Hopp til innhold

Valgte to vinnerbilder mot mobbing

I anledning Manifest mot mobbing utfordret Sametinget samiske barn og unge til å delta i en plakatkonkurranse, og har valgt to vinnere.

Silje Karine Muotka

Sametingsråd Silje Karine Muotka berømmer alle bidrag som de fikk inn i konkurransen, om beste plakat mot mobbing.

Foto: Sergey Gavrilov / NRK

Da fristen gikk ut var det kommet inn forslag fra elever på alle klassetrinn og fra ti ulike skoler.

To heldige skoleklasser gikk av med seieren, 2 A ved Karasjok skole og 6 B ved Gyllenborgs skole (Tromsø).

Mot mobbing

– Først av alt vil jeg berømme alle de som sendte inn bidrag til konkurransen. Elevene har alle lagt inn mye arbeid i dette og det var en tøff jobb å kåre en vinner blant alle de fine plakatene, uttaler sametingsråd Silje Karine Muotka.

Hun mener det er gledelig å se det store engasjementet mot mobbing blant elevene.

– Vi mener alle barn og unge har en rett til oppvekst- og læringsmiljøer fri for mobbing og trakassering, sier Muotka og mener det er godt å se at barna engasjerer seg i dette temaet, for mobbing er noe som angår alle. Voksne som barn.

Brukes i mobbekampanjer

Vinnerplakatene vil bli brukt i Sametingets arbeid mot mobbing nasjonalt og lokalt. I år som tidligere år deltar Sametinget i den nasjonale kampanjen Manifest mot mobbing, skriver Sametinget i en pressemelding.

I juryen satt sametingsråd Silje Karine Muotka, leder for Sametingets oppvekst-, omsorgs- og utdanningskomité Ellinor Marita Jåma, sametingsrepresentant og Sametingets medlem i juryen for Dronning Sonjas skolepris Johan Vasara og medlem i Sametingets ungdomspolitiske utvalg (SUPU) Jon-Christer Mudenia.

Under er vinnerbildene som juryen valgte.

Vinnerbilde

Vinnerbildet til klasse 6B ved Gyllenborgs skole.

Foto: Pressebilde
Vinnerbilde Karasjok skole

Bildet til klasse 2 A ved Karasjok skole, som ble valgt som en av vinnerne i Sametingets Manifest mot mobbing.

Foto: Pressebilde

Korte nyheter

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat
  • Buljo joatká Juoigiid Searvvi jođiheaddjin

    Karen Anne Buljo vuolgá ođđasit jođihit Juoigiid Searvvi. Dát searvi lea ásahuvvon 1988;is ja lea árbevirolaš juigiid várás. Sin doaibma lea ovddidit ja seailluhit árbevirolaš juoigama juoigama.

    Buljo lohká leamaš miellagiddevaš jođihit searvvi ja son lea bidjan olu návccaid dasa. Kontinuitehta lei okta sivva manin son válljii joatkit.

    – Álggus mun ledjen jurddašan ahte in mun joatkke, muhto fuomášedjen ahte gal mun veajan. Ulla Pirttijärvi lei nubbijođiheaddji, ja moai smiehtaime ahte moai jotke.

    Ulla Pirttijärvi Länsman maiddái válljii joatkit doaimmas ja lea searvvi nubbijođiheaddji.

    Karen Anne Buljo
    Foto: Marie Louise Somby
  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK