Hopp til innhold

Lyser ut rektorstillingen på nytt i Karasjok

Onsdag denne uka holdt rådmannen i Karasjok intervjurunder med aktuelle rektorkandidater for skolen. Nå lyses stillingen ut på nytt.

Elfrid Boine

Rådmann i Karasjok, Elfrid Boine, ønsker å lyse ut stillingen på rektor ved skolen i Karasjok på nytt.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

– Vi ønsker å få et bredere grunnlag av kandidater som søker. Vi håper å få mange fine aktuelle søkere, forteller rådmann Elfrid Boine til NRK i ettermiddag.

Det var fem kandidater som søkte på rektorstillingen i første omgang. Boine avkrefter at den nye utlysningen har noe å gjøre med for dårlige kvalifikasjoner på de som var inne til intervju.

– Vi ønsker, som sagt, et bredere grunnlag.

– Men tror dere at dere nå i runde nummer to vil få flere og bedre kandidater enn de som allerede har søkt?

– Det kan jeg ikke spekulere i. Vi kan jo oppfordre mange til å søke.

Les flere nyheter fra NRK Sápmi her

Fullt lovlig

Utdanningsforbundet i Finnmark bekrefter ovenfor NRK at rådmannen har sin fulle rett til å lyse ut stillingen på nytt. Faktisk kan hun lyse den ut så mange ganger hun vil, uten å måtte ansette noen.

– Det er den tilsettende myndighet som er fullstendig suveren på avgjørelsen, så akkurat det kan ikke vi ha noen mening om. I teorien kan man lyse ut stillingen så lenge man har behov for det, forklarer nestleder Bjørnar Mjøen.

– Hva skjer med de som allerede har søkt?

– De opprettholder søknaden sin, eller trekker den. Alt etter hva de ønsker.

Oktober

Rådmann Boine håper å ha ansatt en ny rektor innen midten av oktober.

– Nå har vi engasjert han som er undervisningsinspektør som midlertidig rektor.

– Hva bør skolens fremtidige rektor besitte av kunnskaper?

– Personen må ha en pedagogisk utdanning, aller helst ser vi etter en med lederkompetanse. Man må også ha fokus på skoleutvikling, og å utvikle skolen som en lærende organisasjon, avslutter Boine.

Korte nyheter

  • Háliidit rievdadit lága vai ii leat nu álki "váldit" eatnamiid

    Fovsen-ášši oktavuođas lea alla konfliktadássi. Ja dál evttohuvvoge, ahte lága galggašii rievdadit vai garvit dákkárii dáhpáhuvvamis šat.

    Bieggafámu ja boazodoalu gaskasaš sierraoaivilvuođat Fovsenis vuođđuduvvet 1959 bággolonistanláhkii. Dát láhka addá vuoigatvuođa váldit ja geavahit eatnamiid maid earát eaiggáduššet, namalassii bággolotnut eatnamiid.

    – Dien áigge ii lean Norggas makkárge olmmošvuoigatvuođaláhka fámus, eaige lean mearridan čuovvut riikkaidgaskasaš olmmošvuoigatvuođasoahpamušaidge, dadjá UiT riektedieđaprofessor Øyvind Ravna. Son jođiha láhkalávdegotti, mii evttoha rievdadit dán lága go oaivvildit ahte dat ii heive dálá áigái.

    Dálá lága mielde sáhttá huksejeaddji geavahišgoahtit eatnamiid ovdalgo lea čielggas mo dat váikkuha daidda geaidda dat guoská.

    – Fovsen-duopmu lea čájehan ahte dát ii leat dušše unohas ja divrras stáhtii, muhto maiddái čuohcá Norgga beaggimii riektestáhtan, dadjá Ravna.

    Sámediggi lea árvvoštallan láhkarievdadusa evttohusa, ja dál loahpalaččat árvvoštallet dan ovttasráđiid Eana- ja biebmodepartemeanttain, ráđđehusain ja Stuorradikkiin.

  • Jávkadan getkkiid Finnmárkkus

    Stáhta luonddubearráigeahčču lea jávkadan guokte geatkki ja ovtta čivgageatkki Galmmat guovllus Anárjoga álbmotmeahcis.
    Dan dahket maŋŋá go Kárášjoga máttabeale orohagat leat olu massán bohccuid geatkái. Diimmá cuoŋománu rájes lea geatki speadjan oktiibuot 86 sávzza ja bohcco Romssas ja Finnmárkkus.

    Spor av jerv på Finnmarksvidda
    Foto: Per John Anti
  • Sámi jienastuslohkui dieđihan olu olbmot

    Norgga Sámedikki jienastuslohkui leat dieđihan dán jagi álggu rájes birrasii 1000 olbmo.
    Dál leat dieđihan 16 - 20 olbmo gaskamearálaččat juohke beaivve sámi jienastuslohkui, muitala čoahkkinjođihangotti jođiheaddji Tom Sottinen. 2019:s ledje sámi jienastuslogus 18.099 olbmo ja maŋimuš virggálaš lohku čájeha, ahte dál leat 20.545 olbmo mielde sámi jienastuslogus. Na stuorra beroštupmái sáhttet váikkuhit máŋga ášši ja okta lea Fovsen-ášši, dadjá Sottinen. Vaikko čoahkkinjođihangotti jođiheaddji leage ilus go nu ollugat dieđihit iežaset jienastuslohkui de muittuha son, ahte buohkat eai beasa liikká mielde. -Sii fertejit vuos dárkkistit ahte sii geat leat dieđihan jienastuslohkui devdet buot dáid eavttuid beassat sámi jienastuslohkui.

    Sámediggi
    Foto: Malene Gaino Buljo / NRK