Hopp til innhold

Sint på grunn av "Norwegian Lapland"

NSR liker ikke at Finnmark Reiseliv bruker "Norwegian Lapland" i markedføringen av fylket og Sápmi.

Gunn-Britt Retter
Foto: Eilif Aslaksen / NRK

– Begrepene Lappland og lapper er diskriminerende benevnelser vi for lengst trodde var tatt ut av bruk, skriver sametingsrepresentant Gunn-Britt Retter i en pressemelding.

Her er det som gjør NSR forbannet.

"Welcome to Finnmark The Norwegian Lapland"

– Simpelt

Norske Samers Riksforbund (NSR) mener dette fremstår som et simpelt forsøk på å henge seg på populariteten og lønnsomheten som reiselivsnæringen i Nord-Finland har opplevd.

– Turistnæringene i Finland er imidlertid ikke noe Finnmark Reiseliv burde ønske å sammenligne seg med når det gjelder deres behandling av samene, sier Retter.

– Ukorrekt og sjikanerende

NSRs representant i Sametinget mener Finnmark Reiseliv som er en offentlig finansiert reiselivsorganisasjon, har ansvar for å markedsføre den samiske kulturen på en positiv måte.

– Det er både ukorrekt, sjikanerende og skremmende at betegnelsen ”Norwegian Lapland” nå skal selge vår kultur, sier Gunn-Britt Retter fra Nesseby.

Reiselivssjef Jens Harald Jensen synes det er trist at NSR ikke tar kontakt med Finnmark Reiseliv  før de kommer med slike påstander.

– Vi er kjempe stolt av det Finnmark som vi presenterer ute. Den samiske kulturen er en viktig del av dette, og som vi samarbeider med de samiske reiselivsaktørene, sier Jensen.

NSRs sametingsgruppe ber nå Finnmark Reiseliv om snarest å endre bruken av dette navnet. NSR oppfordrer også Sametinget og Finnmark Reiseliv til i fellesskap å komme frem til mer passende markedsføringsmåter av Finnmark og Sápmi. 

Tar ikke bort "Lapland"

Reiselivssjefen i Finnmark skal ta kontakt med NSR og Sametinget for å forklare hvorfor "Norwegian Lapland" brukes.

– Vi kommer ikke til å ta bort begrepet. Budskapet skal brukes på en måte som fremmer den samiske kulturen, sier han til nrk.no/sami.

Korte nyheter

  • Gielddat bissehit bieggafápmohuksemiid

    Ruoŧa gielddaid veto-riekti bieggafápmoásahemiide lea bissehan 72 proseantta prošeavttain maŋemuš njeallje jagi, čállá SVT Västernorrland.

    Sivvan dasa lea go eai gávdno njuolggadusat mat gusket buhtadusaide gielddaide mat dohkkehit bieggafápmohuksemiid.

    Jagi áigi álggahuvvui guorahallan man ulbmil lea gávdnat evttohusaid buhtadussan gielddaide, muhto dán rádjái ii lea mihkkege dáhpáhuvvan.

    Dál SCA, Eurohpa stuorimus priváhta vuovdeeaiggát, ávžžuha ráđđehusa bargagoahtit áššiin ja gávdnat buori čovdosa.

    – Mii sávvat ahte stáhta váldá iežas ovddasvástádusa, dat livčče buorre juohke oktii. Dálá dilli dagaha dušše dárbbašmeahttun balu servvodagas. Livčče álkidan olu jus mis livčče čielga njuolggadusat maid čuovvut, lohká SCA bieggafápmohoavda Martin Ingels.

    Vindturbiner i skog i Sverige
    Foto: Skjermdump
  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.