Hopp til innhold

Stuorra berustibme duodjelåpptimij

Nav ålos gå 20 oassálasstin gápptegoarromkurssaj vásse ájllega. Dát la álggo julevsáme duodjelåpptimij majt Árran- julevsáme guovdásj, Divtasvuona ASVO ja duodjeorganisasjåvnnå Duodje Nordlánnda galggi tjadádit dán tjavtja.

Nágina sijájs gudi oassálasstin gápttegoarromkursan mij lij Árranin.

Nágina sijájs gudi oassálasstin gápptegoarromkurssaj mij lij Árran - julevsáme guovdátjin vásse vahko.

Foto: Harrieth Aira / NRK

– Gå nav ålos gå 20 oassálasstin gápptegoarromkurssaj juo álgon la duodaj viehka ållo. Mån iv lim álgos åvvånis jáhkkám nav ålos galggin álgget, ja lav nav ávon gå nav ålos oassálassti, javllá julevsáme duodjebagádalle Lilian Urheim.

Dán gidá sån álgij julevsáme duodjebagádallen ja oanegis ájgen la sån gergas tjadádittjat dav stuorámus duodjelåpptimav Divtasvuonan 14 jagen.

Jagen 1994 tjadádij Bådåddjo allaskåvllå jahkásasj duodjeåhpadusáv ja soames jagij maŋŋel aj fáladuváj duodje-fáhkagirjje åhpadus majt soabmása válldin, valla dat rájes ælla ietján gå smávep duodjekursa læhkám julevsáme guovlon.

Valla ådå duodjebagádalle sihtá dáv dilev rievddat.

Duodjekursa juohkka máno dán tjavtja

Julevsáme duodjebagádalle, Lilian Urheim.

Julevsáme duodjebagádalle, Lilian Urheim la riek dudálasj gå nav moattes oassálassti duodjeoahppamij.

Foto: Harrieth Aira / NRK

Tjavtjan sån álgat måttijt duodjeseminárajt ja kursajt.

– Mij lip dahkam plánav gånnå l seminárra akti mánnuj ja dasi tjuovvu kurssa. Dán tjavtja tjadádip ålles vihtta dakkir seminára aktan kursajn guhtta duodjetiemáj birra mij la gápptegoarrom, gahpergoarrom, njálmmefáhttagav goarrot, oahppat låhtåt ja snjisskot ja sliehpáv goarrot, subtsas Urheim.

Ålos li juo diededam ietjasa divna dájda kursajda ja Urheim doajvvu dagu gápptegoarromkursan sjaddá sæmmi stuorra berustibme dájda tjuovvovasj kursajda.

Valla duodden Lilian Urheim iehtja aj fállá bagádallamijt.

– Mån la Árranin duolloj-dálloj ja ulmutja de máhtti mujsta oadtjot viehkev gå li duodjuhime. Ja dåhkki aj riŋŋgut ja mån aj máhtáv dagu Skypa baktu vuosedit gåktu galggi dagu duov-dáv dahkat. Mån luluv viehkedit gåktu sávvev goarrot, gåktu máhtsastit, vadjamviehkev vaddet ja ietján dagu gåsstå sasnijt ja tyddjajt oasstet, subtsas sån.

Ienebuv duodjeprográmma birra lågå danná.

Ja duodden dájda kursajda de aj Divtasvuona ASVO tjadát edna kursajt dán tjavtja, sihke garraduojen ja dibmaduojen.

Divtasvuona ASVO duodjekursaj birra lågå dánna.

Dudálasj oassálasste

May-Judith Haukeland Amundsen.

May-Judith Haukeland Amundsen la oahppam gåktu gáptteminstarav dahkat.

Foto: Harrieth Aira / NRK

Akta gut oassálastij gápptegoarromkurssaj la May-Judith Haukeland Amundsen Ájluovtas, Divtasvuonan.

Sån la viehka dudálasj.

– Lij riek suohtas ja huj buorre kurssa muv mielas. Danen gå lij nav tjiehpes åhpadiddje ja mijáv nav buoragit måvtåstuhtij, javllá May-Judith Haukeland Amundsen.

Sån gut åvddål ittjij máhte gáppteminsstarijt dahkat la dal oahppam dav.

– Oahppam la minsstarav dahkat, dav majt åvddål ittjiv máhttám, subtsas sån.

Vuorddeba stuoves fálaldahkan

Ja sihke sån ja julevsáme duodjebagádalle, Lilian Urheim doajvvoba dát duodjelåpptim julevsáme guovlon mij uddni l prosjækta mij ruhtaduvvá dáv jagev, joarkeduvvá stuoves fálaldahkan.

– Mij ep dálla ájn diede gåk sjaddá, valla dálla juo vuojnnep li stuorra dárbo. Dát beraj luluj dagu duodjeskåvllån sjaddat, dættot Urheim.

– Na majt de dån sáva?

– Mån sávav duodjebagádalle le dánna sajen stuoves fálaldahkan. Mån árvvedav dat la biednikgatjálvis, ja mån lidjiv sávvat dát lij dalá juo tjoavdeduvvat, javllá Urheim.

– La buorre gå vijmak la dal jåhtuj boahtám. Dáv lip vuorddám guhkes ájgev, javllá vas kurssaoassálasste, May-Judith Haukeland Amundsen.

Gulldal ålles ássjev dánna.

Ålmmå aj oassálassti duodjekurssaj. Ij la dåssju nissunássje.

Ålmmå aj oassálassti duodjekurssaj. Ij la dåssju nissunássje. Karl Edvard Urheim (gårå bieles), Anna-Stina Svakko (åhpadiddje) ja Svenn-Egil Knutsen Duolljá (oalges bielen).

Foto: Harrieth Aira / NRK


Korte nyheter

  • «Biru Unjárga» lea gárvašit čuhppon

    Filbmadahkkis Egil Pedersenas lea stuorra ágga mojohallat. Ikte oainnat su vuosttaš guhkesfilbma «Biru Unjárga» lei gárvásit čuhppon.

    – Miessemánu čihččet beaivve 2024 d. 13:05 lohkkadeimmet guhkesfilmma jietnabargguid ja musihka, čállá Pedersen iežas Facebook siiddus.

    Pedersen muitala, ahte geassemánu 4. beaivve 2015 son čálligođii dokumeantta mas ledje jurdagat ođđa filbmii. Bargonamahus lei «En mann i et fuktig telt ved huset».

    – Ovcci jagi mátki lea dál nohkan. Dál álgá fargga mátki oažžut filmma máilbmái.

    Filbmadahkki čilge, ahte ovcci jagis lea šáŋŋer, váldoolmmoš, namma ja olu eará rievdan, muhto lea ain stuorra illu bargat filmmain.

    Boađus oidno kinoin čakčat 2024.

    – Šaddá somá čájehit buot daid čeahpes taleanttaid mat leat kámera ovddabealde ja dan mearihis čáppa Varjjatvuona, maid hirbmat čeahpes olbmot veahkehit gaskkustis, čállá Pedersen.

    Les på norsk

    Snutt av Biru Unjárga vist på TIFF 2024
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • «Biru Unjárga» er ferdig klippet

    Regissør Egil Pedersen har stor grunn til å smile. I går ble nemlig hans spillefilmdebut «Biru Unjárga» ferdig klippet.

    – 7. mai 2024 kl. 13:05 låste vi siste justeringer på lyd og musikk på spillefilmen, skriver Pedersen på sin Facebook side.

    Pedersen opplyser at 4. juni 2015 begynte han på et dokument med ideen til spillefilmen. Filmen hadde da arbeidstittelen «En mann i et fuktig telt ved huset».

    – En 9 år lang reise er over. Og nå begynner snart reisen med å få filmen ut i verden.

    Regissøren forklarer at på ni år har sjanger, hovedperson, tittel og mye annet endret seg, men gleden over å jobbe med filmen er her fortsatt.

    Resultatet kommer på kino høsten 2024.

    – Vi gleder oss til å vise frem alle de fantastiske talentene som er foran kamera og det unike uttrykket fra vakre Varangerfjorden som en fantastisk stab har vært med å skape, skriver Pedersen.

    «Biru Unjárga» er en av 20 kommende samiske filmer og TV-serier.

    Loga sámegillii

    Egil Pedersen
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Ekstrabevilgning sikrer yrkesfagtilbudet i Hamarøy

    Fylkesrådet har i dag bestemt at elevene ved Knut Hamsun joarkkaskåvllå/videregående skole, avdeling Hamarøy, som ønsker full opplæring i bedrift (FOB) «Steigenmodellen» vg1 og vg2, skal få ta sine fellesfag på Oppeid.

    Fylkesrådet har gått inn for å bevilge 500.000 kroner ekstra for å kunne beholde fellesfagundervisningen for denne gruppen på Oppeid. Dette gjelder både de som har dette tilbudet inneværende skoleår, samt de som ønsker det fra høsten av.

    Det har vært reaksjoner fra elever og foreldre på at denne fellesfagundervisningen opprinnelig var lagt til Steigen. Dette ville ha medført at noen elever ville ha måttet flytte. Nå kan de ta sine fag på nærskolen, skriver fylkesråd for utdanning og kompetanse Joakim Sennesvik i en pressemelding.

    – Det betyr enormt mye for den enkelte elevene og for bredden i tilbudet på skolen at det er et miljø med forskjellige fagkretser. Også for lokalsamfunnet er dette av stor betydning, sier ordfører Britt Kristoffersen Løksa i Hamarøy til Avisa Nordland.

    Til høsten skal fylkeskommunen vedta en ny tilbudsstruktur fra skoleåret 2025/26 som skal være i fire år.

    – Det vil si noe om hvilke tilbud vi skal ha på de ulike skolene våre. Den planen vil jo si noe mer langsiktig for KHVGS og de 15 andre videregående skolene vi har, sier Sennesvik til NordSalten Avis.

    Knut Hamsun videregående skole - joarkkaskåvllå
    Foto: Elena Junie Paulsen / NRK