainnus, ja dan geažil eai soaitte nu olu jienaid oažžut.

Anders S. Buljo

Anders S. Buljo.

Foto: Liv Inger Somby / NRK

– Kárášjogas leat maid áiggiid čađa leamašan hui nannosat dáčča bellodagat, nu go Bargiidbellodat ja Guovddášbellodat, lohká Buljo

Logut mat valg.no neahttasiiddus čájehit ahte Guovdageainnus ledje maŋemuš válggas 1534 olbmo geat jienastedje. Dáid gaskkas jienastedje 396 olbmo Guovdageainnu Johttisápmelaččaid listta. Dát leat 25,8 proseantta jienain. Kárášjogas ges ledje 1421 geat jienastedje, ja 85 jienastedje Kárášjoga Johttisápmelaččaid listta. Dat ii leat go guhtta proseantta jienasteddjiin geat dorjo sin.

Maŋŋonan válgagižžuin

Kárášjoga Johttisápmelaččaid listta sátnejođiheaddjievttohas, Anders Somby Jr lohká iežaset válgagižžu maŋŋonan. Dál son lohká iežas gearggus vuolgit johttit boazosápmelaččaid mielde geasseorohagain.

– Min bellodat manai NRK Sámi oaiviliskkadeamis fas seamma dássái go ovddit áigodagas leimmet ja goalmmádin stuorimus bellodat Kárášjogas. Sávvamis mii ovdánit fas, vai oažžut juoba guokte áirasa gielddastivrii, lohká Somby Avvirii.

Somby ii loga sáhttit čilget manin sii masse nuppi áirasa gielddastivrras maŋemus válggas, muhto lohpida boazosámiid beroštumiid váldit vuhtii jus sii ožžot luohttámuša boahtte áigodagas gielddastivrras.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK