Hopp til innhold

Her er kandidatene i Tana

I Deatnu/Tana kan folk velge mellom åtte lister. 187 kandidater kjemper om 23 plasser i kommunestyret. Det er fire kvinner og tre menn som stiller som ordførerkandidater.

HER ER PARTIENE OG LISTENE SOM STILLER TIL VALG:

  • Det norske Arbeiderparti
  • Felleslista - Oktasašlista
  • Fremskrittspartiet
  • Høyre
  • Sámeálbmot Bellodat (Samefolkets Parti)/NSR Deatnu
  • Senterpartiet
  • Sosialistisk Venstreparti
  • Venstre

KANDIDATENE

Det norske Arbeiderparti:

1 Frank Martin Ingilæ 1967
2 Randi Lille 1963
3 Ulf Ballo 1953
4 Liz Utsi 1978
5 Per Ivar Henriksen 1972
6 Marit Kristine Knotten 1939
7 Jon Arild Aslaksen 1971
8 Cecilie Knibestøl 1987
9 Tom Ivar Utsi 1973
10 Merete Sipinen 1977
11 Tor Asle Varsi 1960
12 Maret Inga Henriksen 1988
13 John Øystein Jelti 1952
14 Sandra Lille 1986
15 Bjørn Wiggo Mentzoni 1979
16 Jorund Jessen Bordi 1936
17 Arne Røberg 1954
18 Reidun Johansen 1965
19 John Olav Guttorm 1983
20 Elisabeth Hegge Guttorm 1967
21 Paul Eirik Mathisen 1969
22 Oddmund Aslaksen 1949
23 Torill Klogh 1971
24 Matti Sipinen 1945
25 Johanne Daniloff 1974
26 Stig Torheim 1966
27 Wenche Elisabeth Johansen 1957
28 Frode Dørum 1963

Felleslista - Oktasašlista:

1 Hartvik Andreas Hansen 1950
2 Gry Hege Kratteng Lille 1968
3 Per Ansgar Aslaksen 1966
4 Per Gunnar Guttorm 1962
5 Veselina Petrova Jakobsen 1979
6 Ronald David Helander 1974
7 Hans Petter Johansen 1969
8 Lars Göran Andersen 1966
9 Hanne-Sofie Trosten 1990
10 Cathrine Erke 1983
11 Tommy Rune Johansen 1974
12 John Georg Dikkanen 1951
13 Gerd Marie Andersen Partanen 1949
14 Marit Anna Hildonen 1965
15 Willy Roger Ryeng 1942
16 Issát-Erke Trosten 1992
17 Ruth Margrethe Johansen 1939
18 Arne Josvald Sabbasen 1952
19 Odd Bavda 1947
20 Trond Wilhelm Stensgård 1954
21 Erik Valdemar Tapio 1948
22 Laura Ranveig Bakken 1950
23 Trond Arnesen 1969
24 Asbjørn Leander Dalsbø 1939
25 Rannveig Sund 1939
26 Natalia V. Tarkiainen 1969
27 Johan Hjalmar Helander 1939
28 Edel Anne Worvik Aslaksen 1974
29 Johan Andreas Jernsletten

Fremskrittspartiet:

1 Birger Dervo 1936
2 Rebeke Tapio 1973
3 Eli Sabbasen 1964
4 Ingar Eikeland 1970
5 Dan Nicklas Åsum 1991
6 Gudmund Øien 1942
7 Heidi Marlene Dervo 1990
8 Hans J. Eriksen 1936
9 Fred Aslaksen 1974
10 Kristian Løvoll Smette 1982
11 Anja Aslaksen 1970
12 Viktor Skjærvik 1963
13 Arnt Pettersen 1964
14 Ulla Borch-Raudajoki 1958
15 Bjørnar Borch-Raudajoki 1959
16 Johannes Glundø 1957
17 Torbjørn Hammer 1977
18 Laila A Siri Dervo 1965
19 Svein Mikkelborg 1950
20 Ole Jakob Tapio 1954
21 Simone Pettersen 1993

Høyre:

1 Tone Orvik Kollstrøm 1960
2 Kåre Breivik 1949
3 Veronika Blien 1991
4 Ellen Kristina Saba 1975
5 Brynly Idar Ballari 1939
6 Hege Mariell Pedersen 1988
7 Jan Steinar Jessen 1963
8 Karl Gustav Myrli 1970
9 Alexander Kolstrøm 1974
10 Morten Blien 1985
11 Bjørn Vidar Dalan 1972
12 Inger Marie S Yilmaz 1960
13 Agnar Davidsen 1949
14 Dagfinn Nilsen 1954
15 Tove Julianne Utsi 1958
16 Oddvar Pedersen 1942
17 Steinar Mietinen 1971
18 Tanja Pettersen 1969
19 Helge Samuelsen 1951
20 Joakim Breivik 1992
21 Bjørn Breivik 1942
22 Inga Ellen Persen 1933
23 Marit Johansen 1954

Sámeálbmot Bellodat/NSR Deatnu:

1 Solbjørg Ravna 1954
2 Ingrid Nordal 1946
3 Trond Are Anti 1973
4 Markus Heiberg 1983
5 Sigrunn Bær 1984
6 Ánde Trosten 1990
7 Inger Haldis Ápmir 1952
8 Áike Selfors 1985
9 Siri B. Johansen 1967
10 Ellinor Guttorm Utsi 1965
11 Ole Muosát 1967
12 Sire Márjá Wigelius 1983
13 Niillas Beaska 1982
14 Nadezda P Smelror 1969
15 May Brith Tobiassen 1958
16 Per Torleiv Ravna 1965
17 Unni Ursin Jernsletten 1973
18 Åsmund Nilsen 1956
19 Bertha Louise Holm 1972
20 Kirsten Solbjørg Andersen 1949
21 Elle Kirste Porsanger 1964
22 Leif Jakobsen 1967
23 Ida-Márjá Varsi Solbakk 1993
24 Kirsten Sirma Eriksen 1952
25 Inga Johnsen Guttorm 1952
26 Ul-Juhán Partapuoli 1988
27 Arild Måsø 1958
28 Kirsti Suongir 1965
29 John T. Solbakk 1945

Senterpartiet:

1 Einar Johansen 1943
2 Nancy Porsanger Anti 1978
3 Fred Johnsen 1955
4 Viktoria Viktorovna Nilsen 1968
5 Jan Leonhardsen 1966
6 Merete Sabbasen Helander 1978
7 Anbjørg Myrli 1969
8 Jan Larsen 1951
9 Laila K Hagalid Berntsen 1967
10 Lill-Therese Holm Varsi 1988
11 Truls Bjørnar Halvari 1976
12 Kirsi H. Helle 1968
13 Nina Evjen Anthi 1979
14 Aleksander Lyngberg 1980
15 Olaf Trosten 1972
16 Anette Helene Opdahl 1988
17 Jens Kristian Bønå 1974
18 Magne Ballovara 1972
19 Raymond Dervola 1974
20 Odd A. Henriksen 1943
21 Bjørn Ståle Johnsen 1973
22 Jan Ole Ravna 1952
23 Olga Eriksen 1973
24 Benn Larsen 1955
Kommune Listenavn Nr Kandidatnavn Stemmetillegg Fødselsår
25 Lill-Anita Aasen Johansen 1992
26 Knut Olsen 1946
27 Arve Henrik Nilsen 1960
28 Eli J Søderstrøm Johansen 1954
29 Per Andreas Holm 1968

Sosialistisk Venstreparti:

1 Laura Kjølås 1971
2 Per Magne Lille 1951
3 Marit Bruland Varsi 1949
4 Torstein Emanuelsen 1977
5 Carole Karlsson 1962
6 Jan Peder Svendsen 1951
7 Astrid Johanna Kjølås 1963
8 Lisbeth Isaksen 1952
9 Johan Levi Ugelvik 1968
10 Tonje Kristine Halvari 1978

Venstre:

1 Karen Inga Vars 1968
2 Terje Johan Ellila 1947
3 Jan Oskar Dervo 1970
4 Terje Johnsen 1944
5 Aina Jessen 1947
6 Sverre Pedersen 1962
7 Gisle Pettersen 1958
8 Monica Balto 1976
9 Odd Einar Siri 1966
10 Anja Ballovara Varsi 1989
11 Aigin Bakken 1992
12 Yngve Johansen 1954
13 Hans Hermann Johnsen 1952
14 Astrid Johnsen 1949
15 Sigmund Nerby 1964
16 Ole Anders Varsi 1966
17 Tormod Aslaksen 1951
18 Lemet-Ailu Varsi 1992

Kilde: www.regjeringen.no

Korte nyheter

  • Oaivvilda ságastallan internáhtaid birra lea menddo ovttalágan

    Skuvlainternáhtaid eallin maŋŋil soađi lea šaddan gillámušhistorjá. Dan oaivvilda okta Davvi-Norgga eanemus dovddus servodatkritihkkáriin, gii ieš lea orron internáhtas bajásšattadettiin.

    – Ii olmmoš sáhte čállit movttegis historjjá. Galgat gávdnat surgadisvuođa ja eanemus lági mielde muitalit bahávuođa birra mii dáhpáhuvai internáhtain, dadjá Odd Mathis Hætta.

    Ovddeš vuosttašamanueansa ássá Álttás, muhto lea eret Siebes gilážis Guovdageainnu suohkanis. Son lea ieš ássan internáhtas Guovdageainnus 50-logus.

    Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.

    – Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.

    – Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.

    Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.

    Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.

    – Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.

    Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.

    Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.

    Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.

    – Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.

    Loga ášši dárogillii:

  • Sámi muséa Siida lea jagi eurohpalaš muséa

    Bálkkášupmi man «European museum of the year Awards» juohká, vuittii Siida muséa Anáris.

    Jury čállá earet eará ahte «musea lea čájehan earenoamášvuođa dan rabas, searvvaheaddji searvadahttinproseassas, mii buktá ođđa vejolašvuođaid sihke sámi álbmogii ja viidát álbmogii čatnat vássánáiggi ja dálááiggi oktii.

    Dohkkehettiin iežaset vuoigatvuođa eaiggáduššat álgoálbmogiid eatnamiid juridihkalaš dásis ja Sámi parlameanttaid kultuvrralaš iešmearrideami gaskaoapmin, de musea maid nanne viidábut digaštallamiid das mo álgoálbmogat, sihke Eurohpás ja máilmmiviidosaččat, galget divodit eatnamiid. Musea lea beaktilis veahkki das ahte olbmot besset áddet kultuvrralaš dialoga ja álgoálbmogiid rolla ođđaáigásaš dáhpáhusain, ja seammás viiddida gussiid máhtu ja ipmárdusa álgoálbmogiid servodatlaš čuolmmaid birra.»

    Sámi musea Siida lea Suoma beali sámiid našuvnnalaš musea, áidna dohkkehuvvon eamiálbmotkultuvra Eurohpás.

    Dát lea áidna musea Suomas mii aktiivvalaččat čohkke Sámi kulturárbbi dainna lágiin ahte seailluha, suodjala ja čájeha Sámi konkrehtalaš ja ii-materiálalaš kulturárbbi ja čađaha čoakkáldagaide vuođđuduvvi dutkama.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum
  • 57 duššan dulvái Brasilas, 70.000 báhtareamin

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 57 olbmo leat duššan, ja máŋggas leat jávkosis

    Nu čállá NTB.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo